Stimulera bebisen i magen: 12 intressanta övningar
Även om det verkar konstigt, börjar barn att lära sig innan de ens har fötts, om de bara får bra stimulans. Under tredje trimestern, när barnets nervsystem är färdigutvecklat och är redo att fungera, är det dags för föräldrarna att stimulera bebisen i magen.
Denna stimulans kommer, förutom att utveckla barnets fysiska och känslomässiga färdigheter, att även hjälpa till att utveckla ett känslomässigt band med föräldrarna. För att dessa stimulerande övningar ska fungera är det viktigt att de utförs varje dag.
Det är också viktigt att inte trötta ut barnet för mycket och överstimulera det. Dessa prenatala stimulerande övningar blir så småningom en normal del i den dagliga rutinen.
I denna artikel kommer vi att se vad denna stimulans består av, vilka typer det finns och några övningar att göra under tredje trimestern. Är du redo? Fortsätt läsa.
Typer av övningar för att stimulera bebisen i magen
Motorisk stimulering
När mamman utför dessa övningar hjälper det att utveckla barnets uppfattning om rymd och rörelse tack vare de olika positioner och lägen som mamman intar.
Visuell stimulering
Dessa övningar stimulerar näthinnan med målet att anpassa barnets ögon till ljus. De förbereder barnet inför miljön utanför livmodern och främjar också hans eller hennes nyfikenhet och uppmärksamhet.
Sensorisk stimulering
Att röra din mage då och då under dagen är ett sätt att nå och knyta an till din bebis. Du kan göra övningar med olika sätt att röra vid din mage, som att klappa, stryka, smeka, gnugga eller låta duschen trumma mot den.
Auditiv stimulering
En av de första sinnena som utvecklas är ett barns hörsel. Det är därför starkt rekommenderat att utföra övningar som utvecklar den här förmågan: lyssna på musik, gör olika ljud, prata med barnet, sjung för det och så vidare.
Övningar som låter er stimulera bebisen i magen
Gunga i en gungstol
Sitt i en gungstol och gunga försiktigt fram och tillbaka med en definierad rytm.
Simma i vattnet
Gå till poolen och flyt omkring i vattnet medan du rör dig försiktigt.
Dansa ensam eller med din partner
Ta lite tid varje dag till att dansa. Ibland kan du göra det med din partner och då kan han eller hon röra vid din mage så att din bebis kan lära känna sin andra förälder. Du kommer att stimulera din bebis motoriska och sensoriska färdigheter.
Lys med en ficklampa
Lys med en ficklampa på magen och flytta runt den så att den lilla kan följa ljuset.
Dra nytta av fint väder
När det är soligt, dra fördel av det och sola i 5 minuter med din mage bar. På detta sätt kommer det naturliga ljuset att nå ditt barn och du kommer att få en god dos D-vitamin från solens strålar.
Smek din mage
Använd handflatan för att försiktigt smeka din mage.
Massage med krämer eller oljor
När du ändå ska smörja in dig för att återfukta din hud kan du dra nytta av den här stunden för att stimulera bebisen i magen. Gör cirkulära rörelser på din mage för att massera in krämen och stimulera din bebis.
Peta med fingertopparna
Peta mjukt med fingertopparna på olika ställen på din mage.
Lek med din bebis
Tryck försiktigt på samma område där ditt barn har sparkat.
Lyssna på musik
Gör alltid det på en lämplig volym. Detta kommer att skapa en koppling mellan barnet och omvärlden. Beroende på typ av musik, tempo och hastighet kan barnet känna sig avslappnad eller få mer energi. Att lyssna på instrumental musik rekommenderas.
Prata med din bebis
Du och din partner ska prata med din bebis även om han eller hon fortfarande är i livmodern. Tala med din bebis som om han eller hon redan är hos er och sjung för honom eller henne. Fadern kan också prata med barnet, så att han eller hon kan lär sig att känna igen hans röst och främjar anknytningen mellan förälder och barn. Syskon och andra släktingar kan också bekanta sig med den nya familjemedlemmen.
Lyssna på ljud runt omkring er
Dessa ljud förbereder barnet för livet efter födseln. Ljuden i ditt dagliga liv och leverne, som när du lagar mat, går på en promenad, lyssnar på ljud på gatan etc. Detta kommer att göra ditt barn bekant med ljudet i ert dagliga liv.
Studier har kommit fram till att föräldrar som är involverade i stimulerande övningar för sina barn under graviditeten har ett starkare förhållande till sina barn när de är födda. Så ta den tid du behöver för att stimulera bebisen i magen. Det kommer att vara värt det.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Aguilar Cordero, M. J., Vieite Ravelo, M., Padilla López, C. A., Mur Villar, N., Rizo Baeza, M., & Gómez García, C. I. (2012). La estimulación prenatal: Resultados relevantes en el periparto. Nutrición Hospitalaria, 27(6), 2102-2108. Disponible en: https://scielo.isciii.es/scielo.php?pid=S0212-16112012000600041&script=sci_arttext&tlng=en
- Anta Sanz, A. (2021). El desarrollo musical en la etapa de 0 a 3 años. [Trabajo de Fin de Grado, Universidad de Valladolid] . Repositorio Institucional. Disponible en: https://uvadoc.uva.es/handle/10324/48948
- Cardenas Macedo, M. G. G., Sánchez Dávila, D. K., Bartra Reategui, D. A., Ampuero Fernández, D. E., Arévalo Fasanando, D. L., Delgado Bardales, D. J. M., & Valera Vega, D. O. (2022). Programa de estimulación prenatal: base para el desarrollo motor de los neonatos del hospital ESSALUD de Tarapoto. Ciencia Latina Revista Científica Multidisciplinar, 6(1), 2170-2200. Disponible en: https://ciencialatina.org/index.php/cienciala/article/view/1643
- d’Oliveira, Nora y Bove, María Isabel (2019) Hola bebé, desde el embarazo hasta el primer año de vida. Fondo de las Naciones Unidas para la Infancia, Unicef, Uruguay. Disponible en: https://www.unicef.org/uruguay/hola-bebe
- Llocclla, M. (2019). Conocimiento sobre la técnica motora y visual de la estimulación prenatal en las gestantes atendidas en el Hospital de Lircay, 2017. [Tesis de grado, Universidad Nacional de Huancavelica]. Disponible en: https://repositorio.unh.edu.pe/items/f366c118-1fd5-436c-8c53-dceebfc472d9/full
- Maldonado González, M. C., & Oliva Pozuelos, A. G. (2008). Estimulación prenatal dirigida a mujeres en el último trimestre de embarazo [Tesis de Grado, Universidad de San Carlos de Guatemala]. Repositorio del Sistema Bibliotecario de la Universidad San Carlos de Guatemala. Disponible en: http://www.repositorio.usac.edu.gt/14322/
- Paniagua, R. G., & Castañeda, A. Z. (2020). Desarrollo, elaboración y control de un preparado cosmético antiestrías. FarmaJournal, 5(2), 51-62. Disponible en: https://revistas.usal.es/cinco/index.php/2445-1355/article/view/23633/24369
- Romero Ibarra, O., & Olivo Solis, J. (2015). La actividad física y la estimulación prenatal en la etapa de gestación. CIENCIA UNEMI, 8(15), 60-68. Disponible en: https://ojs.unemi.edu.ec/index.php/cienciaunemi/article/view/200
- Vivas Polo, F. (2019). Intervención educativa prenatal. [Trabajo de Fin de Grado, Universidad de Salamanca] Repositorio Documental Gredos. Disponible en: https://gredos.usal.es/handle/10366/139633