Undret att amma: Hur bröstmjölk produceras
Har du någonsin undrat hur bröstmjölk produceras?
Barnets födelse är ett underverk av mänsklig natur. Befruktning, graviditet och förlossning är mirakel i sin egen rätt.
Men det finns ett annat mirakel som sker i kvinnans kropp efter att hennes barn är fött: Hon börjar producera mjölk.
Brösten är körtlar i den kvinnliga kroppen som består huvudsakligen av fettvävnad. Inom denna vävnad produceras all bröstmjölk som en bebis behöver.
Du har säkert någon gång undrat hur bröstmjölk produceras och här ska vi ge dig svaren!
Hur bröstmjölk produceras
Denna näringskälla kommer från specifika celler som kallas alveoler. Mjölkflödet strömmar genom särskilda gångar, som kallas mjölkkanaler, mot bröstet, där den lagras.
Speciellt lagras mjölken strax bakom vårtgården – det mörkt pigmenterade området runt bröstvårtan.
Förmågan att amma har ingen relation alls med storleken på en kvinnas bröst eller storleken på hennes bröstvårtor.
Storleken har normalt att göra med ärftliga faktorer som bestämmer antalet fettkörtlar som en kvinna har.
Vidare växer kvinnornas bröst under graviditeten, och förstoras ännu mer under amningstiden.
Vad händer inuti en kvinnas bröst?
De viktiga förändringarna som inträffar inuti en kvinnas bröst är inte synliga för blotta ögat.
Utvecklingen av moderkakan ger upphov till produktion av flera ämnen, såsom progesteron och östrogen.
Syftet med dessa ämnen är att stimulera moderns hela biologiska system. Detta gör att mjölkproduktionen är möjlig.
Bland körtelvävnaden och genom ett stort antal fettceller i brösten finns ett nätverk av kanaler. Dessa mjölkkanaler ökar både i antal och i storlek som ett resultat av de hormoner som släpps ut under graviditeten.
Inom detta nätverk kan kanalerna delas in i mindre och mindre kanaler. Vid slutet av dessa mindre kanaler är alveolerna, som liknar druvklasar.
Dessa alveoler är vad som tar allt som behövs från moderns blod för att producera mjölk. Hennes blod transporterar dit socker, fetter och proteiner.
När modersmjölken produceras, trycker ett nätverk av små muskler denna naturliga produkt ut mot de fina kanalerna.
De är de samma små muskler som är ansvariga för att klämma ihop körtlarna för att stimulera utdrivningen av bröstmjölk.
Detta komplexa system av kanaler leder bröstmjölken mot en större kanal, där den lagras.
När produceras bröstmjölk?
Experter försäkrar oss att nätverket av kanaler beskrivna ovan utvecklas under graviditetens tredje trimester. Detta gör det möjligt att amma din bebis även om den föds för tidigt.
Mellan två och fyra dagar efter födseln ökar bröstmjölkproduktionen avsevärt.
När en kvinnas kropp förbereder sig för mjölkproduktion, skickas en större mängd blod till insidan av alveolerna. Detta förklarar varför kvinnors bröst blir fastare och större.
“Mödrar som föder för andra gången börjar producera mjölk tidigare än de gjorde med sitt första barn.”
Svullnaden av blodkärl i bröstet, tillsammans med en riklig mjölkproduktion, får nyblivna mödrar att uppleva smärta och tryck.
Täta amningstillfällen under de första dagarna i en nyfödds liv kommer dock att bidra till att lindra dessa symtom.
Råmjölk
Under de första dagarna av mjölkproduktion utsöndrar en kvinnas bröst råmjölk eller kolostrum. Denna gulaktiga, tjocka vätska har mycket låg fetthalt och en mycket hög proteinhalt. Detta är barnets näring under de första dagarna efter födseln.
Råmjölkens innehåll hjälper den nyfödda att bajsa för första gången och hjälper till att förhindra gulsot. Dessutom är råmjölk en virtuell trolldryck av immunstärkande ämnen och antikroppar som skyddar barnet mot sjukdomar.
Det finns kvinnor som upplever utsöndring av råmjölk redan under de sista veckorna av graviditeten. Faktum är att vissa kvinnor till och med börjar producera råmjölk så tidigt som under andra trimestern.
