Vad händer under vecka 10 av graviditeten?
Runt vecka 10 av graviditeten börjar den blivande mamman märka att magen växer. Det beror på att barnet redan är 3 till 4 centimeter långt.
Det är normalt för mamman att redan ha lagt på sig mellan 1 och 1,5 kg vid den här tiden. Vid tvillingar kan man lägga på sig upp till 2 kilo.
Vid vecka 10 har barnets alla organ redan bildats. Dock fungerar inte alla dessa organ helt förrän om några veckor.
Embryots tillväxt under vecka 10 av graviditeten
Externa förändringar
Under den 10:e graviditetsveckan börjar alla fostrets känsorgan utvecklas, men det är fortfarande för tidigt att se på ett ultraljud, så du måste vänta med att ta reda på könet.
Moderkakan börjar också fungera, och denna kommer att försörja barnet med allt det behöver till slutet av graviditeten. Moderkakan är kopplad till fostret genom den redan bildade navelsträngen.
Vid den här tiden är fostrets huvud till viss del separerat från bröstet, vilket innebär att nacken och käken kan börja bildas. Gommen börjar också ta form, liksom tungan och fröna till de “första tänderna” som finns i tandköttet.Dessutom börjar fostrets ansikte se mer rundat ut. Händer och fötter är mer formade nu, och barnet börjar förvärva förmågan att röra på sina små fingrar.
Interna förändringar
Internt börjar fostrets nervsystem ansluta sig till resten av kroppen. Tarmarna börjar också formas och börjar som en liten tillväxt fästa vid navelsträngen.
Benen börjar nu hårdna. Brosket som utgör dem genomgår en process där de härdas och förkalkas.
Förkalkningen av skallen är särskilt viktig runt den här tiden. Dessutom fortsätter utvecklingen av muskler och leder till deras fulla kapacitet.
Tidigt ultraljud
Vissa väljer att göra ett så kallat tidigt ultraljud runt vecka 10. Då kan man tydligt visualisera fostrets armar och ben. Händerna och fötterna är dock fortfarande för små för att man ska kunna urskilja dem.
Det är möjligt att höra barnets hjärta under ultraljudet. Du kommer då märka att hjärtslagen är mycket snabba, mellan 120 och 160 slag per minut. Det beror på att blodet pumpar runt med mycket hög hastighet i hela kroppen.
Det är också möjligt att skilja på moderns cirkulationssystem och fostrets.
Korionbiopsi
Om man kan se någon abnormitet under ultraljudet kan mamman välja att genomgå en korionbiopsi. Detta diagnostiska test består av att man tar en bit av moderkakan för att analysera den.
Med detta test kan du ta reda på om barnet har någon ärftlig genetisk sjukdom eller en som är relaterad till fostrets kön. Testet rekommenderas också för mödrar som redan har fött barn med allvarliga sjukdomstillstånd, såsom Downs syndrom.
Trots att risken för missfall är ganska låg (mellan 1 och 2%) är det tillrådligt att mamman vilar efter testet.
Vilan bör vara i minst 48 timmar, bara för att vara helt på den säkra sidan. Testet har vanligtvis inga komplikationer, varken för modern eller för fostret.
Hur förändras din kropp?
Det är normalt för mamman att börja gå upp i vikt snabbt efter vecka 10 av graviditeten. Dessutom har livmodern vuxit och upptar nästan hela bäckenet. Du kan kanske känna den om du undersöker den nedre delen av din mage.
Barnet börjar göra häftiga rörelser i livmodern. Mamman kommer dock med stor sannolikhet inte att känna dessa rörelser. Det beror främst på att musklerna och lederna fortfarande inte är tillräckligt formade.
De “sparkar” som blivande mammor brukar känna blir mer påtagliga under den tredje månaden av graviditeten.
Slutligen rekommenderar man att mamman ser över sin kost runt den här tiden, eftersom hennes vikt lätt skjuter i höjden.
Men det innebär inte att du måste följa någon strikt diet, bara en som är balanserad. Rådgör med din barnmorska och följ hennes råd.
Experter rekommenderar dock att blivande mammor inte är alltför stränga mot sig själva. Det är inte farligt att ge efter för dina “sug” och “begär” eftersom detta kan påverka dig negativt emotionellt. Tänk också på att du kan vara lite mer känslig på grund av hormonella förändringar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- LACABA, BLANCA RODRÍGUEZ. “Várices y embarazo Estudio Estadístico.” Revista Cubana de Medicina 11.3 (2019).
- Chacón O’Farrill, Damarys, and Cortes Alfaro. “Intervención educativa del síndrome de flujo vaginal en gestantes.” Revista Cubana de Obstetricia y Ginecología 44.2 (2018): 1-13.
- Mansur, José L. “Vitamina D en pediatria, embarazo y lactancia.” Archivos argentinos de pediatría 116.4 (2018): 286-590.