11 fördelar barn får av att skriva för hand

Att skriva för hand är en färdighet som inte bör gå förlorad. I dagens artikel får du upptäcka fördelarna det ger för barns utveckling!
11 fördelar barn får av att skriva för hand
Ana Couñago

Skriven och verifierad av psykologen Ana Couñago.

Senaste uppdateringen: 12 juli, 2023

Dagens barn, liksom de från tidigare generationer, måste lära sig tekniken för att skriva för hand eftersom fördelarna med processen är otaliga när det kommer till barns utveckling.

Vi lever i en digital tidsålder där vi nästan varje dag använder tangentbordet på någon elektronisk enhet för att göra en internetsökning, skriva ett dokument, fylla i ett formulär, etc. Kort sagt, för att skriva. Att skriva har blivit en viktig aktivitet i vardagen, men vi får inte glömma att bygga upp en godtagbar handstil genom att träna på att skriva för hand.

Fortsätt läsa och ta reda på allt om fördelarna med att skriva för hand!

”Skrift är röstens måleri.”

-François Marie Arouet Voltaire

En ung flicka ska skriva för hand.

11 fördelar barn får av att skriva för hand

Åtgärden att skapa bokstäver på papper involverar en mängd färdigheter och kunskaper som utförs omedvetet och som är fördelaktiga för den övergripande utvecklingen. Nedan följer en lista över några av de viktigaste fördelarna med att skriva för hand.

1. Att skriva för hand gynnar förvärvet av motoriska färdigheter

För att kunna skriva för hand korrekt är det viktigt att ha en rad motoriska färdigheter, såsom följande:

Förvärvet av sådana färdigheter gynnar utvecklingen av finkänsliga psykomotoriska färdigheter, det vill säga förmågan att utföra små, koordinerade och exakta rörelser.

”Målet med manuell utveckling är att uppnå goda kunskaper i fina rörelser, uppfattning och precision, för detta måste grovmotoriken ha nått den optimala och nödvändiga mognad som gör att de kan fullbordas.”

2. Förbättrar koncentrationen

En annan av de stora fördelarna med att skriva för hand är att det kräver en hög nivå av koncentration. När barn tar upp ett papper och en penna för att skriva, då tvingas de vara mycket uppmärksamma på uppgiften och undvika stavnings- , skriv- och bokstaveringsfel.

3. Ökar minneskapaciteten

Enligt en studie som nyligen publicerats i tidskriften Frontiers in Psychology visar barn och ungdomar mer hjärnaktivitet när de skriver manuellt än när de skriver på ett tangentbord. Denna typ av skrivning hjälper dem att lättare behålla och återkalla information så att minneskapaciteten förbättras.

4. Underlättar att lära sig läsa

Att skriva och läsa är nära besläktade. Så mycket att lärande och perfektion av en av dessa färdigheter gynnar utvecklingen av den andra.

När de skriver för hand måste barn tänka på var och en av bokstäverna de vill återge samt hur de ska utföra motsvarande manuella gest. Så småningom och på ett naturligt sätt blir barn bekanta med bokstäverna i alfabetet, vilket gör att de läser dem snabbare och mer effektivt.

5. Hjälper förståelsen av utvecklingen

Genom att skriva så ökar anknytningen till idéer och representationen ökar, det vill säga att det möjliggör större konceptuella associationer för förklaringen av idéer. Det är därför barn bör uppmuntras till skriv- och ritaktiviteter i skolan, dessa gör att de kan etablera neuronala svängningsmönster som är fördelaktiga för lärande.

6. Utveckling av manuell förnuft

Utvecklingen av manuellt förnuft är grundläggande ur evolutionär synvinkel och detta sker hos barn genom lek, pyssel, teckning och skrivning. Därav vikten av att träna manuellt skrivande.

Detta skäl kräver både skickligt och vitalistiskt tänkande. Tänkande som skickar kunskap inte till medvetandet och materian, utan till en sorts verklighet som föds och utvecklas i människans biologiska aktivitet. Med andra ord, i handen som berör, snarare än i ögat som ser.

7. Att göra anteckningar för hand hjälper konceptuell prestation

Elever som antecknar för hand svarar bättre på frågor än elever som gör digitala anteckningar. Att skriva för hand hjälper till att sammanfatta och organisera information och säkerställer bättre ”kodning” i hjärnan.

Med andra ord underlättar användningen av papper, på en neurologisk nivå, association; information om ”vad” och ”varför” i hippocampus, den del av hjärnan som är involverad i kodning och memorering.

8. Stimulerar hjärnans kretsar

Att skriva för hand är en av de mest komplexa aktiviteterna för hjärnan, en som modellerar dess inflytande på utvecklingen av personlighet, både kognitiva och motoriska aspekter, som vi redan har sett.

”Som alla kognitiva aktiviteter, är uppgifterna där handskrift är involverad – från att skriva bokstäver, stavelser och ord till produktivt skrivande – beroende av bra hjärnfunktion.”

