Psykologiska tips för att hjälpa dina barn att äta bra
Vad och hur mycket barn äter är en av de främsta sakerna som föräldrar oroar sig för idag. Men ibland gör föräldrar några misstag i sin strävan att ge sina barn en god kost. Tyvärr kan dessa misstag leda till raka motsatsen till vad de önskar.
Ibland uppstår problem på grund av brist på kunskap eller överdriven oro. Som föräldrar vill vi att våra barn ska äta alla slags livsmedel utan att det blir en maktkamp. Det är dock vanligt att barn vägrar att prova vissa livsmedel eller äter mindre portioner än vad föräldrarna anser dem behöva.
Oftast uppstår problem med ätandet mellan det första och tredje levnadsåret. Det är viktigt att komma ihåg att ett barns mage under denna tidsperiod har en begränsad kapacitet. Därför kan vi inte förvänta oss att de äter nästan lika mycket som en vuxen eller ett äldre barn skulle göra.
Det är inte förrän barn fyller fem år som deras energi- och näringsbehov ökar. Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att goda matvanor är något barn lär sig och förvärvar med lite träning.
Det kräver tid och föräldrarna måste ha tålamod. Olika livsmedels konsistenser, dofter och smaker är alla mycket nya för barn.
Trots detta finns det några strategier du kan ta till för att hjälpa dina barn att äta bra.
Vad kan föräldrar göra för att hjälpa sina barn att äta bra?
- Undvik att ditt barn upplever mat som något negativt. Om du är för påstridig med en specifik mat blir ditt barn misstänksamt. Undvik även att ge belöningar för att få dina barn att prova något. Du förstärker bara tanken på att maten i fråga inte är värd att prova utan belöning.
- Fokusera på positiva beteenden. Använd dig av positiv förstärkning när ditt barn äter bra samtidigt som du ignorerar negativa beteenden. Det räcker att inte uppmärksamma dessa beteenden för att få ditt barn att sluta.
- Pressa inte dina barn, men ge dig inte heller. Ditt mål bör vara att visa dina barn att äta är något naturligt och trevligt. Ge dina barn deras mat och duka av bordet efter att tillräckligt med tid har gått. Pressa inte dina barn och börja inte bråka med dem för att få dem att äta. Men samtidigt, ge inte upp genom att laga något de gillar bättre.
- Tänk på vad dina barn tycker om. Låt dina barn bestämma vilka grönsaker de gillar bäst. Låt dem också välja en specifik maträtt som de inte behöver äta.
Matdags
Rimlig tid
Måltiderna ska vara mellan 20 och 40 minuter. Om måltiden slutar för tidigt kan det innebära att ditt barn äter för snabbt. Uppmuntra ditt barn att sakta ner för att undvika smärtsamma matsmältningsbesvär.
Men om måltiderna varar längre än 40 minuter kan det störa dina barns dag. Dessutom kan det leda till bråk och tjat när du och din partner blir trötta på att vänta.
När 40 minuter har gått, duka av bordet. Oavsett om dina barn har slutat äta måste de vänta till nästa måltid för att få äta igen. Undvik att ge efter för krav på snacks och skräpmat. Om du gör det kommer det bara vänja dina barn vid att äta vid fel tidpunkt (och inte äta vid rätt tidpunkt!).
Familjemåltider
- Era måltider bör vara en lugn och trevlig familjestund. Kritisera inte hur dina barn äter. Prata avslappnat som en familj medan ni njuter av er mat. Det är det bästa.
- Det är också viktigt att erbjuda hela familjen samma mat, istället för att tillgodose varje medlems preferenser. Detta ger barn möjlighet att observera hur andra gör med maten… och att dela med sig av sina egna observationer.
- Attityder till mat blir mer positiva när barn uppfattar måltiderna som en gemensam stund. Det motsatta inträffar när barn känner att deras föräldrar bara är där för att tvinga dem att äta.
Hur du erbjuder nya livsmedel så att dina barn äter bra
- Välj rätt tid på dagen. Hitta en tid då ditt barn är lugnt, lyckligt och hungrigt. Han eller hon kommer vara mer öppen för att prova nya saker.
- Erbjud bara en liten smakbit av den nya maten och ge sedan något livsmedel som ditt barn redan känner till och tycker om.
- Ge dina barn självständighet att utforska nya livsmedel med sina händer och andra sinnen. Låt dem bestämma hur mycket de ska stoppa i munnen. Äldre barn kan prova nya livsmedel med sin egen gaffel och i sin egen takt. Detta gör chansen större att de accepterar nya livsmedel.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Moreno Villares, J. M., Galiano Segovia, M. J., & Dalmau Serra, J. (2013). Alimentación complementaria dirigida por el bebé («baby-led weaning»).¿ Es una aproximación válida a la introducción de nuevos alimentos en el lactante?. Acta Pediátrica Española, 71(4).
- Brizuela, D. N., Márquez, J. C., Cavada, I. C., & Santiago, R. (2013). Alimentación complementaria en niños sanos de 6 a 24 meses. Archivos venezolanos de puericultura y pediatría, 76(3), 128-135.
