Barnafödsel är en kärlekshandling mellan två varelser
Det finns ingen smärta mer intensiv än den vid barnafödsel. Ingen kärlek är lika djup som den som upplevs av en mamma när hon ser det barn hon burit under de senaste nio månaderna.
Hur vågar vi bryta dessa magiska ögonblick av storslagen transcendens? Det är ett helgerån, vi vet, men det görs ändå. Vi pratar inte bara om behovet att ha en respektfull förlossning, utan även om andra saker som har en tendens att påverka starten på det band som experter fortfarande menar är så viktigt.
Vi pratar även om de familjemedlemmar som vid vissa tillfällen plockar upp den nyfödda bebisen innan mamman gör det.
Det finns saker som kan störa detta kärleksfulla ögonblick. De flesta är kopplade till medicinska protokoll. Aseptiska omgivningar och standardiserade ritualer där navelsträngen klipps för snabbt och bebisen badas så snart som möjligt.
Vi behöver givetvis konstant medicinsk assistans, det råder det inga tvivel om, men vi behöver också ett nytt perspektiv där kvinnans familjemedlemmar också involveras i födelsen.
Härnäst ska vi förklara detta koncept.
Barnafödsel är en kärlekshandling, inte ett instrumentalt protokoll
Michel Odent är en fransk förlossningsläkare som är en världsreferens för barnafödsel.
- Tack vare honom har vi fått tillgång till intressanta idéer om att omformulera barnafödseln, om att göra den känsligare och mer tillgiven. Odent försvarar idén om att barnafödsel är en kärlekshandling mellan två väsen och att det inte bör inkräktas på.
- Enligt honom har vi sedan länge gått över gränsen för vad som borde tillåtas. Nuförtiden har vi såkallade “humaniserade” förlossningar som i själva verket skjuter människorna åt sidan för att göra processen mer “instrumental”.
- Bruket av syntetiskt oxytocin, klämmor, lavemang och framförallt missbruk av kejsarsnitt.
Alla dessa metoder försöker garantera säkerheten för modern och barnet. Det är utan tvekan positivt. Det vi motsätter oss är andra saker: att det finns kvinnor som tvingas föda under stress, kvinnor som är rädda och obekväma.
Bebisen känner sig i sin tur livrädd på grund av alla händer som hanterar honom, vänder på honom och tvättar honom utan att han vet var hans mamma är.
Ingen borde inkräkta på det ögonblicket.
Under förlossningen borde vi använda skyddsparadigmen
Odent, nu 83 år gammal, fortsätter att försvara behovet att utöva “skyddsparadigmen”. Detta koncept baseras på följande tre punkter:
- Mammans och barnets fysiska och mentala välmående måste tas om hand.
- Mamman måste känna sig skyddad, respekterad och bekväm. Det antyder att man låter henne välja hur hon vill föda. Alla vill inte ligga i säng, och vissa vill helst göra det stående.
- Rakning, inducerad förlossning med oxytocin och epiduralbedövning är saker som kvinnor ska kunna välja efter att ha fått rekommendationer från en läkare.
- Bebisen behöver inte tvättas omedelbart. Det vita lager som täcker den är faktiskt en form av naturligt skydd. Den kan behålla hudkontakt med sin mamma i några minuter innan den tvättas.
- Navelsträngen bör endast klippas när den slutar bulta. Fram tills dess är den enligt Michel Odent ett användbart skydd mot sjukdomar såsom “neonatal stelkramp”.
- Odent är författaren av det första skriftliga dokumentet om behovet att börja amma under den första timmen efter födseln.
Kommunikation med modern under förlossningen
Inom paradigmen som Odent försvarar finns det inget behov av att skrika på mamman eller upprepa fraser såsom “krysta”.
- Under födseln sänks aktiviteten i kvinnans neocortex (vår rationella hjärna) medan aktiviteten i den rent känslomässiga och instinktiva delen ökar. I denna miljö kommer verbala befallningar bara öka kvinnans stress.
- Det är värt att tänka på. Som sagt är barnafödsel en skör kärlekshandling.
Familjen ska inte störa de nya föräldrarna
När mamman fött behövs lugn och tystnad. Föräldrar behöver tid att lära känna den nyfödda.
Familjemedlemmar har en hel livstid att lära känna dem. De första ögonblicken efter födseln borde tillhöra de nya föräldrarna.
Hurra för den nya familjen!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Lothian, J. A. (2000). Questions From Our Readers: Why Natural Childbirth? https://connect.springerpub.com/content/sgrjpe/9/4/44.abstract
- Lothian, J. A. (2009). Safe, healthy birth: What every pregnant woman needs to know. The Journal of Perinatal Education, 18(3), 48-54. https://connect.springerpub.com/content/sgrjpe/18/3/48.abstract
- Gizzo, S., Di Gangi, S., Noventa, M., Bacile, V., Zambon, A., & Nardelli, G. B. (2014). Women’s choice of positions during labour: return to the past or a modern way to give birth? A cohort study in Italy. BioMed research international, 2014. https://www.hindawi.com/journals/bmri/2014/638093/
- National Collaborating Centre for Women’s and Children’s Health (UK. (2015). Preterm labour and birth. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26632624/