Uppfostra med hot: Varför det är fel och hur man slutar
Välj aldrig att uppfostra med hot. Hot bygger bara rädsla, och rädsla är aldrig en bra väg att följa.
“Om du inte plockar upp dina leksaker nu kommer jag aldrig att köpa några leksaker igen.” Det här hotet, och liknande sådana, är vanliga sätt att säga åt våra barn att vänta.
I den här artikeln undersöker vi varför den här typen av uppfostran är skadlig och hur man kan undvika den.
Effekten av att hota barn
Många föräldrar använder hot för att försöka läxa upp sina barn. Problemet med det är att ett barn snabbt inser när deras föräldrar misslyckas med att hålla sina löften – eller leva upp till sina hot.
Många hot är orealistiska. Det skulle vara svårt eller omöjligt att tillämpa dem fullt ut. Tomma hot kan leda till att ett barn förlorar respekten för sina föräldrars auktoritet.
Istället för att falla i fällan borde föräldrar ta till andra strategier. De bästa är de som hjälper dig att förstå hur barnets hjärna fungerar. De hjälper dig att uppfostra dina barn på ett effektivt sätt utan att använda tomma hot.
På samma sätt, genom att undvika hoten, ser dina barn dig som positiv och snäll och inte en negativ, auktoritär typ.
Varför är det fel att uppfostra med hot?
Att använda strategier som bygger på rädsla är inte bra. På lång sikt kan det vara kontraproduktivt:
- Hot skapar en atmosfär av osäkerhet och misstro inom familjen.
- Det är en auktoritär föräldrastil som går emot moderna teorier om uppfostran och lärande.
- Att uppfostra med hot motsvarar att uppfostra med våld i hemmet.
- Inkonsekvenser mellan vad föräldrar säger och vad de gör.
De allvarliga konsekvenserna av att uppfostra med hot
Hot är inte bra för att läxa upp dina barn. Det kan tyckas vara tomma ord, men de är en tydlig demonstration av psykologiskt våld.
Ibland åtföljs hoten av skrik, vilket kan påverka barnets beteende och psykologiska välbefinnande.
Konsekvenserna av att överanvända hot är bland annat:
- Barnet tar inte ansvar för sina handlingar. Det kommer att reagera på hot, men bara för att undvika straff eller förlust av en förmån eller belöning.
- Föräldrar blir mindre trovärdiga i sina barns ögon. Det beror på att de i ilskans hetta gör hot som är så allvarliga att de är omöjliga att genomföra.
- Barnet förlorar förtroendet för sig själv och utvecklar inte sina egna kriterier och självkontroll.
- Barnet blir stressat, vilket inte är till nytta för den känslomässiga utvecklingen.
Hot visar bara att föräldrarna saknar andra resurser för att uppfostra sitt barn.
3 effektiva sätt att uppfostra
För att en förälder ska få auktoritet i barnens ögon måste deras ord stämma överens med vad de faktiskt gör.
- Använd inte drastiska konsekvenser. De kommer inte att vara effektiva. Ditt barn vet vad du kommer kunna fullfölja och inte.
- Lova aldrig någonting som du inte är säker på att du kommer kunna leverera.
- Håll dina löften, vare sig de är positiva eller negativa.
Hur man uppfostrar barn utan hot
När föräldrar använder hot för att försöka forma sitt barns beteende visar det bara att de saknar andra strategier för barnomsorg. Det är ett tecken på problem och svaga band inom familjen.
Undvik följande vanliga men ineffektiva tekniker:
- Uppläxningar
- Manipulation och utpressning
- Verbalt eller fysiskt våld
- Överanvändning av belöningar och straff
Lär istället dina barn att det är normalt att göra misstag. Hjälp dem att lära sig av och korrigera sina fel. Visa dem att inget felsteg är tillräckligt stort för att du ska sluta älska dem.
Det betyder inte att du ska sluta disciplinera ditt barn. Men att uppfostra med hot är ett misstag som ger negativa följder både på kort och lång sikt.
Förstå ditt barn och hjälp det att göra det bästa det kan för att det vill, inte för att det är rädd för vad som annars händer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ballenato, G. (2007). Educar sin gritar: Padres e hijos:¿ convivencia o supervivencia?. La Esfera de los Libros.
- Torres, A., Suárez, A., & Rodrigo, M. J. (2014). Educar en Positivo: Primeros resultados y retos de futuro. Revista Iberoamericana de Sistemas, Cibernética e Informática, 11(2), 1-13. http://www.iiisci.org/journal/CV$/risci/pdfs/AI001AI14.pdf
- Peressón, M. (2006). Educar en positivo. Sophia, Colección de Filosofía de la Educación, (1), 234-271. https://www.redalyc.org/pdf/4418/441846111005.pdf