Vad är riskerna med navelsträngsprolaps?

10 september, 2019

De flesta graviditeter fortskrider utan komplikationer, men nio månader är en lång tid och det finns mycket som kan hända, till exempel navelsträngsprolaps (eller navelsträngframfall) vilket innebär att navelsträngen kommer i kläm och blod- och syretillförseln till fostret abrupt avstannar. Det kan vara livshotande för barnet.

Det är viktigt att du går till alla dina undersökningar hos mödravården. Din barnmorska kommer vara mycket noga med att kontrollera om fostret lider risk för en eventuell navelsträngsprolaps både under graviditeten och senare vid förlossningen.

De flesta fall av navelsträngprolaps är milda och ger inga bestående men. Man uppskattar att en navelsträngsprolaps uppträder i minst en av tio graviditeter.

Vad orsakar navelsträngsframfall?

Även om det är vanligast under förlossningen kan navelsträngsprolaps också inträffa under graviditetens sista månader. Ju mer aktivt barnet är, desto större är risken.

I vissa fall kan framfallet vara tillfälligt och ofarligt. Det är också möjligt att det händer under en längre period utan att vara farligt.

Navelsträngen trycks ofta ihop och sträcks sedan ut igen. Det leder inte alltid till framfall, men det kan hända. Det är vanligare under själva förlossningen.

Vad är riskerna med navelsträngsprolaps?

baby som just blivit född med navelsträng
Det är sällsynt att barnets rörelser i livmodern klämmer till navelsträngen. Det är vanligare att det är fosterhinnorna som brister för tidigt och därmed orsakar framfallet.

Detta förekommer ibland nära förlossningen, men om det händer före den 32:e veckan kan navelsträngsprolaps uppträda i upp till 76% av fallen.

Navelsträngen hamnar vanligtvis i kläm när den faller ner i födelsekanalen innan barnet. Det är därför det är vanligare att det inträffar under förlossningen.

Vilka är riskerna med navelsträngsprolaps?

Navelsträngen är vad som förser fostret med alla livsuppehållande ämnen det behöver. Den är ansvarig för att transportera näringsämnen och syre till fostret från moderkakan.

När navelsträngen kläms till under en längre tid kan det följaktligen resultera i minskad blodtillförsel och syrebrist. Övriga risker är:

  • Barnets hjärtfrekvens sjunker under 115 bpm i mer än 10 minuter. Det är normalt om det varar i några minuter, men inte i mer än 10 minuter.
  • Barnets blodtryck påverkas.
  • Närvaro och ackumulering av koldioxid i blodet, vilket kan leda till respiratorisk acidos.
  • Risk för hjärnskada beroende på hur länge syrebristen varar.
  • Andra hälsokomplikationer orsakade av eventuella episoder av syrebrist.
  • Fosterdöd.

Hur fostret tar skada från navelsträngsprolaps beror på hur länge navelsträngen sitter i kläm. Den största risken är från syrebrist, vilket även kan leda till döden.

Dessa komplikationer är sällsynta eftersom läkare kan övervaka och hantera situationen.

Diagnos och behandling

navelsträngsprolaps: foster i livmodern

För att diagnostisera ett eventuellt navelsträngsframfall innan förlossningen kan en läkare göra några test. Han eller hon kan använda en doppler eller göra ett ultraljud. Utan dessa tester är det omöjligt att upptäcka några tecken på framfall.

När läkaren upptäcker tillståndet är den vanligaste behandlingen en infusion av fysiologisk koksaltlösning i livmodern genom intrauterin kateter.

Denna lösning bör vara vid rumstemperatur och lättar på trycket på navelsträngen. Denna procedur är endast användbar om framfallet inträffar under förlossningen.

När framfallet är mindre eller uppträder vid en annan tidpunkt under graviditeten försöker läkaren istället öka syretillförseln. Med andra ord ger läkaren mamman syre för att öka syret i blodet i navelsträngen.

Om situationen förvärras måste man övervaka fostrets värden.

Om barnet visar tecken på nöd eller om hjärtfrekvensen sjunker kan man ta till mer drastiska åtgärder. Beroende på hur långt gången man är på graviditeten kan läkaren utföra ett kejsarsnitt för att rädda barnets liv.

  • Moldenhauer, J. Prolapso del cordón umbilical. Manual MSD- Versión para profesionales. [En línea].
  • Sayed Ahmed, Waleed & Ahmed Hamdy, Mostafa. (2018). Optimal management of umbilical cord prolapse. International Journal of Women’s Health. Volume 10. 459-465. 10.2147/IJWH.S130879
  • Valenti, Eduardo A. Guía de procidencia de cordón. Revista del Hospital Materno Infantil Ramón Sardá. 2008, 27. [En línea] Disponible en:http://www.redalyc.org/articulo.oa?id=91211281005ISSN 1514-9838