När smeknamn blir till öknamn - så hjälper du dina barn
Barn använder ofta smeknamn utan att ha någon negativ avsikt, men ibland kan dessa smeknamn bli till öknamn och få ett barn att känna sig mobbat. Dessa namn försöker i de flesta fall att lyfta fram något fysiskt attribut eller karaktärsdrag, med de kan såra och förolämpa mottagaren. Det finns också barn som använder dem just för att retas och göra sig rolig på den andras bekostnad. När detta sker kontinuerligt kan det utveckla sig till mobbning.
Vilka konsekvenser kan smeknamn få för barn? När blir smeknamn till öknamn? Och när övergår det till mobbing? Vad kan man göra i den här situationen? Fortsätt läsa för att ta reda på mer.
Konsekvenser av att barn ger varandra smeknamn och öknamn
Även om dessa namn i princip inte har för avsikt att orsaka mobbning eller såra den andra, medför de ofta negativa konsekvenser. Detta kan eskalera och gå längre om man inte ingriper i ett tidigt skede.
Några av dessa konsekvenser kan vara:
- Dåliga resultat i skolan. Barnet med smeknamnet som blivit till öknamn finner sig vara föremål för skämt och de andra barnens negativa uppmärksamhet. Han eller hon kan tappa intresset för att studera eller inte vilja gå till skolan alls.
- Dåligt självförtroende. Ett smeknamn eller öknamn sätter en etikett på barnet och det kan bli en självuppfyllande profetia. Det vill säga barnet tar till sig det som sin identitet. Detta kan vara en anledning till varför barn börjar skapa sig en förvrängd och negativ bild av sig själva.
- Passiv attityd gentemot trakasserierna. Barnet bryr sig inte längre om någonting eller någon annan. De intar en passiv attityd till allt och alla.
- Mobbning kan leda till depression. Barn som mår riktigt dåligt slutar vilja göra saker och tappar intresset för allt de tidigare gillat. De litar inte på någon och vågar inte prata om vad som händer. De kan sluta äta eller, tvärtom, börja äta för mycket och de vill inte gå utanför hemmet.
- Fobier kan förekomma. Fobi för att lämna hemmet eller för att gå till skolan. En överdriven rädsla för nästan allting.
- Sömnproblem. Mardrömmar, nattskräck, sömnlöshet etc.
När går det över gränsen till mobbing?
Många fall av mobbning går förbi obemärkta av de vuxna i omgivningen. Vi inser i många fall inte att vissa smeknamn har blivit till öknamn. Det beror på att det är svårt att skilja mellan ett vänskapligt smeknamn och ett sårande öknamn.
När barn använder smeknamn i sociala interaktioner lär de sig att ta konstruktiv kritik och hantera den. Normalt, när det används för att skoja med en vän, är det mer ömsint och mottas av den andra på ett positivt sätt. I det här fallet förekommer det inga trakasserier, eftersom barnen använder namnet som en form av kommunikation i deras kamratkrets. Situationer som denna är inte skadlig.
Saker förändras och blir ett problem när namnet inte längre är en kommunikationsform. När ett eller flera barn använder det för att såra. De gör det för att få ”offret” att må dåligt och ge mobbaren mer kraft.
Hur kan du skilja mellan ett smeknamn och ett öknamn?
- Om ett barn använder ett smeknamn i ett skämt som är elakt och det upprör mottagaren så slutar han eller hon vanligtvis att använda det. I det här fallet är smeknamnet bara på skoj.
- Om barnet däremot fortsätter att använda namnet och avsikten är att såra mottagaren är det inte längre ett skämt och blir till mobbning.
Vad kan vi göra i den här situationen?
Nu för tiden är sociala medier utbredda och mobbning kan ofta ta plats på dessa plattformar. Det är svårt för föräldrar att hindra barn från att kalla varandra för nedsättande namn och epitet.
Vi kan inte kontrollera eller ändra deras beteende, men vad vi kan göra är att lära våra barn att ändra hur de reagerar på dessa öknamn så att “skämtare” inte längre tycker det är kul. Låt oss titta närmare på några saker vi kan göra.
Kommunicera mer med våra barn
Att kommunicera med dina barn är avgörande. Ställ dem frågor för att ta reda på hur deras situation ser ut, till exempel:
- Vem gav dig namnet?
- Vad tycker du om det?
- Varför tror du att du fått det namnet?
- Har du sagt till dem att du inte gillar att de kallar dig det?
- Hur svarar du när de använder namnet?
Med dessa frågor vet vi om smeknamnet är en del av ett skämt i goda vänners lag eller ett öknamn.
Berätta för dem att de är speciella och unika
Vi är alla olika och unika. Ingen är bättre än någon annan person, varken för vad de har eller för vad de är.
Lär dem att vara självsäkra
När de kallas för namnet måste de vara självsäkra och inte visa att de låter det påverka dem. De behöver också mental styrka för att berätta för sina kamrater att de inte gillar det och säga åt dem att inte använda det. De ska inte höja rösten, men ändå använda en ton som är bestämd.
Uppmuntra dem att be om hjälp
Om det, trots att de använder sig av dessa strategier, fortsätter, måste dina barn veta att vi kommer att hjälpa dem och att de kan lita på oss.
Hjälp dem att bygga upp sin självkänsla
De flesta smeknamn lyfter fram något särskilt om en fysisk aspekt av personen. Det kan även belysa ett karaktärsdrag som barnet har. Därför är det viktigt att vi får små barn att förstå att deras personliga egenskaper och drag är det som gör dem unika och speciella. Detta är ett sätt att hjälpa dem att stärka sin självkänsla.
Smeknamn och öknamn bland barn
Nu vet du hur namn hos barn kan utvecklas till mobbning. Du vet också vad vi som föräldrar kan göra för att förbättra denna situation och bedöma om det är en del av en normal kamratrelation eller något mer skadligt.
Det är mycket viktigt att vara medveten om alla förändringar i vårt barns beteende som kan indikera att något är fel. Framför allt måste vi kommunicera med dem för att kunna hjälpa dem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bisquerra, R. (coord). (2014). Prevención del acoso escolar con educación emocional. Bilbao: Desclée de Brouwer.
- Olweus, D. (1998). Conductas de acoso y amenazas entre escolares. Madrid: Morata.
- Matamala, A., Huerta, E. (2005). El maltrato entre escolares. Técnicas de autoprotección y defensa emocional. Para alumnos, padres y educadores. Madrid: A. Machado Libros
