Mekonium hos nyfödda bebisar
Mekonium hos nyfödda bebisar kallas också barnbeck och är helt enkelt bebisens första avföring efter att den fötts. Barnbecket kommer oftast ut inom 48 timmar. Substansen består av epitelceller från tarmarna, vatten, lanugo, fostervatten och galla. Det har en tjock och klistrig konsistens, och är mörkgrönt till färgen.
Utsöndring av mekonium i fostervattnet
Medan ditt barn fortfarande är i livmodern andas han eller hon in fostervatten. Alla komponenter som flyter i denna vätska ackumuleras i fostrets tarmar och formar därmed så småningom mekonium. Det är en helt normal, naturlig process och alltså inget att oroa sig för. Mekonium är utsöndring av avfall som bebisens kropp inte längre behöver.
Men, om en bebis upplever stress före eller under förlossningen kan hans eller hennes tarmar börja dra ihop sig. Detta kan göra så att bebisens ringmuskel slappnar av och på så vis utsöndras mekonium i fostervattnet.
Om födseln inte sker snabbt efter detta kan mekonium nå barnets lungor. Denna medicinska komplikation är känd som mekoniumaspiration (MAS).
Mekoniumaspiration
Mekoniumaspiration (MAS) inträffar vid allvarliga andningssvårigheter. Det är när en bebis andas in mekonium som har löst upp sig i fostervattnet, och detta sedan når barnets lungor. Effekten på barnet kommer att bero på vilken mängd och konsistens bebisen har andats in.
Några av de vanligaste orsakerna till mekoniumaspiration:
- Preeklampsi
- Rökning
- Brister i moderkakan
- En försening av fostrets tillväxt
- Prolaps av navelsträngen
- Problem med andningsorganen hos mamman
- Hjärtproblem hos mamman
- Fosterhinneinflammation (en infektion i fostervattnet)
- Brist på fostervatten
- Moderkaksavlossning
- Överburenhet (att barnet föds långt efter beräknat datum)
Det kan vara svårt att förhindra mekoniumaspiration. Faktum är att det enda sättet är att undvika ohälsosamma vanor, som rökning och alkohol. Det är också viktigt att följa sjukvårdspersonalens råd genom hela graviditeten.
För att minska effekterna av denna akuta situation måste behandling påbörjas omedelbart när bebisen är född. Detta är det enda sättet att undvika komplikationer som kan leda till pulmunell hypertension och hjärnskador hos barnet.
Mekonium hos bebisar – timingen är viktig
För tidig utsöndring av mekonium är ett problem. Det uppstår när barnet fortfarande är fäst vid moderkakan och utsöndrar mekonium. Men samtidigt är försenad utsöndring av mekonium efter att bebisen är född också något som kräver uppmärksamhet.
Studier har visat att en försening av barnets första avföring är relaterad till sjukdomar som till exempel cystisk fibros eller en perforering av tarmarna. Därför borde alla bebisar ha avföring inom 48 timmar efter födseln, annars måste föräldrarna genast kontakta en läkare.
Hur får man bort mekonium
Att få bort mekonium kräver lite mer än att tvätta bort vanligt bebisbajs. Eftersom det är så klibbigt fastnar det på bebisens hud, och kan vara svårt att torka bort. Det finns dock ingen anledning till panik.
Var bara försiktig och ta det lugnt när du ska ta bort allt mekonium. Här är stegen du kan följa:
- Ta försiktigt bort blöjan. För att undvika att smutsa ner bebisens rygg kan du försiktigt hålla i benen och lyfta lite. Dra sedan ut blöjan från under bebisen.
- När du har tagit bort blöjan ska du tvätta bebisen med ljummet vatten från midjan och neråt. Genom att göra detta får du bort det mesta av barnbecket utan att behöva gnugga frenetiskt.
- Torka med våtservetter eller tvättlappar. Var mycket försiktig och stressa inte. Var försiktig så att du inte gnuggar för mycket, eftersom det kan irritera bebisens ömtåliga hud.
- Kom ihåg att du alltid ska torka bebisen framifrån och bakåt. Torka aldrig bakifrån och framåt, eftersom det kan leda till en infektion.
- Om det är så att lite mekonium sitter fast på bebisens hud kan du helt enkelt lämna det så. Bebisens hud skadas mycket mer av allt gnuggande än av lite mekonium.
Mekonium kan vara otrevligt att se på och svårt att få bort. Men det är ett tydligt tecken på att den lilla nyföddas tarmar fungerar som de ska!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- García, J. O., Gallardo, D. C., i Tortajada, J. F., Macián, A. M., & Grimalt, J. O. (2004). Meconio y exposición prenatal a neurotóxicos. Revista Española de, 60(4), 291-296. https://www.seinap.es/wp-content/uploads/Revista-de-Pediatria/2004/REP%2060-4.pdf#page=29
- Malagón, G. M., Martínez, C. A., Castillo, K., Delfín, L., Cruz, E., & Paniagua, M. E. (2008). Síndrome de aspiración de meconio. Lavado traqueobronquial con surfactante y administración de éste como reemplazo. Reporte de caso. Revista Mexicana de Pediatría, 75(6), 270-276.
- Quintero-Villegas, L., Rodríguez-Balderrama, I., & de la O-Cavazos, M. (2012). Incidencia y morbimortalidad del recién nacido con síndrome de aspiración de meconio en un hospital de tercer nivel. Medicina Universitaria, 14(57), 205-10. http://www.medicina.uanl.mx/educacioncontinua/wp-content/uploads/2015/05/MEDICINA_UNIVERSITARIA_57.pdf#page=29
- Valdés Moreno, J., Cardellá Rosales, L., Gómez Álvarez, A. M., & Rojas Palacios, G. (2002). Determinación de variables metabólicas en recién nacidos con presencia de meconio en el líquido amniótico. Revista Cubana de Investigaciones Biomédicas, 21(4), 248-252.
