Från spjälsäng till säng utan tårar

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 29 juni, 2019

Att gå från en spjälsäng till säng utan tårar eller utbrott är lätt… när det handlar om att få barnet att sova i din säng! Men att få barn att börja sova ensamma i sina egna rum hela natten kan vara mycket svårare.

Flera orosmoln kan visa sig. Tänk om de ramlar ur sängen? Är de rädda för mörkret? Kanske gillar de inte att sova ensamma? Kanske är de fortfarande för unga? De kanske känner sig ensamma…

De flesta av dessa rädslor är faktiskt ogrundade. Oftast är det föräldrar som oroar sig mest över att barnet ska sova ensamt, snarare än barnet självt.

Dessvärre har vi en tendens att projicera denna oro på våra barn.

När man ska byta från spjälsäng till säng

Det finns ingen rätt tidpunkt eller ålder för att göra denna förändring. Det är dock bra om ditt barn sover ensamt när det fyller två år, annars kan sömn i föräldrarnas säng bli en vana som är svår att bryta.

Lyssna på dina egna instinkter, men undvik att ge rädslor mer vikt än de förtjänar. Kom ihåg att barn ofta är mer självständiga än vi tror.

Föräldrar drar normalt nytta av den dag då barnet inte längre får plats i spjälsängen för att flytta det till en egen säng. Det är faktiskt en bra ursäkt för att få dem att börja sova ensamma.

För din egen sinnesfrids skull kan du sätta upp räcken så att barnet inte faller ur den nya sängen. Dessa är även användbara att hålla sig i när man ska i sängen eller när man ska kliva upp för att gå på toaletten mitt i natten.

Det är inte bra att göra övergången i samband med att en ny bebis kommer till världen. I så fall kommer det äldre barnet bara känna sig ersatt och bortknuffat. Det kan leda till utbrott, svartsjuka eller helt enkelt ledsamhet.

Det är bäst att i så fall göra det till en rutin att barnet sover ensamt några månader innan bebisen föds. På så sätt kommer barnet inte att associera förändring med bebisen.

Om det inte är ditt första barn är det möjligt att det själv tar kommandot i denna fråga. Det kan be om en egen säng eftersom yngre syskon ofta vill känna sig som stora barn och härma sina äldre syskon.

Att anpassa sig till att sova ensam

Varje barn i världen är unikt. Det finns barn som ser det som en stor prestation att sova ensamma, medan andra ser det som en bestraffning. Du kan dock hjälpa till så att barnet har en positiv känsla av att sova i sin egen säng.

Underlätta övergången från spjälsäng till säng:

• “Vilken stor flicka du är!”, “Du är en stor pojke nu!” Barn vill växa upp så snabbt som möjligt och älskar att ses som stora eller äldre. Det bästa du kan göra för att hjälpa dem att börja sova ensamma i sin egen säng är att säga att de är för stora för spjälsängen. Om vi hjälper dem att tro att det är en prestation att sova ensamma kommer de njuta av upplevelsen. Om ditt barn till exempel plockat upp alla leksaker på ett bra sätt kan du säga: “Eftersom du varit så duktig idag får du sova i din egen säng hela natten.” På så sätt kommer barnet att se det som en belöning.

• Associera sängen med roliga aktiviteter: en annan teknik är att koppla den nya sängen till en aktivitet som barnet gillar. Läs en berättelse strax innan ni går och lägger er, sjung en sång det gillar, lek i några minuter med gosedjur det sover med eller berätta något roligt. På så sätt kommer barnet att börja se sängen som något bekant och roligt.
• Gör sängen personlig: ett annat bra sätt att vänja barn vid sina nya sängar och sovrum är att låta dem välja lakan, kuddar, täcken, gardiner och gosedjur. Se till att barnet finns med medan ni dekorerar rummet. På så sätt kommer de se rummet som en fin plats de gillar att spendera tid i. Genom att skräddarsy sitt rum blir de heller inte rädda på natten, eftersom de vet att de är omgivna av sina favoritleksaker.

Uppmuntran är nyckeln

Som du kan se är barn i den här åldern relativt lätta att övertala. Berätta för dem att du är stolt över att de kan sova ensamma i sin egen säng, så kommer de att se det som något de vill göra.