Hur man ger rätt näring till för tidigt födda barn
För tidigt födda barn behöver mer omvårdnad. Till exempel är det extremt viktigt att tillhandahålla rätt näring till för tidigt födda barn för att de ska kunna fortsätta växa i samma takt som om de hade stannat i livmodern ett tag till.
Vad definierar en för tidig födelse?
Termen “prematur” avser varje födsel som inträffar innan graviditeten nått 37 veckor. Detta räknas från den första dagen efter mammans sista menstruation. Spädbarn som föds för tidigt betraktas som prematura.
Trots att det finns en samstämmig definition av prematura barn finns det en del kontroverser om olika undergrupper. Terminologin som hänvisar till dessa undergrupper är följande:
- Extremt prematur: mindre än 28 veckor.
- Mycket prematur: 28 till 32 veckor.
- Måttligt prematur: 32 till 34 veckor.
- Sent prematur: 34 till 37 veckor.
Rätt näring till för tidigt födda barn
Nätverkskommittén vid American Academy of Pediatrics tillhandahåller en definition av rätt kost till för tidigt födda barn. Enligt kommittén är korrekt näring den som gör att för tidigt födda barn kan växa i samma takt som de skulle gjort i livmodern. Rätt näring bör inte lägga stress på ett för tidigt barns omogna metaboliska funktioner och utsöndringsfunktioner.
För tidigt födda barn mellan 34 och 37 veckor har ofta svårt att amma eller dricka från en flaska. Det beror på att de har svårigheter att koordinera mellan att suga, andas och svälja.
För tidigt födda barn är vanligtvis mindre än andra barn
Därför är det möjligt att för tidiga födda behöver få i sig sina vätskor och sin näring intravenöst. När de blir starkare kan de börja få mammans bröstmjölk eller bröstmjölksersättning via ett rör i näsan.
Läkare introducerar då ett rör ned till magen genom näsan eller munnen. Mängden mjölk som ett barn får ökas mycket långsamt, särskilt när det gäller mycket prematura barn. Detta minskar risken för att de ska utveckla en tarminfektion som kallas nekrotiserande enterokolit (NEC).
Moderns bröstmjölk
Moderns mjölk är den näringskälla som nyfödda prematura barn tolererar bäst. De kan ta emot den i snabbare takt genom ett rör och med färre retentioner än när de får konstgjorda ersättningar. Bröstmjölken har låg osmolalitet, är specifikt utformad för vår art och har immunologiska egenskaper. Kanske ger detta möjligheten att skydda för tidigt födda barn från nekrotiserande enterokolit.
Studier har dessutom visat att när man ger bröstmjölk till spädbarn som även tas om hand med kängurumetoden så utvecklar de färre vårdrelaterade infektioner. Med kängurumetoden är spädbarnet i permanent hud-mot-hudkontakt med sina föräldrar. Detta sker så snart som det är medicinskt möjligt och bör vara så kontinuerligt och utdraget som möjligt.
Mödrar utsöndrar specifika immunoglobulin A-antikroppar mot bakterierna på huden och de som de får i sig från sina nyfödda. På detta sätt skyddar de sina små barn från de bakterier som ansvarar för att orsaka infektioner.
Bröstmjölkens sammansättning
Bröstmjölkens sammansättning varierar beroende på om barnet har fötts för tidigt eller efter en fullt genomgången graviditet. Under de första 24 veckorna producerar modern en prematur bröstmjölk vars sammansättning är anpassad till barnets uppskattade näringsbehov. Endast kalcium (Ca) och fosfor (P) råder det ett litet underskott på.
När för tidigt födda barn har blivit 4 till 6 veckor gamla bör de få ett tillägg utöver bröstmjölk. Först nu är de “mogna” och kan få kosttillskott som innehåller mineraler och proteiner.
Andra ger komplement i form av kalcium och fosfor. Detta minimerar den låga bentätheten och den biokemiska rakit som kan förekomma under de första veckorna i livet hos prematura barn som enbart får sin mors bröstmjölk.
Moderns bröstmjölk innehåller också specifika fettsyror som bidrar till utvecklingen av hjärnan. Den har mer kolesterol än “mogen” mjölk och mycket mer än konstgjord bröstmjölksersättning.
Andra viktiga faktorer när det gäller näring för prematura barn
Att kontrollera vätskebehovet hos prematura barn är av största vikt. Dessa barn har svårare att upprätthålla rätt vattenbalans i kroppen. Som ett resultat är de benägna att både bli uttorkade och få i sig alltför mycket vatten.
Vissa för tidigt födda barn måste fortsätta ta kosttillskott även efter att de lämnat sjukhuset. För ammande barn kan detta betyda en eller två nappflaskor om dagen med berikad bröstmjölk per dag, liksom järn- och D-vitamintillskott.
Vissa spädbarn behöver fler kosttillskott än andra, t.ex. barn som inte kan äta tillräckligt med mjölk för att få i sig de kalorier de behöver för att växa ordentligt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bracho Blanchet E., Torrecilla Navarrete ME., Zalles Vidal C., Ibarra Rios D., et al., Factores pronóstico para mortalidad en neonatos con enterocolitis necrosante prognostic factors related to mortality in newborns with necrositing enterocolitis. Cirugía y Cirujanos, 2015. 83: 286-291.
- Elizabeth Berrington J., Zalewski S., The future of probiotics in the preterm infant. Early Hum Dev, 2019. 135: 75-81.
