Effekterna av amning på tänderna
Amningen är fördelaktig för både mor och barn. Men vet du vilka effekter amning har på tänderna?
Du kanske har hört att bröstmjölk är den perfekta maten för barnets tillväxt och välmående, och att den förändras i takt med barnets behov. Du kanske också är medveten om att den stärker immunförsvaret och minskar risken att drabbas av astma, infektioner och fetma.
Dessutom vet du kanske redan att amningen främjar anknytningen mellan mor och barn, och att ammande mammor återhämtar sig snabbare under postpartumperioden och har minskade chanser att drabbas av äggstockscancer och bröstcancer.
Det är dock inte alla som känner till amningens bidrag till utvecklingen av munnens och tändernas hälsa. Läs vidare och upptäck ännu en anledning till varför just amningen, då möjligt, är den bästa metoden för att livnära sitt barn.
Amning och tändernas läge
Amning är en metod som främjar korrekt inriktning av tänderna. Rörelserna som barnet gör för att suga från sin mammas bröst främjar utvecklingen av käkarna och musklerna i munnen och ansiktet.
När ett barn föds är dess underkäke placerad långt bakom överkäken. Tack vare ansträngningen som barnet utför för att suga mjölken från sin mammas bröst kan käken röra sig framåt.
När käkarna växer och passar ihop harmoniskt är det mindre risk att bettproblem kommer att uppstå i framtiden, eftersom tuggning, sväljning och andra funktioner i munnen utförs på rätt sätt.Dessutom tenderar tänderna då att vara placerade på rätt plats när de bryter ut.
“Amningen bidrar till att förebygga dentomaxillofaciala anomalier och tandfel.”
-Sociedad Española de Ortodoncia (SEDO)-.
Amningen hjälper till med att förhindra malocklusionsproblem, såsom öppet bett, överbett och felaktiga tänder. Detta minskar sannolikheten för att ortodonti blir nödvändigt i ett senare skede .
Dessutom främjar amning en korrekt utveckling av barnets orofaciala muskulatur. Därmed fungerar sug-, svälj- och andningsfunktionerna korrekt, vilket också förhindrar senare bettproblem.
Detta är inte fallet om barnet matas med flaska eftersom mjölken då når barnets mun nästan utan ansträngning. I sin tur kan formen och tonen hos de beniga och muskulära strukturerna i munnen och ansiktet förändras.
Amning för att förhindra karies
Amning erbjuder också en annan fördel för tänderna: Det minskar risken för karies. Även om det är sant att både ammade barn och de som dricker mjölk från flaska är mottagliga för denna orala sjukdom, så är de förra bättre skyddade.
Karies som drabbar barn som matas med nappflaska, är en speciell form av sjukdomen som påverkar barnets första tänder. Dess utveckling är mycket snabb och destruktiv, eftersom den förändrar munnens funktion och livskvaliteten hos barn under deras tidiga år.
Att ge ett barn en flaska med sockerhaltiga drycker är den främsta orsaken till denna sjukdom (mjölksocker inkluderat). Dessutom, när ett barn somnar med flasknappen i munnen så ökar risken.
Du bör veta att både bröstmjölk och modersmjölksersättning innehåller sockerarter. Om detta ämne inte tas bort från tandytorna genom en korrekt munhygien så kan karies uppstå. Tillsatsen av sötningsmedel, fruktjuicer eller andra söta drycker i nappflaskor är dock ett ännu större problem.
Men även om sockret i bröstmjölken kan gynna uppkomsten av karies och hål i tänderna om korrekt munhygien inte utförs, så är det också ett skyddande livsmedel. Dess sammansättning innehåller andra ämnen, såsom arginin och urea, som ökar salivens pH-värde och minskar förlusten av mineraler i emaljen.
Dessutom hämmar immunglobulinerna som ingår i bröstmjölken bakterietillväxt. Mineraler som kalcium och fosfor och proteiner som kasein främjar mineralisering. Under amningen placeras mammans bröstvårta dessutom på baksidan av barnets mun, därmed blir kontakten mellan mjölken och tänderna minimal.
Andra fördelar med att amma
Förutom att förhindra tandfel och minska risken för karies, ger amningen ett antal andra fördelar för bebisars munnar:
- Amningen ger viktiga näringsämnen: Bröstmjölk ger alla de näringsämnen som barn behöver för att växa ordentligt. Detta inkluderar utvecklingen och mineraliseringen av tänderna som bildas inuti käkbenet.
- Den gynnar utvecklingen av barnets immunförsvar.