– Filosofen María Agustina Miranda och andra –

9. Hjälper till att hantera känslor

Att skriva för hand är terapeutiskt, släpper känslor och lindrar stress och ångest. Faktum är att ritning och skrivning har visat sig hjälpa till att minska ångestnivåer hos barn.

10. Hjälper barn att utveckla sina färdigheter i andra aktiviteter som att leka, rita och färglägga

Handskrift är en avgörande aspekt av finmotoriken och hjälper därmed till med samordningen av neurologiska, skelett- och muskelfunktioner. Det rör sig främst om förfining och specificitet i kontrollen av rörelser när det gäller målinriktning, precision och beräkning.

En av fördelarna med handstil är att hand-ögonkoordinationen mognar. Detta består av utvecklingen av lekfulla och konstnärliga upplevelser som kombinerar fyra element: kroppen, synen, hörseln och kroppens rörelse mot ett mål.

11. Öppnar vägen till yrkesframgång

Många yrken bygger prioriterar kunskap och då särskilt förmågan att organisera, systematisera och bearbeta information. En god handstil befäster grunden för dessa neurologiska och kognitiva operationer.

I stor utsträckning kommer framgången att vara relaterad till förmågan att hantera inlärning, memorering samt upprättandet av flexibla och kreativa kopplingar och element som utövandet av handstilen underlättar, främjar och förstärker.

Om handstilens framtid

Det är obestridligt att ny teknik revolutionerar undervisningen. Faktum är att i åratal nu har en av nyckelkompetenserna i den pedagogiska läroplanen inkluderat digital kompetens, som innebär att lära barn, från de tidigaste skolåren, att interagera på lämpligt sätt med informations- och kommunikationsteknik.

En ung pojke sitter vid ett bord och skriver i en anteckningsbok.

En av de färdigheter som barn måste skaffa sig i skolan är att veta hur man använder en dator och därför hur man skriver på den med smidighet. Men för att uppnå detta mål måste de först lära sig att skriva för hand och när de väl skaffar sig tillräckligt med övning för att spåra bokstäverna med lätthet, då kan de introduceras till skrivarvärlden.

Således, som Dr. Berninger förklarar, är syftet ”att lära barn att vara hybridförfattare”, så att de kan klara av kraven från dagens och morgondagens samhälle.

Det är klart att tiderna har förändrats. Tekniska framsteg innebär att det blir mindre och mindre handstil, men det betyder inte att det är en färdighet som måste försvinna eller ersättas helt.

Att skriva för hand är en mänsklig färdighet som inte bör gå förlorad. För att undvika detta är det viktigt att lära ut den här typen av skrivande till barn redan från tidig barndom och uppmuntra dess användning i vardagen.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Aimacaña, M., & Soledad, M. (2016). Motricidad fina en el proceso de la pre escritura en niños de 5 a 6 años en 1° de EGB de la Unidad Educativa Eloy Alfaro en la ciudad de Quito, Periodo 2014-2015 (Bachelor’s thesis, Quito: UCE).
  • Altay, N., Kilicarslan-Toruner, E., & Sari, Ç. (2017). The effect of drawing and writing technique on the anxiety level of children undergoing cancer treatment. European Journal of Oncology Nursing, 28, 1-6. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1462388917300686
  • Alstad, Z., Sanders, E., Abbott, R. D., Barnett, A. L., Henderson, S. E., Connelly, V. y Berninger, V. W. (2015). Modes of alphabet letter production during middle childhood and adolescence: Interrelationships with each other and other writing skills. Journal of writing research6(3), 199.
  • Arévalo Catalán, I. I. (2018). El futuro de la enseñanza de la escritura manual en la era tecnológica.
  • Franco Vargas, A. G., & Torres Mota, S. M. (2022). La motilidad ocular en el desarrollo de la escritura en niños de 5 a 6 años (Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil-Facultad de Filosofía, Letras y Ciencias de la Educación).
  • Hernández, J. D. O., Aguilar, E. J., & García, F. G. (2015). El hipocampo: neurogénesis y aprendizaje. Rev Med UV, 21-28.
  • Klass, P. (27 de junio de 2016). Why handwriting is still essential in the keyboard age. The New York Times. 
  • Klimenko, O. (2008). La creatividad como un desafío para la educación del siglo XXI: um desafío para a educação do século XXI. Educación y educadores, 11(2), 191-210.
  • Miranda, M. A., & Abusamra, V. (2014). Bases Neurales de la escritura: una revisión. In VI Congreso Internacional de Investigación y Práctica Profesional en Psicología XXI Jornadas de Investigación Décimo Encuentro de Investigadores en Psicología del MERCOSUR. Facultad de Psicología-Universidad de Buenos Aires.
  • Ose Askvik, E., Van der Weel, F. R., y Van der Meer, A. L. (2020). The Importance of Cursive Handwriting Over Typewriting for Learning in the Classroom: A High-Density EEG Study of 12-Year-Old Children and Young Adults. Frontiers in Psychology11, 1810.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.