När bör man byta ut nappen på en nappflaska?
Nappflaskor kan vara bra allierade när man matar de små. Att veta när du behöver byta nappen på flaskan är av yttersta vikt eftersom det hjälper till med att säkerställa en korrekt och säker näringstillförsel.
Näringsbehovet hos en bäbis förändras allteftersom den växer och napparna som används måste tillåta den att möta sina näringsbehov. Som ett resultat är det viktigt att byta ut nappen då och då för att ge barnet ett större flöde av mjölk.
Dessutom leder en konstant användning, rengöring, steriliseringsprocess och tidens gång till att plast- och gummimaterial slits ut och förlora sina fördelaktiga egenskaper.
Nappen på flaskan
Nappen är i det här fallet den del av flaskan som kommer i kontakt med barnets mun. Dess form efterliknar mammans bröstvårta för att underlätta matningen av barnet.
På marknaden finns det ett brett utbud av material, storlekar och mönster för att möta varje barns särskilda behov. När du väljer den mest lämpliga måste du därför ta hänsyn till barnets ålder, typen av sug samt individuella preferenser. Faktum är att många gånger måste du prova flera modeller för att hitta den bästa.
När bör man byta ut nappen på en nappflaska?
Det första tecknet på att veta att du bör byta nappen på en flaska är barnets egen tillväxt. Allteftersom barnet utvecklas förändras dess förmåga att livnära sig självt och dess näringsbehov.
Nappen till en nyfödd bäbis har ett eller två små hål som enkelt tillåter ett långsamt flöde av mjölk. Dessutom gör detta sugandet lättare eftersom det inte krävs särskilt mycket finmotorik för att mjölken ska kunna förtäras.
Mellan 2 och 4 månader behöver bebisar vanligtvis en större volym mjölk, men har också uppnått en bättre kontroll över musklerna i munhålan. De suger hårdare och livnär sig mer effektivt. Eftersom de är vakna och aktiva längre börjar de dessutom kräva mer mjölk.
På grund av allt det som har angetts ovan kan det i denna ålder vara nödvändigt att byta ut både nappen och själva flaskan. Användningen av en flaska med större kapacitet och en mer långsträckt napp med medelflöde gör matningsprocessen enklare.
Vid tidpunkten för införandet av fast föda är det mest tillrådliga att introducera maten till barnet gradvis och låta den manipuleras och utforskas. Hur som helst fortsätter flaskanvändningen eftersom mjölk alltjämt är den huvudsakliga näringskällan i denna ålder.
När matbehovet och med näringspraxis ändras måste du byta ut nappen igen till en med ett ännu större hål.
Hur vet man att det är dags att byta ut nappen?
Observera hur ditt barn äter för att se om det är nödvändigt att byta ut nappen på flaskan. Var uppmärksam på följande tecken:
- Ditt barn tar för lång tid på sig att göra tömma sin flaska (mer än 25 minuter). Detta kan tyda på att nappen är för liten för dess ålder.
- Barnet använder mycket kraft när det suger och flaskan töms knappt. Troligtvis är nappen väldigt liten. Detta kan få ditt barn att svälja för mycket luft och därmed känna sig mer irriterad.
- Mjölken rinner ut ur barnets mun utan att barnet kan svälja maten i normal takt. Utloppshålet kan vara för stort, du borde byta nappen mot en som tillåter ett långsammare sug.
Napparna försämras
Även om napparna är gjorda av säkra material så är deras slitage i längden oundvikligt. Det ständiga suget, rengöringsprocessen och värmen från steriliseringen förstör dem helt enkelt.
Det är mycket viktigt att vara uppmärksam på deras tillstånd, såväl som för de andra komponenterna i flaskan. Du bör kontrollera att de är kompletta, intakta och utan lösa eller lossnade element. Om du upptäcker några synliga defekter i flaskan eller nappen, byt ut dem omedelbart.
Dessutom tenderar delarna att vara en källa till svampar eller bakterier, så deras korrekta underhåll är viktigt. Alla veck på nappen bör kontrolleras och rengöras, eftersom det är där som matresterna vanligtvis samlas.
Korrekt rengöring och sterilisering av varje del av flaskan förhindrar spridningen av mikroorganismer som är skadliga för barnet.
Generellt sett bör du byta nappen på flaskan varannan eller var tredje månad, eller tidigare om den är skadad eller försämrad. Att skriva en lapp till dig själv med bytesdatum är en bra strategi för att undvika att förbise rutinen.
Nappflaskor i bra skick
Att byta ut nappen på flaskan vid behov och hålla detta redskap i gott skick är bara en del av att ta hand om ditt barn.
Att ta ansvar för underhållet av nappflaskan gör att du kan erbjuda adekvat och säker näring.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Soria, R. (2012). Educación a los padres del recién nacido en el alojamiento conjunto. Revista Enfermería Neonatal, (13).
- Fernández, F. P. G., & Vallejo, J. C. B. (2003). Efectos del uso de las tetina artificiales (del chupete y del biberón) en la lactancia materna. Inquietudes: Revista de enfermería, 9(28), 38-39.
- Waterland, R. A., Berkowitz, R. I., Stunkard, A. J., & Stallings, V. A. (1998). Calibrated-orifice nipples for measurement of infant nutritive sucking. The Journal of pediatrics, 132(3), 523-526.
- Pados, B. F., & Mellon, M. (2021). Effect of Thickening on Flow Rates Through Bottle Nipples. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 50(1), 78-87.
- Pados, B. F., Park, J., Thoyre, S. M., Estrem, H., & Nix, W. B. (2015). Milk flow rates from bottle nipples used for feeding infants who are hospitalized. American Journal of Speech-Language Pathology, 24(4), 671-679.
- Galiano, J. M. (2010). Factores asociados al abandono de la lactancia materna. Metas de enfermería, 13(6), 61-67.
- Noguera, M. D., & Orellana, J. J. (2004). Conocimientos maternos sobre conductas óptimas de lactancia. Revista colombiana de obstetricia y ginecología, 55(1), 9-17.
- León Ferré, M. (2010). Lactancia materna versus lactancia artificial.
- Scheel, C. E., Schanler, R. J., & Lau, C. (2005). Does the choice of bottle nipple affect the oral feeding performance of very‐low‐birthweight (VLBW) infants?. Acta Paediatrica, 94(9), 1266-1272.
- Jiménez, S. G. (2019). Cuidados básicos del recién nacido. El farmacéutico: profesión y cultura, (573), 26-32.
