Inverkan av vanlig snabbmat på barns hälsa

Den frestar oss med sin smak och doft, och hur snabbt vi kan få den serverad. I den här artikeln tar vi upp vilken inverkan som den mest populära snabbmaten har på barns hälsa.
Inverkan av vanlig snabbmat på barns hälsa

Senaste uppdateringen: 30 juni, 2024

Snabbmat är bland de mest sålda livsmedlen i världen, och också de mest beroendeframkallande. Smaken, doften och snabbheten att få den serverad är de egenskaper som frestar oss mest. Vetenskapen visar dock att snabbmat är kopplat till vissa sjukdomar från en tidig ålder. Därför ska vi i den här artikeln ta upp inverkan av vanlig snabbmat på barns hälsa.

Överdriven konsumtion av snabbmat kan äventyra barns näringsintag, antingen genom underskott eller överskott. Vilka konsekvenser kan snabbmat orsaka hos barn, hur påverkar denna mat deras näringsbehov och hur ersätter man dessa rätter med hälsosammare livsmedel? Det är några av punkterna som vi tar upp i den här artikeln.

Vad är snabbmat och påverkar det barns hälsa?

Som en recension i tidskriften Medical & Clinical Reviews förklarar är snabbmat mat som kan serveras “färdig att äta” på kort tid. Snabbmat och “skräpmat” används ofta synonymt, men det finns vissa skillnader. Viss snabbmat, beroende på ingredienser, kan betraktas som skräpmat. Till exempel om det innehåller ingredienser som är mycket kaloririka, innehåller stora mängder socker, salt, tillsatser och transfetter.

Snabbmat som är populär bland barn är bland annat hamburgare, pizzor, nuggets, grillad kyckling, pommes frites, tacos, varmkorv, godis, glass, kakor, bullar och läsk.

Vilken inverkan har snabbmat på barns näringsbehov?

Barns snabba tillväxt och utveckling kräver en balanserad kost med en lämplig fördelning av näringsämnen. Spanska Society of Outpatient Pediatrics rekommenderar att de totala dagliga kalorierna fördelas enligt följande: 50-60% kolhydrater (endast max 10 % raffinerade), 10-15 % protein och 30-35 % fett (balanserat mellan animaliskt och vegetabiliskt).

Är snabbmat balanserad på detta vis? Låt oss titta på en pizza med extra ost i en individuell portion på 200 gram. Enligt United States Department of Agriculture (USDA) är detta vad det tillhandahåller:

  • Kalorier: 630 kcal
  • Protein: 26 gram
  • Fett: 25 gram
  • Mättat fett: 10 gram
  • Kolhydrater: 74 gram

För ett barn i skolåldern mellan 7 och 12 år rekommenderas 2 000 kalorier per dag. Denna pizzaslice ger 30 % av det rekommenderade kaloriintaget för dagen. Av de näringsämnen som ska intas står proteiner för 50 %, fetter för nästan 40 % och kolhydrater för 30 %. Utan tvekan utgör dessa värden ett överskott, eftersom barnets övriga måltiderna också ska räknas in.

En ung flicka som tar en skiva pizza från en leveranslåda.
Överskottet av snabbmat i barns kost leder till obalans i deras näringsintag.

Lär dig vilken inverkan som snabbmat har på barns hälsa

Med tanke på effekten av snabbmat på barns övriga näringsbehov är det logiskt att komma till slutsatsen att en frekvent konsumtion påverkar deras hälsa på kort, medellång och lång sikt. Låt oss titta på vad studier visar.

Matsmältningsproblem

På kort sikt kan överdriven konsumtion av snabbmat orsaka matsmältningsstörningar hos barn. Dessa livsmedel kännetecknas av ett överskott av mättat fett och transfetter, vilket leder till långsammare matsmältning, åtföljd av reflux och halsbränna.

Eventuella sömnstörningar

Sömnstörningar kan uppstå på medellång sikt, beroende på hur ofta barnet äter denna typ av mat. Detta visar en studie i tidskriften Public Health Nutrition som tittade på mönstren hos barn som regelbundet konsumerade sockerhaltiga drycker. De fann att konsumtion av läsk (minst en gång om dagen) orsakade kortare sömn. Å andra sidan visade studien att de som drack dessa drycker en gång i veckan eller aldrig sov längre och djupare.

Inverkan av snabbmat på barns hälsa: Fetma och övervikt

På medellång sikt är fetma och övervikt bland de mest fruktade konsekvenserna i barnpopulationen. Som författarna till en artikel publicerad i BMJ Open visar, finns det ett signifikant samband mellan snabbmatskonsumtion och ett högre kroppsmasseindex (BMI) hos barn och ungdomar.

Dessutom drar olika studier analyserade i tidskriften Obesity Reviews 2019 slutsatsen att överdrivet många besök på snabbmatsrestauranger också är en riskfaktor för barnfetma. Det är viktigt att komma ihåg att fetma kan vara en utgångspunkt för andra kroniska icke-smittsamma sjukdomar i vuxen ålder, som typ 2-diabetes, metabola störningar och hjärt-kärlsjukdomar.

