Inlärningstekniken VVV lär barn att resonera

I denna artikel berättar vi allt om inlärningstekniken VVV Denna innovativa strategi hjälper barn att lära sig på ett mer underhållande sätt.

Skriven och verifierad av pedagogen María Matilde.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Inom pedagogikområdet finns det många strategier och metoder för att lära barn inlärning. Många av dem syftar till att uppnå meningsfullt lärande genom en trevlig, kreativ och rolig process. I den meningen är inlärningstekniken VVV ett användbart och innovativt verktyg som hjälper barn att lära sig kopplingarna som finns mellan de olika delarna av en helhet, samtidigt som de får använda sig av fantasin.

Inlärningstekniken VVV: vad jag ser, vad jag inte ser, vad jag antar

Inlärningstekniken VVV hjälper till att skapa en koppling mellan olika element eller aspekter och syftar till att skapa en övergripande förståelse för ett ämne. Med andra ord lär man sig om de möjliga relationer som kan finnas mellan de olika komponenterna som utgör en större enhet. För att göra detta måste eleven använda hypotetiska, kreativa och kritiska resonemang.

Inlärningstekniken VVV består av tre element:

• Vad jag ser: allt jag kan se med blotta ögat, dvs vad jag observerar, vet eller känner till om ämnet i fråga.
• Vad jag inte ser: allt som jag inte kan direkt observera eller uppskatta. Allt som inte uttryckligen finns i ämnet, vilket inte betyder att det inte finns eller att det inte finns. Till exempel kanske jag vet vad en produkt eller ett objekt består av, men inte vet hur den tillverkats eller konstruerats.
• Vad jag antar (slutsatsen): allt jag kan härleda från ett ämne eller en specifik situation. Jag kan göra detta genom att koppla ihop vad jag ser och vad jag inte ser. Med andra ord är det dessa två första element som gör det möjligt för mig att fastställa en slutsats om hela ämnet.

Fördelar och fördelar med att använda inlärningstekniken VVV

Denna strategi passar väldigt bra vid tidiga utbildningsnivåer, men den är också väldigt användbar även på högre nivåer, som exempelvis universitet. Detta eftersom det är en strategi som får studenten att reflektera, undersöka, utvärdera och etablera relationer och hypoteser.

Metoden hjälper barn att hitta lösningar på ett problem och dra slutsatser om en situation. Detta är också den största fördelen med denna strategi, som uppmuntrar att man använder fantasi och kreativitet i barnens inlärningsprocess.

En annan av fördelarna med inlärningstekniken VVV är att den möjliggör en progressiv utveckling av barnens förmåga att ifrågasätta. Därmed hjälper den utvecklingen av kritiskt tänkande.

Dessutom, när barn svarar på frågorna som denna teknik består av, använder de sig av sina tidigare kunskaper. Denna förkunskap hjälper dem att bättre förstå den nya kunskapen, och lär dem att omarbeta eller förkasta den.

Denna teknik för inlärning är också mycket användbar när en lärare ska introducera ett nytt ämne i skolan. Strategin kan nämligen underlätta för läraren att fånga barnens fulla uppmärksamhet och uppmuntra dem att hitta alla möjliga betydelser, relaterade begrepp och kopplingar som ligger till grund för detta nya ämne.

Hur tillämpar jag inlärningstekniken VVV?

Du börjar med att presentera det ämne eller situation du vill att barnet ska lära sig. Detta gör du tillsammans med en bild. Använd sedan de tre elementen som utgör inlärningstekniken VVV i form av frågor: Vad ser du? Vad ser du inte? Vad kan du anta?

Följaktligen är det till stor hjälp för läraren att använda svarta tavlan för att skriva ner allt barnen säger. Man kan gärna också skapa en översikt med ett diagram för huvudämnet där man skriver upp frågorna på en sida och barnens svar för varje fråga. Detta hjälper barnen att organisera kunskapen och få ett bättre perspektiv över ämnet.

Ett exempel på ämne

En lärare kan tillämpa denna inlärningsteknik under en inledande lektion där barnen ska lära sig om olika djur och hur de reproducerar och hur de äter. För att göra detta kan läraren visa upp en bild eller ett fotografi för klassen, till exempel på en stillastående häst på en slätt med mycket gräs. Därefter får barnen svara på de tre frågorna:

• Vad ser jag: ett djur som har fyra ben; runt omkring det finns bara gräs.
• Vad jag inte ser: Jag ser inte hur hästen föddes eller hur den reproducerar eller hur den andas. Även om jag ser gräs runtomkring den är jag fortfarande inte säker på vad den äter.
• Vad drar jag för slutsats: det är ett däggdjur. Varför? Eftersom det är ett djur vars reproduktion sker genom inre befruktning och inte av ägg. Och om det är omgivet av gräs, kanske det är ett växtätande djur?

Det är under den sista punkten som eleverna ska dra sin slutsats genom att härleda och relatera de två första frågorna. Och detta är den starka punkten i inlärningsstrategin VVV. Den gör att barn släpper loss fantasin och låter hjärnan jobba och på så vis tränar sig att resonera om ett ämne.