Det kvinnliga reproduktionssystemet: Hur det fungerar
I det kvinnliga reproduktionssystemet finns yttre och inre organ. De är alla sammanhängande och utgör ett system där varje organ spelar en viktig roll.
Huvudfunktionen hos reproduktionssystemet är att producera reproduktiva celler, för att möjliggöra befruktning och skydda och nära befruktade celler tills de är fullt utvecklade, och detta kulminerar i barnets födelse.
De yttre organen i det kvinnliga reproduktionssystemet
Den yttre zonen i det kvinnliga reproduktionssystemet kallas “vulva”, vilket betyder “lock”. Logiskt nog ligger den i skrevet och dess huvudsakliga funktion är att skydda den vaginala öppningen och de inre reproduktionsorganen.
De yttre organen i det kvinnliga reproduktionssystemet, som finns i vulvan, är följande:
- Mons pubis eller venusberget. Detta är en mjuk vävnad med många fettceller på bäckenet som uppfyller rollen att skydda de inre organen. Det börjar bli täckt av hår under puberteten.
- Yttre blygdläpparna. Dessa är två veck i huden i form av läppar som begränsar vulva externt. De yttre blygdläpparna hindrar därför bakterier från att komma in i reproduktionssystemet.
- Inre blygdläpparna. De inre blygdläpparna ligger innanför de yttre blygdläpparna och de har liknande egenskaper men är lite mindre. De omger den vaginala öppningen. Förutom att vara ansvariga för att upprätthålla vaginans temperatur hindrar de inre blygdläpparna också att främmande partiklar tar sig in i kroppen.
- Klitoris. Klitoris är ett organ som har 8000 nervändar. Den börjar i de inre blygdläpparna och frögrenar sig i två skänklar, Crus sinistrum och Crus dextrum, inuti slidan. Den är väldigt känslig för sexuell stimulans.
- Urinrörsmynning. Urinrörsmynningen är kanalen genom vilken urin kommer ut. Det är den yttre delen av urinröret och ligger mellan klitoris och den vaginala öppningen.
- Mödomshinna. Mödomshinnan, eller hymen, är en mytomspunnen krans av slemhinneveck omkring en centimeter innanför slidans mynning. Det är inte en hinna och är inte ett tecken på oskuld. Den kan ofta skadas och blöda lite under det första samlaget en kvinna har, men långt ifrån alltid.
- Mellangården. Denna ligger mellan anus och könsorganen och dess funktion är att skydda blåsan, rektum och reproduktionssystemet.
Interna reproduktionsorgan
Följande är de inre organen i det kvinnliga reproduktionssystemet:
- Slidan. Slidan, eller vaginan, består av muskulös vävnad i form av ett rör. Den förbinder livmodern med omvärlden utanför kroppen. Den är elastisk och slutar i ett hål som kallas vaginalöppningen. Det är den som kopplar samman vulvan med de inre reproduktionsorganen.
- Livmodern. Livmodern är ett ihåligt muskulärt organ. Den ligger mellan slidan och äggledarna. Livmodern är där graviditet tar plats. Den består av tre lager: livmoderslemhinnan (endometrium), slät muskulatur och elastisk vävnad.
- Äggledarna. Dessa är formade som rör och binder samman livmodern och äggstockarna. Deras funktion är att skicka äggcellerna, eller reproduktionscellerna, från äggstocken till livmodern.
- Äggstockarna. Äggstockarna är två organ och är ungefär lika stora som en mandel. Deras funktion är att producera en äggcell, eller en reproduktiv cell, var 28:e dag. Dessutom producerar äggstockarna också könshormoner.
Systemets funktion
Vid födseln har en kvinna hundratusentals oocyter, eller reproduktionsceller, i sina äggstockar. På grund av produktionen av könshormoner börjar menstruationscykeln under puberteten.
Så efter puberteten släpps en oocyt varje månad. Om en oocyt blir befruktad förblir den i livmodern och bildar där en ny varelse.
Om oocyten inte blir befruktad torkar den ut och lämnar kroppen cirka två veckor efter att den släpptes från äggstockarna. Den lämnar livmodern tillsammans med blod och livmoderslemhinnan.
Denna process kallas menstruation. Första gången det inträffar kallas menarche.
Dessutom är könshormoner viktiga under hela processen. Slutresultatet kallas implantation.
Därefter formas embryot, som kommer att utvecklas vidare till ett foster.
Fostret flyter sedan omkring i fostervatten inuti livmodern. Dessutom får fostret näring att äta och syre att andas genom moderkakan. Moderkakan är i kontakt med fostret tack vare navelsträngen.
Efter nio månaders graviditet utvidgar sig livmodershalsen och livmodersväggarna drar sig samman och trycker ut barnet mot omvärlden. Och då föds en bebis.