Beteendeproblem och hyperaktivitet

Barn och ungdomars beteende förändras också av snabbmat. En studie publicerad i Journal of Affective Disorders upptäckte en högre frekvens av självmordsförsök hos de studerade ungdomarna som konsumerade denna typ av mat jämfört med de som inte gjorde det. Men på grund av typen av studiedesign kan man utifrån detta inte fastställa ett orsakssamband mellan de två fenomenen.

Även en studie från 2022 publicerad i tidskriften SAGE Open visar på en positiv korrelation mellan frekvensen av snabbmatskonsumtion och utvecklingen av aggressiva beteenden hos ungdomar.

Liknande visar en annan studie publicerad i European Journal of Clinical Nutrition att 33 % av barnen som åt “skräpmat” i tidig barndom uppvisade mer hyperaktivitet än andra i en föräldraenkät som togs vid 7 års ålder.

Inverkan av snabbmat på barns hälsa: Nedsatt studieprestation

På lång sikt kan frekvensen av snabbmatskonsumtion också påverka barns studieprestationer. Detta visar bland annat en studie av Drs. Purtell och Gershoff som fann att höga nivåer av snabbmatskonsumtion är en negativ indikator på utvecklingen av akademiska färdigheter. I detta sammanhang avser ett högt intag konsumtion av hamburgare, pizza, grillad kyckling, tacos och läsk mer än 4 gånger i veckan.

En ung flicka som hostar i hennes hand.
Enligt flera studier är snabbmatskonsumtion också relaterat till bland annat astma, allergisk rinit, svåra eksem och svår rhinokonjunktivit.

Astma och allergi

Beroende på barnets känslighet kan detta hälsoproblem uppstå på kort eller medellång sikt. En studie i tidskriften Respirology 2018 visar på ett samband mellan konsumtionen av hamburgare och sannolikheten för att utveckla svår astma, ett samband som ökar med konsumtionen.

Inverkan av snabbmat på barns hälsa: Depression

En studie utförd på ungdomar publicerad i tidskriften Nutrients visar att hög konsumtion av denna typ av mat kan öka symtomen associerade med dålig mental hälsa. Och som anges i tidskriften Annals of Continuing Pediatrics kan depression hos barn och ungdomar påverka deras utveckling, prestation i skolan och interpersonella relationer.

Hur man anpassar snabbmat för att göra dem hälsosammare

Snabbmat kännetecknas av feta, salta, kaloririka och näringsfattiga ingredienser. Men genom att ersätta några av dessa ingredienser kan vi omvandla viss snabbmat till hälsosammare måltider. Här är några tips:

  • Hamburgare: Du kan ersätta bröd bakat på raffinerat vetemjöl med fullkornsbröd täckt med sesamfrön. Tillaga magert kött eller skinnfri kyckling, grillad eller stekt. Linser eller kikärter är också bra alternativ.
  • Pommes frites: Ersätt dem med bakad potatis med lite rosmarin och timjan.
  • Pizza: Gör pizza med bröd på fullkornsmjöl, toppåa med keso, grönsaker, svamp och naturlig tomat- och löksås.
  • Färska hela frukter: Ta med detta som efterrätt om ni äter ute, och tillsätt i sallader som förrätt.
  • Läsk: Byt ut detta mot erbjuda naturliga fruktjuicer, te eller kall fil eller mjölk.

Ska barn sluta upp med snabbmat helt och hållet?

Den inverkan som populär snabbmat har på barns hälsa är överväldigande. Den regelbundna konsumtionen och det höga innehållet av skadliga ingredienser är det som påverkar barn i högst grad. Därför bör vi hitta kompletterande alternativ för att inte helt beröva våra barn en aptitretande måltid som också ger dem glädje.

För att göra det kan du använda hälsosamma ingredienser för att öka innehållet av fibrer, vitaminer, mineraler och nyttiga fetter. Till exempel fullkornsmjöl, magert protein, olivolja och yoghurtbaserade dressingar.

