Varför man bör ha en första hjälpen-låda hemma
Det finns många anledningar till varför det är så viktigt att ha en första hjälpen-låda hemma. Här är två av dem till att börja med:
Den första, och vanligaste, gäller specifikt för barn. Barn leker alltid och har kul utan att tänka på riskerna för att göra sig illa. De skadar sig ofta och vi måste kunna hjälpa dem snabbt.
Den andra anledningen, som många människor gärna glömmer, är att det behövs i händelsen av en naturkatastrof, som en orkan eller översvämning, till exempel. Det är lätt att tro att det inte kommer hända en själv, men så plötsligt gör det det!
Vad är en första hjälpen-låda?
En första hjälpen-låda är en låda eller väska där du förvarar nödvändiga föremål för att hjälpa någon i händelse av en nödsituation.
Du behöver den främst för att förvara medicinsk utrustning som du kan använda vid första hjälpen samt läkemedel för vanliga problem. Katastrofhanteringsorganisationer föreslår dock att familjer lägger till några extra saker. Vi kommer att förklara det senare!
Vad bör man tänka på?
Här är några tips för att få ut det mesta av första hjälpen-lådan:
- Gör den lätt att hantera och bära.
- Förvara bara det som är absolut nödvändigt för första hjälpen i den.
- Om du lägger till icke-medicinska tillbehör, se till att de är helt nödvändiga.
- Den bör inte vara svår att hitta. Alla i familjen bör veta var den är.
- Det är bäst att hålla den utom räckhåll för barn, men de bör veta att den existerar.
- Granska all utrustning en gång per år. Kontrollera om läkemedel har passerat sitt bäst-före-datum, om det saknas något eller om något har gått sönder så att du kan ersätta det som behövs.
Fördelar med att ha en första hjälpen-låda hemma
Med en första hjälpen-låda hemma kan du:
- Behandla mindre skador hemma.
- Behandla allvarligare tillstånd, såsom kräkningar, diarré, smärta, djupa sår, etc.
- Behandla vissa allvarliga skador. I det här fallet kan du behöva lägga till några mer ovanliga saker. Några av dessa inkluderar saltlösning, intravenöst dropp och till och med några mer avancerade tillbehör.
- Det som finns i en första hjälpen-låda är främst till för att hantera olyckor. För att förbereda inför en naturkatastrof kan du överväga att lägga till konserver, ficklampor, dricksvatten och andra saker som vi beskriver nedan.
Hur man sätter ihop en första hjälpen-låda hemma
Det finns inget specifikt protokoll för att sätta ihop ett första hjälpen- kit. Du måste själv bestämma vad dina behov och omständigheter är och sätta ihop ett utifrån dessa.
Det är bra att ta reda på om det någonsin förekommit några naturkatastrofer i ditt område. Om det har det bör varje familjemedlem förbereda ett specifikt kit med nödutrustning utöver familjens vanliga första hjälpen-låda.
En grundläggande första hjälpen-låda bör innehålla:
- Alkohol eller väteperoxid att tvätta sår med
- Gasbinda och förband
- Plåster
- Termometer
- Sax och pincett
- Medicin mot huvudvärk
- Medicin mot feber, kräkningar, diarré, etc.
- Engångshandskar i latex
En utökad första hjälpen-låda kan ha:
- Allt som nämndes ovan, och det ska förvaras i en vattentät behållare
- Dricksvatten
- Livsmedel med lång hållbarhet, konservöppnare och en uppsättning skålar
- En filt och extra uppsättning kläder
- Toalettartiklar (tandborste, tvål, toalettpapper och handduk)
- Ficklampor och extra batterier
- Tändstickor eller en tändare
- Kopior av identitetshandlingar och viktiga telefonnummer till akuttjänster
- Kontanter (vid behov) och en karta över området
Vi hoppas att informationen kommer att vara till hjälp! Kom ihåg att det är bättre att ha ditt kit redo och inte behöva använda det än att överrumplas av en olycka eller naturkatastrof och inte vara förberedd.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Federación Internacional de Sociedades de la Cruz Roja y de la Media Luna Roja. Primeros auxilios. Ciencias Naturales. 2020.
- Alba Martín R. Educación para la salud en primeros auxilios dirigida al personal docente del ámbito escolar. Enferm. univ. 2015 Jun;12 (2): 88-92.
- Solà M, Garrido E, Úbeda I, Morin V, Sancho R, et al. ANALYSIS OF HOUSEHOLD MEDICINE CHESTS: A SIGNIFICANT LEARNING EXPERIENCE FOR NURSING STUDENTS. Enfermagem. 2016;25(1).