Elever med inlärningssvårigheter
En del tror att barn som inte presterar väl i skolan helt enkelt inte anstränger sig tillräckligt. Men orsakerna till deras undermåliga prestation kan i verkligheten gå mycket djupare. Elever med inlärningssvårigheter behöver hjälp från sina föräldrar, lärare och handledare för att göra framsteg i sin utbildning.
Även om det är sant att vissa barn verkar lida av någon form av allergi när det kommer till att göra sina läxor, och att få dem att sätta sig ner för att studera kräver ett hårt och idogt trätande och arbete, så finns det andra orsaker som kan ligga bakom deras haltande inlärningsprocess. Det beror inte bara på deras vilja och attityd; det finns andra faktorer som spelar in.
Lärandet är strikt kopplat till hur en persons hjärna fungerar. Som med många andra egenskaper är detta något som åtminstone till viss del är genetiskt betingat. Det vill säga komplikationer i att tillgodogöra sig viss form av kunskap kan gå i arv.
Många elever med inlärningssvårigheter är barn till personer som upplevt samma problem under barndomen. Idag gör modern teknik samt specialisterna på områdets kunskap att de flesta av dessa problem har blivit behandlingsbara.
De vanligaste inlärningssvårigheterna
Dyslexi
Relaterat till språkkunskaper orsakar detta tillstånd svårigheter med att lära sig läsa och, dock i mindre grad, med att skriva. I vissa fall kan det också påverka talet.
Elever med inlärningssvårigheter som lider av dyslexi manifesterar främst problem med att känna igen och associera bokstäver och deras symboler och ljud. Detta sträcker sig följaktligen till bildandet av ord.
Det är ett tillstånd som åtföljer personen hela livet och manifesteras vanligtvis genom oförmågan att uttala komplicerade ord, att läsa i följd eller att recitera ramsor.
Det finns dock många goda metoder för att lindra detta språkliga underskott, frekvent högläsning är den mest framträdande.
“De som lider av dyslexi uppenbarar problem med att känna igen och associera bokstäver och deras symboler och ljud.”
Dyskalkyli
Detta har att göra med svårigheter att bearbeta även enkla matematiska beräkningar. Barn med dyskalkyli har svårt att identifiera siffror, skriva ner dem, kopiera dem och har även svårt att införliva grundläggande matematiska begrepp.
Dyskalkyli orsakas av en funktionsnedsättning i hjärnområdet som är ansvarigt för numerisk bearbetning, det vill säga parietalloben, även om andra delar av hjärnan också är inblandade.
Det upptäcks mellan fem och åtta års ålder, vanligtvis då matematik introduceras i skolan och det dagliga livet för barnen, och då deras prestationer kan jämföras med andras. En god prognos kräver ett noggrant familjeengagemang eftersom barnets självkänsla och självförtroende kan påverkas negativt av att inte uppnå de uppgifter som förväntas av dem.
När dyskalkyli väl har diagnostiserats blir behandlingen personligen utformad, vilket kräver inlärningsterapi och psykoterapi.
Dysgrafi
Detta tillstånd förväxlas ofta med dyslexi. Dysgrafi är en störning som orsakar komplikationer då barn lär sig att skriva. Även om det är något som kan inträffa under den tidiga inlärningen av denna färdighet så representerar dysgrafi en ihållande och frustrerande oförmåga för barnet.
Det känns igen eftersom barnen som lider av det inte kan komponera, kopiera eller identifiera bokstäver. Dessutom kan de få det svårt att manipulera en penna eller skriva ett ord på en elektronisk enhet.
De exakta orsakerna till dysgrafi är inte kända, även om det i allmänhet anses vara relaterat till genetiska eller pedagogiska problem. Inlärningsterapi kan användas med viss framgång för att ta itu med det.
Attention Deficit Hyperactivity Disorder
Som namnet antyder uppvisar barn med ADHD stora svårigheter att fokusera sin uppmärksamhet under lektionerna eller under inlärningstider. De har svårt att sitta stilla och är ofta väldigt impulsiva när de agerar.
Denna funktionsnedsättning drabbar mer än 5 % av alla barn världen över. Den är betydligt vanligare hos pojkar än hos flickor.
För att diagnostiseras måste symtomen för ADHD uppvisas under minst 6 månader (alltid från 7 års ålder, inte tidigare) och påverka två eller flera olika miljöer (till exempel skola och hem).
“ADHD drabbar mer än 5 % av barnen i världen.”
Hur behandlar man elever med inlärningssvårigheter?
Det är mycket sällsynt att ett barn lägger märke till någon av de ovan nämnda störningarna hos sig själv. Det är därför det är viktigt för föräldrar att hålla koll på sina barns inlärningsprocesser samt följa upp. Ju tidigare problemet upptäcks, desto mer genomförbart blir det att lösa det.
Elever med inlärningssvårigheter kan känna sig socialt utestängda, mindre uppskattade eller till och med drabbas av allvarliga problem med självkänslan eftersom de inte känner sig på samma nivå som andra.
Det är alltså viktigt att arbeta utifrån en pedagogisk och även psykologisk synvinkel för att försöka lösa inlärningssvårigheter. I båda fallen är stödet från familjen avgörande för att övervinna (eller åtminstone hantera) detta tillstånd.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Aragón, L. E. (2001). Intervención con niños disléxicos: evaluación y tratamiento. México: Trillas. http://www.trillaseduforma.com/zona-prensa/ficheros/resenas/8466541675.pdf
- de Lima, R. F., Travaini, P. P., Azoni, C. A. S., & Ciasca, S. M. (2012). Atención sostenida visual y funciones ejecutivas en niños con dislexia de desarrollo. Anales de Psicología/Annals of Psychology, 28(1), 66-70. https://revistas.um.es/analesps/article/view/140532
- Geary, D. (2017). La discalculia en edad temprana. Encyclopedia sobre el desarrollo de la primera infancia: Junyi. Tomo problemas de aprendizaje. Recuperado de: http://www. enciclopedia-infantes. com/trastornos-del-aprendizaje/sintesis. http://ceril.net/index.php/articulos?id=475&sfns=mo
- Vázquez, A. J. S., Fonseca, L. D. L. Á. C., Mozo, D. B., & Céspedes, I. T. (2017). La dislexia, la disgrafia y la discalculia: sus consecuencias en la educación ecuatoriana. Revista Archivo Médico de Camagüey, 21(1), 766-772. https://www.medigraphic.com/cgi-bin/new/resumen.cgi?IDARTICULO=70388
- Lores Leyva, I., Calzadilla González, O., Hernández Torres, I., Noguera Núñez, K., & Díaz Pompa, F. (2014). La ayuda logopédica a niños con manifestaciones de dislexia y disgrafia. Correo Científico Médico, 18(1), 18-24. http://scielo.sld.cu/scielo.php?pid=S1560-43812014000100004&script=sci_arttext&tlng=pt
- Urzúa, A., CERDA, A., RAMOS, M., & QUIROZ, J. (2009). Trastorno por déficit de atención con hiperactividad en niños escolarizados. Revista chilena de pediatría, 80(4), 332-338. https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?pid=S0370-41062009000400004&script=sci_arttext
- Roselló, B., García Castellar, R., Tárraga Mínguez, R., & Mulas, F. (2003). El papel de los padres en el desarrollo y aprendizaje de los niños con trastorno por déficit de atención con hiperactividad. Revista de Neurologia, 2003, vol. 36, num. Supl. 1, p. 79-84. https://core.ac.uk/reader/71019268