Kom också ihåg att lära barnet om hälsa och näring som en familjemodell, dvs. allt från matinköp till att tillaga hälsosamma recept och främja goda matvanor. Slutligen är det inte orimligt att unna barnen en snabbmatsmåltid en gång i månaden. Men gör alltid detta med vägledning och i jämförelse med vad de vanligen äter hemma.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Boyland, E. J., Nolan, S., Kelly, B., Tudur-Smith, C., Jones, A., Halford, J. C., & Robinson, E. (2016). Advertising as a cue to consume: a systematic review and meta-analysis of the effects of acute exposure to unhealthy food and nonalcoholic beverage advertising on intake in children and adults. The American journal of clinical nutrition103(2), 519–533. https://doi.org/10.3945/ajcn.115.120022
  • Braithwaite, I., Stewart, A. W., Hancox, R. J., Beasley, R., Murphy, R., Mitchell, E. A., ISAAC Phase Three Study Group, & ISAAC Phase Three Study Group (2014). Fast-food consumption and body mass index in children and adolescents: an international cross-sectional study. BMJ open4(12), e005813. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2014-005813
  • Chaput, Jean-Philippe & Tremblay, Mark & Katzmarzyk, Peter & Fogelholm, Mikael & Hu, Gang & Maher, Carol & Maia, Jose & Olds, Timothy & Onywera, Vincent & Sarmiento, Olga & Standage, Martyn & Tudor-Locke, Catrine & Sampasa-Kanyinga, Hugues & Ferrari, Gerson. (2018). Sleep patterns and sugar-sweetened beverage consumption among children from around the world. Public Health Nutrition. 21. 1-9. 10.1017/S1368980018000976.
  • Das, Jagadish. (2015). Fast Food Consumption in Children: A Review. Medical and Clinical Reviews. 1. 1-4. 10.21767/2471-299X.1000001.
  • Farrow, C. V., Haycraft, E., & Blissett, J. M. (2015). Teaching our children when to eat: how parental feeding practices inform the development of emotional eating–a longitudinal experimental design. The American journal of clinical nutrition101(5), 908–913. https://doi.org/10.3945/ajcn.114.103713
  • Fundación Española de Pediatría. Bebidas. Disponible en: https://www.fen.org.es/storage/app/media/flipbook/mercado-alimentos-fen/014-Bebidas.pdf
  • Ishak, Zahari & Fin, Low & Ibrahim, Wan & Zain, Fuziah & Yahya, Abqariyah & Selamat, Rusidah & Jalaludin, Muhammad & Mokhtar, Abdul. (2022). Fast Food Intake, Emotional and Behavioral Problems among Adolescents with Overweight and Obese Problems Participating in MyBFF@school Intervention Program. SAGE Open. 12. 215824402210866. 10.1177/21582440221086604.
  • Jacob, L., Stubbs, B., Firth, J., Smith, L., Haro, J. M., & Koyanagi, A. (2020). Fast food consumption and suicide attempts among adolescents aged 12-15 years from 32 countries. Journal of affective disorders266, 63–70. https://doi.org/10.1016/j.jad.2020.01.130
  • Jia, P., Luo, M., Li, Y., Zheng, J. S., Xiao, Q., & Luo, J. (2021). Fast-food restaurant, unhealthy eating, and childhood obesity: A systematic review and meta-analysis. Obesity reviews : an official journal of the International Association for the Study of Obesity22 Suppl 1(Suppl 1), e12944. https://doi.org/10.1111/obr.12944
  • Martínez-Martín N. (2014). Trastornos depresivos en niños y adolescentes. Anales de pediatría Continuada. Vol. 12, 6, 294-299. Disponible en: https://www.elsevier.es/es-revista-anales-pediatria-continuada-51-articulo-trastornos-depresivos-ninos-adolescentes-S1696281814702070
  • Mesas, A. E., González, A. D., de Andrade, S. M., Martínez-Vizcaíno, V., López-Gil, J. F., & Jiménez-López, E. (2022). Increased Consumption of Ultra-Processed Food Is Associated with Poor Mental Health in a Nationally Representative Sample of Adolescent Students in Brazil. Nutrients14(24), 5207. https://doi.org/10.3390/nu14245207
  • Purtell, K. M., & Gershoff, E. T. (2015). Fast Food Consumption and Academic Growth in Late Childhood. Clinical pediatrics54(9), 871–877. https://doi.org/10.1177/0009922814561742
  • Sheroze, Muhammad & Ayoob, Muhammad & Kalar, Musleh. (2017). Frequency of Junk Food and Depression in Children. International Journal of Innovative Research in Medical Science. 02. 533-540. 10.23958/ijirms/vol02-i02/05.
  • Sociedad Española de Pediatría Extrahospitalaria. Pediatría Integral N° 4-Mayo 2015. Disponible en: https://www.pediatriaintegral.es/publicacion-2015-05/alimentacion-del-nino-preescolar-escolar-y-del-adolescente/
  • U.S. Departament of Agriculture. USDA. Pizza, extra cheese, thick crust. Disponible en: https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/2344107/nutrients
  • Wang, C. S., Wang, J., Zhang, X., Zhang, L., Zhang, H. P., Wang, L., Wood, L. G., & Wang, G. (2018). Is the consumption of fast foods associated with asthma or other allergic diseases?. Respirology (Carlton, Vic.)23(10), 901–913. https://doi.org/10.1111/resp.13339
  • Wiles, N. J., Northstone, K., Emmett, P., & Lewis, G. (2009). ‘Junk food’ diet and childhood behavioural problems: results from the ALSPAC cohort. European journal of clinical nutrition63(4), 491–498. https://doi.org/10.1038/sj.ejcn.1602967

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.