Hur man tolkar färger i barns teckningar
Vet du hur man tolkar färger i barns teckningar och målningar? I den här artikeln ger vi några ledtrådar till att förstå dina barns beteenden och idéer.
Psykologins olika grenar har studerat sambandet mellan färger och känslor ganska länge. Människor använder vissa färger baserat på sina personliga preferenser, som är direkt kopplade till deras känslor.
Vi tar ett steg bort från traditionell ikonologi av vad vissa färger representerar i olika kulturer. Vi kommer istället att fokusera på hur olika nyanser kan avslöja vissa beteenden och predispositioner hos våra barn.
Utöver vilka former som ritas kan penseldragens intensitet och styrka, samt berättelsen bakom teckningen själv, också indikera vad barnet tänker. Färgvalet talar samtidigt tydligt och starkt om barnets känslomässiga tillstånd.
De vanligaste färgerna i barns teckningar
Många barn föredrar att blanda sina egna färger över att använda de som finns i kritasken, och då kan det vara intressant att veta att blanda ljusa färger visar att barnet är lugnt och i kontakt med sina känslor.
Mer intensiva färger brukar istället tyda på aktiva och energiska barn med intensiva känslor, inklusive aggressivitet.
Blå
Den blå färgen är förknippad med lugn, välbefinnande och avkoppling. Det är vanligtvis en favorit bland lugna eller blyga barn. Dessutom väcker den känslan av kreativitet och känslosamhet.
Specialister uppskattar att barn som använder blå färg också utvecklar god självkontroll i yngre åldrar. Dessutom är barn som använder blå oftare sängvätare och kan behöva längre tid på sig att sluta kissa i sängen.
Röd
Röd lockar till sig barns uppmärksamhet på grund av sin intensitet. Du kan tolka användningen på två olika sätt:
- Om barnet använder den röda färgen ofta kan det vara ett fientligt barn med mycket undertryckt ilska.
- Om barnet använder röd färg med måtta kan det beskriva vitalitet och energi.
Svart
I motsats till vad många tror är svart en färg som inte alltid är kopplad till negativa eller deprimerade känslor. Det beskriver faktiskt ett barn med gott självförtroende och självkänsla.
Dock måste du samtidigt titta på intensiteten i linjerna. Om det är mycket mörkt kan det också ha andra betydelser.
Brun
Brun färg representerar ansvar. När barn väljer brunt visar det att de är flitiga och noggranna. Men om de använder brunt för mycket kan det indikera att de känner sig överväldigade av sina aktiviteter i vardagen.
Gul
Gult är synonymt med energi, dynamik, glädje och social förmåga. Det är en färg som används av glada barn. Men använder de den för ofta i sina teckningar kan de uppvisa problem med auktoritetspersoner i sitt liv.
Grön
När barn använder för mycket grön färg kan det avslöja lättja och en viss grad av blyghet och en hämmad personlighet. Å andra sidan finns det också andra universella betydelser för grönt: hopp, lugn och en känsla av harmoni.
Lila
Ett barn som använder lila känner sig melankoliskt, missnöjt och rastlöst av någon anledning. När lila används med gult i målningar kan det innebära att barnet är överväldigat av någon typ av påtryckning.
Slutligen vill vi att du ska tänka på att dessa slutsatser inte alltid är korrekta när man tolkar färgblandningar eller färger i barns teckningar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Martínez-Cañellas, A. (1979). Psicología del color. Plástica/Dinámica. https://doi.org/10.1007/978-3-642-22371-6_14
- Sanz, C. (2013). Psicología del Color: El color y las emociones. Escola D’art i Superior de Disseny de Vic
- Santiago, J. (2007). El color de las emociones. Ciencia Cognitiva: Revista Electrónica de Divulgación.
- Berhard, N. (2006). Cómo interpretar los dibujos de los niños.
- Donzino, G. (2006). Interpretar dibujos. http://dspace.uces.edu.ar:8180/xmlui/handle/123456789/92
- Salsa, A. M., & Gariboldi, M. B. (2018). Experiencia con símbolos y comprensión de dibujos en niños pequeños de distintos contextos socioeconómicos. Avances en Psicología Latinoamericana, 36(1), 29-43. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=6231491