Att använda positiv disciplin inom uppfostran

I dagens artikel kommer vi prata om ett tillvägagångssätt inom uppfostran som kallas positiv disciplin.

En hälsosam emotionell uppfostran bör inkludera fraser som “Jag älskar dig”, “Jag förstår dig” och “Jag är här för dig”, och mindre “gör inte så” och “gör inte det där”.

Vi vet samtidigt att begränsningar inte bara är rekommendationer i barnens liv, utan de är nödvändigheter.

Det är dock viktigt att inte låta varningar och förbud bli barnens konstanta bakgrundsljud. Vi bör inte skapa en miljö där de bara vänjer sig vid negativa aspekter och begränsningar, då allt de vill är att se möjligheter och öppna ytor.

Vi vet att det inte är enkelt att hitta en balans. Att uppfostra barn är en daglig handling som kommer med konstanta utmaningar.

Vi måste applicera en serie med strategier som är baserade på våra egna värderingar och även på de behov som våra barn uppvisar.

Vart och ett av våra barn kommer kräva olika typer av råd och strategier baserat på deras unika beteenden.

Med det sagt, oavsett vilka strategier vi använder med våra barn för att hjälpa dem med deras rädslor, problem etc. så finns det en aspekt som vi alltid måste tänka på.

Faktum är att det finns något som vi aldrig bör underskatta: värdet av ordet “NEJ”. Varför?

Är du redo att reflektera över vad ordet “NEJ” har för påverkan på vår hjärna då detta är allt som vi hör under hela dagen.

Det vill vi diskutera idag här på Att Vara Mamma.

Vår hjärna förstår inte ordet “nej”

Detta är en intressant detalj att reflektera över. Våra hjärnor tänker med bilder. När vi hör ordet “nej” eller “gör inte så” så ger detta oss direkt en negativ känsla.

Detsamma gäller för våra barn. Det är svårt för vår hjärna att hantera konceptet att bli nekad, och ännu mer om vi tar i beaktande att sinnet är väldigt envist och upproriskt.

Ibland behöver en person bara säga “tänk inte på röda äpplen” och helt plötsligt kan han eller hon inte tänka på något annat.

Så när vi ska uppfostra våra barn så bör vi undvika att använda ordet “nej” och fraser som “gör inte så”.

Vi bör speciellt undvika denna typ av fraser: “Rör inte det där, öppna inte det där, ät inte det där, gå inte in där…”

För om vi inte gör det så kommer vi bara uppnå följande resultat:

• Vi kommer öka barnets frustration och negativitet
• Över tid kommer vi använda dessa ord för mycket och de kommer till slut att tappa värde

Förklara anledningarna till ditt “nej”

Det är så enkelt. Snarare än att bara säga “rör inte det där” eller “gå inte dit” så är det bäst att ge en förklaring som reducerar de negativa känslorna.

Om du rör det där så kan du skada dig för det är något vasst… för det är varmt… för det är farligt.

Eller: “Mamma vill inte att du går ut på altanen för du kan ramla. Stanna här med mig så att vi kan vara tillsammans.”

• Som du kan se kan vi ofta undvika ordet “nej” genom att erbjuda våra barn en enkel förklaring. Att säga “nej” skapar negativa känslor i hjärnan oavsett ålder.

Så när det kommer till att sätta gränser, varningar och nödvändiga förbud så måste vi alltid ge en anledning. Detta kommer kräva tid och tålamod.

Men resultaten kommer vara värda besväret.

Positiv disciplin: Att utbilda med omtanke och genom att säga “Jag älskar dig”

Positiv disciplin är inte något nytt. Det var psykiatrikern Alfred Adler som kom fram till teorin om social utveckling där han förklarade barns behov att alltid känna en koppling till sin omgivning och samhället på ett nära och positivt sätt.

Ett sätt att uppleva denna union, denna anslutning, är genom uppfostran – en uppfostran som alltid är respektfull, intuitiv och demokratisk.

Vi bör aldrig låta oss själva hamna i en situation där straff och skrik skapar en konstant rädsla för vårdnadshavaren. Dessa faktorer har en allvarlig påverkan på barnets hjärna.

Hur man använder sig av positiv disciplin

Vi bör använda oss av en positiv disciplin som motiverar barn, där vi etablerar fasta men uppmuntrande riktlinjer.

Detta innebär att sätta gränser som alltid bör respekteras, och vi måste förklara dessa gränser på sätt som barn förstår. På så sätt kommer de att kunna identifiera dem och lyda dem naturligt.

• Vi bör alltid arbeta med att få våra barn att känna sig uppskattade, förstådda och älskade.
• Misstag bör inte straffas med skrik eller kritik, utan vi bör förklara för våra barn hur man rättar till och kommer över dem.
• Vi bör lära dem lärdomar för livet: respekt, problemlösning, färdigheter, ansvar, autonomi och samarbete…
• Vi bör även försöka göra våra barn medvetna om sina förmågor för att kunna använda dem till deras fulla potential. De ska känna sig användbara, modiga och kunna nå sina egna mål.

Att uppfostra genom att säga “Jag älskar dig” innebär inte att man väljer den enkla vägen eller att man tillåter för mycket. Det innebär att man vet hur man utvecklar förmågor, positiva känslor och modet att knyta positiva band.