Depression hos barn: orsaker och behandling
I den här artikeln kommer vi att diskutera den allvarliga frågan om depression hos barn. Vi vill dela med oss av viktig information om orsakerna, symtomen, och hur det kan förebyggas och behandlas.
Det kan tyckas omöjligt att föreställa sig att barn – som lever i en värld full av lekar och äventyr – skulle kunna bli deprimerade. Men verkligheten ser tyvärr annorlunda ut.
Depression hos barn existerar, och den medicinska professionen har klassat det som en sjukdom. Till och med nyfödda kan drabbas av depression, som då får dem att känna sig mycket olyckliga.
Det största problemet med depression hos barn är att det kan passera obemärkt.
Ofta förstår barnen inte ens själva vad det är som händer med dem. De upplever känslor som de inte vet hur de ska uttrycka, och än mindre komma över.
Även om symtomen kan se ut som tecken på svaghet, är de i själva verket tecken på en farlig psykisk sjukdom.
- Apati
- Aggression
- Nostalgi
- Brist på motivation
- Dålig självkänsla
- Humörsvängningar
Det här är några av de tydligaste indikatorerna på depression hos barn.
Men det finns också annat. Personliga konflikter, psykologiska förändringar och sjukdomar kan förbli dolda under en ganska lång tid.
Vad orsakar depression hos barn?
Hjärnkemi, biologi, livserfarenheter, fysisk hälsa… Det kan finnas många faktorer bakom en depression.
Men när det kommer till barn så finns det en faktor som gör dem extra sårbara: Deras omognad när det gäller att kontrollera sina känslor.
Associerade riskfaktorer:
- Miljön (den sociala miljön och familjen)
- Arvsanlagen. Om föräldrarna drabbats av depression, är det enligt kliniska studier fyra gånger mer sannolikt att barnen får samma diagnos.
Barn som växer upp i dysfunktionella hem har också en större benägenhet för depression. Detsamma gäller dem som får en dålig uppfostran.
En intolerans mot frustration och krav på belöningar för handlingar, kan också orsaka depression hos barn. Samtidigt är barn som drabbas av misshandel, övergrepp eller förlust också mer benägna att bli deprimerade.
Hur man avgör om ett barn är deprimerat
Depression hos barn kan styrkas kliniskt och känslomässigt. Sorgsenhet är en indikator, men det är inte det viktigaste.
Depression refererar till närvaron av ett eller flera av följande symtom under mer än två veckor i följd (utan inverkan av någon substans):
- Skuldkänslor
- Fientlighet, irritabilitet, vrede
- Självdestruktiva tankar eller beteenden
- Fysiskt obehag utan medicinsk förklaring
- Viktförändringar utan uppenbar orsak
- Känslor av tomhet, hopplöshet
- Psykomotorisk agitation eller hämning
- Sömnproblem, koncentrationssvårigheter
- Apati, ensamhet, negativitet, en tendens att gråta eller skrika
- Oförmåga att uppskatta skolan eller utflykter
- Misströstan, brist på energi, vägran att prata, dålig akademisk prestation
Spädbarn kan också drabbas av depression
Ett spädbarns kropp kommer förberedd med emotionella, sensoriska och motoriska kompetenser som hjälper det att processa den information det tar emot.
När bebisar kommer till världen, så tyr de sig till dem som erbjuder dem skydd och överlevnad. Ju mer tillfredsställande och kärleksfulla de här relationerna är, desto lyckligare kommer barnen att bli.
Å andra sidan, om barn upplever avvisande och brist på tillgivenhet (i synnerhet från mamman), är depressionen nära förestående.
Vilka är tecknen på depression hos spädbarn? Apati, tillbakahållen gråt, obenägenhet att skratta, obenägenhet att svara på stimuli, tillgivenhet till främlingar.
Om en åtta månader gammal bebis föredrar att vara i famnen på en främling framför sina egna föräldrars famn, då är det någonting som är fel. Detsamma gäller om ett spädbarn är tyst, inte vill utforska världen omkring sig, eller värre – om barnet avviker från sin utveckling.
Om ett barn inte kan gå vid 17-18 månaders ålder, eller inte säger ett ord vid 2 års ålder, så kan det också vara tecken på depression. De här faktorerna är ofta resultatet av deprimerade föräldrar.
Hur depression hos barn diagnosticeras och behandlas
Det finns ingen specifik metod för att upptäcka depression hos barn. Konversationer och konsultationer med vårdgivare inom psykisk hälsa likväl som en utvärdering av ditt barns symtom kommer att hjälpa till med att etablera en diagnos.
Strategin kommer att se olika ut beroende på barnets ålder.
Barn som drabbats av depression bör få en individualiserad behandling som anpassas till deras utvecklingsstadium, beteende, känslomässiga mognad och kognitiva funktion.
Det finns dynamiska och systemiska terapier för att identifiera patologiska interaktionsparametrar. Baserat på de här parametrarna, kommer specialisten att välja behandlingsmetoder, som under vissa omständigheter kan inkludera läkemedel.
Det är avgörande att de vuxna är medkännande och förstående. Omtanke, respekt och uppmuntran till hälsosam social interaktion, är fundamentala i barns liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Saklofske, D. H., Hildebrand, D. K., & Kaufmann, L. (1998). Depresión en los niños. Helping Children at home and school: handouts from your school psychologist, 237-240. http://www.infocop.es/pdf/Depresionniños2017.pdf
- Montenegro, H. (1993). Depresión en la infancia y adolescencia. Rev. chil. neuro-psiquiatr, 31(1), 13-23. http://bases.bireme.br/cgi-bin/wxislind.exe/iah/online/?IsisScript=iah/iah.xis&src=google&base=ADOLEC&lang=p&nextAction=lnk&exprSearch=135503&indexSearch=ID
- Del Barrio, V., Navarro, M. D. F., & Escrivá, M. V. M. (1994). Autoestima y depresión en niños. Revista de psicología general y aplicada: Revista de la Federación Española de Asociaciones de Psicología, 47(4), 471-476. https://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/2385363.pdf