Råmjölken, även känt som “kolostrum”, bildas när alveolerna börjar fyllas upp och flöda. Resultatet är en mycket lättsmält vätska som når bröstvårtorna via mjölkkanalerna.
När en bebis suger på bröstvårtan, stimuleras moderns hypofys. Som ett resultat frigör körteln oxytocin och prolaktin. Oxytocin är ansvarigt för att brösten ska aktiveras.
När en kvinna ammar, trycker barnets sugande mun ner på bröstvårtan och areolan.
Denna sammantryckning startar en utdrivningsreflex i moderns bröst och mjölken sprutar ut. Denna mekanism gör att mjölken kan nå barnets mun.
Nu vet du hur bröstmjölk produceras. Visst är det fascinerande!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Uvnas-Moberg K, et al. (2020) Maternal plasma levels of oxytocin during breastfeeding—A systematic review. PLoS ONE 15(8): e0235806. https://doi.org/10.1371/
- Lawrence R, Lawrence R. Mama y fisiología de la lactancia. Capítulo 11. En Robert Resnik MD et al. Creasy & Resnik. Medicina materno-fetal. 8va Edición. 2020 Elsevier España. Año 2020.
- Hernandez Aguilar, M.T. (2019) Leche materna: ¿cómo se produce? Familia y Salud, de la Asociación Española de Pediatras de Atención Primaria. Disponible en: https://www.familiaysalud.es/vivimos-sanos/lactancia-materna/los-inicios-son-importantes/leche-materna-como-se-produce
- Eriksen KG., Christensen SH., Lind MV., Michaelsen KF. (2018) Human milk composition and infant growth. Curr Opin Clin Nutr Metab Care, 2018. 21 (3): 200-206.
- Menchetti L., Traina G., Tomasello G., Casagrande Proietti P., et al. (2016) Potential benefits of colostrum in gastrointestinal diseases. Front Biosci, 2016. 8: 331-51.
- Healthy Children. American Academy of Pediatrics. Cómo se prepara su cuerpo para la lactancia materna. Año 2015. Disponible en https://www.healthychildren.org/Spanish/ages-stages/prenatal/delivery-beyond/Paginas/How-Your-Body-Prepares-For-Breastfeeding.aspx? gclid=CjwKCAjwiLGGBhAqEiwAgq3q_vMEqTOckG5KwLHjmL0Utk7o5uS2EjnBN0r0_JlTZMpOVFCqYB08dRoCeZEQAvD_BwE
- Kent, J.C., Mitoulas, L.R., Cregan, M.D., Ramsay, D.T., Doherty, D.A., Hartmann, P.E. (2006). Cantidad y frecuencia de amamantamientos y contenido graso de la leche materna a lo largo del día https://www.womenshealth.gov/themes/custom/owh_uswds/assets/img/exit-disclaimer.png"/> Pediatrics; 117(3): e387-e395.
- Comité de Lactancia Materna de la Asociación Española de Pediatría. (2004) Lactancia Materna: Guía para profesionales. Ergón. Madrid. 2004. p 250-251. Disponible en: https://www.ascalema.es/wp-content/uploads/2014/10/Comit%C3%A9-de-Lactancia-Materna-de-la-AEP.-Lactancia-materna.-gu%C3%ADa-para-profesionales.-2004.pdf.
- Drugs. Cómo Los Senos Producen Leche. Disponible en: https://www.drugs.com/cg_esp/c%C3%B3mo-los-senos-producen-leche.html.
- KenHub. Glándula pituitaria. Disponible en: https://www.kenhub.com/es/library/anatomia-es/hipofisis-glandula-pituitaria.
- Clínica Mayo. Placenta: cómo funciona, qué es lo normal. Disponible en: https://www.mayoclinic.org/es-es/healthy-lifestyle/pregnancy-week-by-week/in-depth/placenta/art-20044425.
- Cirugías de la mama. Anatomía de la mama. Disponible en: https://www.cirugiasdelamama.com/anatomia-de-la-mama.
- Barnaclínic+. Estrógenos: ¿Qué son, cómo se producen y qué función tienen? Disponible en: https://www.barnaclinic.com/blog/womens-health/estrogenos/.
- Cigna. Leche de transición. Disponible en: https://www.cigna.com/es-us/knowledge-center/hw/leche-de-transicin-ue5267.