- Den motverkar uppkomsten av skadliga vanor: Amning tillfredsställer barnets orala, näringsmässiga och affektiva behov. På grund av detta är ammande barn mindre benägna att suga på tummen eller använda nappar och flaskor under en längre tid. Dessa sugbeteenden predisponerar små barn för problem med utvecklingen av maxillofaciala strukturer och bett.
Moderns tänder under amning
Du bör veta att amning av ett barn inte påverkar mammans tänder. Länge var det en populär uppfattning att barn tar kalcium från sin mammas för att bilda sina egna tänder.
Men både under graviditeten och amningen får små barn de mineraler de behöver direkt från sin mammas kost, och detta påverkar inte mammans egna nivåer och därmed heller inte hennes munhälsa.
Det som är ganska vanligt bland mammor är oavsiktlig försummelse av sina egna kroppar. Krav från bebisar och trötthet kan leda till att rutiner som är väsentliga för att hålla munnen frisk försummas.
Dålig näring, dålig munhygien och brist på tandkontroller kan orsaka munhälsoproblem, men amning kan det inte. Och detta får också återverkningar på barnets munhälsa, eftersom förekomsten av patogena bakterier i föräldrarnas mun kan överföras till deras barn.
Att ta hand om moderns munhälsa under amning är viktigt för att minska risken för spridning av bakterier till barnets mun.
Amning är alltid det bästa alternativet
Amning gynnar både mamman och hennes barn. Att om möjligt välja att amma får många positiva effekter som flask- och modersmjölksersättningsmatning inte kan matcha.
Det är därför det är lämpligt att uteslutande amma ditt barn under de första 6 månaderna. Fortsätt sedan, under kompletterande matning, amningen tills 2 års ålder eller så länge mamman och barnet önskar.
Det är också viktigt att amma direkt så mycket som möjligt och minska flaskmatningen, även om den innehåller bröstmjölk. Som vi har berättat för dig blir rörelserna i barnets mun inte desamma.
Amningens positiva inverkan på barnets tänder är en annan anledning att välja denna fördelaktiga praxis.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Victora, C., Bahl, R., Gillespie, S., Haddad, L., McFadden, A., & Mason, F. (2016). Primera Serie 2016 Sobre Lactancia Materna Edición en Español. The Lancet, 387, 475-504.
- Brahm, P., & Valdés, V. (2017). Beneficios de la lactancia materna y riesgos de no amamantar. Revista chilena de pediatría, 88(1), 07-14.
- Robles-Bermeo, N. L., Lara-Carrillo, E., Herrera-Martínez, E., Bermeo-Escalona, J. R., Santillán-Reyes, A. M., Pontigo-Loyola, A. P., & Medina-Solís, C. E. (2019). Leche humana y su efecto sobre la mineralización del esmalte: revisión de literatura. Pediatría (Asunción), 46(3), 209-217.
-
Lalaguna Mallada, P., Jimenez Yuste, C., Iglesias Rubio, C. (2015). Lactancia materna y caries. Comité de Lactancia Materna de la Asociación Española de Pediatría.
- Aviles, D. A. R., Rivera, M. K. B., Arreaga, L. D. P. T., & Villavicencio, A. F. M. (2020). Beneficios inmunológicos de la leche materna. Reciamuc, 4(1), 93-104.
- Roca, E. C., Llorente, M. C., Vicente, G. S., & Díaz, L. R. (2020). Factores de riesgos en la génesis de la caries dental en edad temprana y efectos de la lactancia materna. Revista Cubana de Estomatología, 57(2).
- Torres Minaya, K. K. (2022). Importancia de la lactancia materna en la prevención de los hábitos de succión no nutritiva, revisión de la literatura (Doctoral dissertation, Quito: Universidad Hemisferios 2022).
- Zini Carbone, C. N. H., Medina, M. D. L. M., Zini Carbone, M. Y. I., & Galiana, A. V. (2021). La importancia de la lactancia materna en odontología.
- Rosales-Vega, G., del Carmen Roa-González, S., Rodríguez-López, D. M., Pérez-Vega, J., & de Jesu Méndez-Quevedo, T. (2021). Relación de la Lactancia Materna y Maloclusiones. Revista Mexicana de Medicina Forense y Ciencias de la Salud, 5(S3), 177-180.
- Herrera, C. G. R. (2022). Lactancia materna, hábitos orales y maloclusiones en niños de 2 a 6 años (Bachelor’s thesis, Universidad Nocional de Chimborazo).