ARFID hos barn: en föga känd ätstörning
Är ditt barn väldigt kräset med mat, eller undviker det att äta titt som tätt? Barnet kan faktiskt ha en ätstörning som kallas Avoidance Restrictive Food Intake Disorder, eller ARFID. Detta tillstånd består av att undvika och begränsa olika komponenter i kosten. Fortsätt läsa för att lära dig mer om ARFID hos barn.
Det kommer kanske som en nyhet för dig att tillståndet inkluderades i Diagnostic Manual of Mental Disorders (DSM-V) 2013, där det också skiljs från andra ätstörningar. I nuläget varierar prevalensen av ARFID mellan 5 % och 14 %, och drabbar vanligtvis barn mellan 8 och 13 år.
Diagnos av ARFID hos barn
Diagnosen av detta tillstånd fastställs genom en oförmåga att möta barnets energi- och näringsbehov, i kombination med närvaron av ett eller flera av följande kriterier:
- Betydande viktminskning eller svårighet att uppnå adekvat tillväxt baserat på ålder.
- Betydande näringsbrist.
- Behov av att använda orala kosttillskott för att täcka grundläggande näringsbehov.
- Störning av dagliga aktiviteter på grund av en oförmåga att äta ordentligt. Till exempel undviker barnet att äta offentligt.
Det bör noteras att ARFID hos barn inte är relaterat till en brist på tillgång till mat, eller restriktioner som sker av kulturella eller religiösa skäl
Dessutom innebär tillståndet inte att barnet har en förändrad uppfattning om sin vikt eller sin kropp, så som förekommer vid anorexi eller bulimi. Tillståndet kan dock vara associerat med andra psykiska störningar.
Orsaker och symtom på ARFID
Denna sjukdom kommer vanligtvis med ospecifika symtom: buksmärtor, mag-tarmbesvär, rädsla för kräkning eller kvävning, en känsla av mättnad samt motvilja mot vissa texturer, lukter eller smaker av mat.
Som nämnts ovan kan ARFID hos barn associeras med andra psykiska sjukdomar som tvångssyndrom, generaliserad ångest, autism, uppmärksamhetsstörningar och hyperaktivitetsstörning samt vissa inlärningsstörningar.
Jämfört med anorexi tenderar barn med ARFID att ha färre episoder av depression och en högre självkänsla, enligt Journal of Eating Disorders.
Slutligen finns det flera möjliga orsaker till att utveckla detta tillstånd:
- En historia med en traumatisk ätupplevelse (som att vara nära att kvävas).
- Överkänslighet mot vissa sensoriska upplevelser, såsom mattexturer.
- Föräldrarnas tryck för att förbättra kostvanorna.
- Brist på exponering för nya livsmedel tidigt i livet.
Du kanske är intresserad av: Hur du kan hjälpa ditt barn att prova ny mat
Näringsmässiga konsekvenser och komplikationer av ARFID hos barn
Enligt Archives of Pediatrie blir näringsunderskottet som åtföljer detta tillstånd olika beroende på vilket, eller vilka, livsmedel som undviks.
De vanligaste bristerna som uppstår är dock järn, kalcium och vitaminerna C, D och A. Av denna anledning är det vanligt att dessa barn blir lidande av anemi och minskad benmassa. På lång sikt kan detta visa sig som trötthet, dålig koncentration och rakit.
Utöver detta finns det komplikationer som är sekundära till undernäring, såsom bradykardi och elektrolytrubbningar.
Läs mer: Rakit: D-vitaminbrist hos barn
Hur man hanterar ARFID hos barn
Behandlingen består i att ta itu med barnets beteende och dess kostintag, det kräver därmed flera inblandade, såsom psykologer och dietister.
Beroende på fallet kan det också vara nödvändigt att inkludera en logoped för att omskola sväljning och minska rädslan för kvävning. På så sätt kan barn både hantera sin oro för att äta samt tillgodose sina näringsbehov.
När det gäller farmakologiska behandlingar finns det inga bevis som stödjer deras användning.
Du bör också veta att vissa barn behöver sjukhusvistelse för att få mat genom en sond, men detta sker endast i extrema fall.
Slutligen är det viktigt att inte tvinga barn att äta och att gradvis försöka introducera dem till den mat som de avvisar av rädsla. Ju lugnare middagsmiljön är, desto bättre blir resultatet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Katzman, D K; Norris, M L; Zucker, N (2019) Avoidant Restrictive Food Intake Disorder. Psychiatr Clin North Am, 42(1): 45-57.
- Zimmerman, J; Fisher, M (2017) Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Curr Probl Pediatr Adolesc Health Care, 47(4): 95-103.
- De Toro, V; Aedo, K; Urrejola, P (2021) Trastorno de Evitación y Restricción de la Ingesta de Alimentos (ARFID): Lo que el pediatra debe saber. Andes Pediatr, 92(2)298-307.
- Keery, H; LeMay-Russell, S; Barnes, T L; Eckhardt, S; Peterson, C B; Lesser, J et al (2019) Attributes of children and adolescents with avoidant/restrictive food intake disorder. J Eat Disord, 7:31.
- Kurotori, i; Shioda, K; Abe, T; Kato, R; Ishikawa, S;Suda, S (2019) An Inpatient Observational Study: Characteristics And Outcomes Of Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder (ARFID) In Children And Adolescents In Japan. Neuropsychiatr Dis Treat, 15:3313-21.
- Feillet, F; Bocquet, A; Briend, A; Chouraqui, JP; Darmaun, D; Frelut, ML et al (2019) Nutritional risks of ARFID (avoidant restrictive food intake disorders) and related behavior. Arch Pediatr, 26(7): 437-41.
