Magiska ord - Snälla, Tack och Förlåt
Användning av magiska ord med dina barn hemma kan reducera spänning och hjälpa till att uppfostra hjälpsamma och tacksamma vuxna.
Lär dina barn gott uppgörande från tidig ålder. Om du gör det kommer de alltid att vara respektfulla.
Magiska ord utgör del av vad som är känt som gott uppförande. Att lära dina barn att använda de här orden kommer säkerligen att hjälpa dem växa upp till att bli respektfulla vuxna.
Detta är dock ingen lätt uppgift. Det kräver en hel del engagemang. Lär dig hur du införlivar “tack”, “snälla” och “förlåt” i ditt hemvokabulär.
Vikten av magiska ord
Du har säkert märkt hur ett enkelt “god morgon”, “tack”, “ursäkta” eller “snälla” helt kan förändra bilden du har av någon.
Det är ännu viktigare när det gäller barn. Det kan hjälpa dem att öka deras socialisering som i sin tur kan hjälpa dem att anpassa sig till deras miljö och omgivning.
Dessa ord kommer att hjälpa dem att interagera med sina kamrater mer effektivt. Det stimulerar också positiva reaktioner och socialt inkluderande.
Sätt att lära barn de magiska orden
Det bästa sättet att lära dina barn dessa magiska ord är genom exempel. Du bör inkludera dem i dina dagliga konversationer med familj, vänner, grannar och självklart, med dina barn.
Det finns också tekniker som kan uppmuntra deras användning av dessa ord. Här är några exempel.
Lär ditt barn innebörden av dessa magiska ord
När dina barn når en viss ålder kan du förklara för dem varför gott uppförande är så viktigt.
Här följer betydelsen av dessa stora ord.
- Tack. Det visar på tacksamhet gentemot generositet. Att lära dem att säga detta enkla ord kommer att hjälpa dem att bli tacksamma barn, kapabla att värdesätta andras ansträngningar.
- Snälla. Detta ord lär barnen att de inte får saker och ting om de ber om dem på ett respektlöst sätt. Hjälp dem att erkänna faktumet att andra har rätt att välja om de vill dela med sig eller inte.
- Förlåt. Att uppriktigt säga förlåt hjälper barnet att erkänna att det gjort ett misstag och sträva efter att korrigera sina handlingar.
- God morgon. Detta är en hälsning som indikerar att alla förtjänar gott bemötande.
Gör det roligt
Att lära ett barn att använda dessa magiska ord behöver inte vara tråkigt.
Försök använda sånger, spel eller historier som visar på förhållandet mellan gott uppförande och positiva konsekvenser.
Stimulera gott uppförande med deras vänner
Den första större kontakten barn har med andra barn är kanske på förskolan. Det är där de lär sig att interagera med kamrater och lärare.
Lär dem att säga hej när de kommer, att be om leksaker med det magiska ordet “snälla” och att säga förlåt om de gjort något fel.
Var tålmodig
Att införliva dessa ord kräver lite ansträngning, tålamod, ihärdighet och en hel del engagemang. Detta innebär att du måste påminna dem ofta innan det blir en vana.
Ett bra alternativ är att fråga dem: “Och vad hände med det magiska ordet?” Detta kommer att hjälpa dem att komma ihåg.
Att höra någon säga “god morgon”, “tack”, “ursäkta” och “snälla”, förändrar helt uppfattningen du har av personen.
Gör några handfasta övningar och sätt realistiska mål
Lär dina små att att användningen av magiska ord får andra att må bra.
Öva på att hälsa på grannar, när man säger tack och när man borde be om ursäkt. Detta kommer att förbereda dem för livets utmaning.
Undvik påtvingad inlärning
Under den här processen finns det särskilda saker du inte bör göra, såsom:
- Förödmjuka inte barnen eller tvinga dem att säga hej om de känner sig generade. Processen att använda magiska ord kan vara lite långsammare hos barn som är blyga.
- Förhandla inte med barnen. De måste lära sig att vara artiga utan att förvänta sig någonting i utbyte.
- Tala inte med andra om processen som ditt barn går igenom.
Förklara de positiva fördelarna med att vara artig
Lär dem att förstå relationen mellan deras handlingar och konsekvenserna de skapar.
Ett bra exempel är att säga: “Din mormor blev så glad när du sa tack.”
Att låta dem få veta att de gör bra ifrån sig, kommer att uppmuntra dem till att fortsätta använda sig av det du lär dem.
Sammanfattningsvis kan vi upprepa att det kräver en hel del engagemang och fortsatta ansträngningar av föräldrarna för att skapa artiga och välartikulerade barn. I långa loppet är det dock väl värt alla ansträngningar.
Du bör berömma dem när de gör bra ifrån sig, se upp för dåliga influenser och förstärka positiv inlärning.
Dessa magiska ord kommer så småningom att förvandlas till fantastiska möjligheter för dem i livet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bowlby, J. (1986). Vínculos afectivos: formación, desarrollo y pérdida. Madrid: Morata.
- Bowlby, J. (1995). Teoría del apego. Lebovici, Weil-HalpernF.
- Garrido-Rojas, L. (2006). Apego, emoción y regulación emocional. Implicaciones para la salud. Revista latinoamericana de psicología, 38(3), 493-507. https://www.redalyc.org/pdf/805/80538304.pdf
- Jacob, S. R. (2004). Prosocialidad y autoestima. [Tesis de grado, Facultad de Ciencias de la Educación, Universidad FASTA]. Repositorio Institucional. http://redi.ufasta.edu.ar:8082/jspui/handle/123456789/1401
- Marrone, M., Diamond, N., Juri, L., & Bleichmar, H. (2001). La teoría del apego: un enfoque actual. Madrid: Psimática.
- Medina Moreno, B., Patiño Ramírez, Y. A., Pérez Castellanos, J. K., Piedrahita Fonseca, L. Y., & Ruiz Parra, M. A. (2015). El cuento como estrategia pedagógica para fortalecer los comportamientos prosociales en los niños y niñas del nivel preescolar. [Tesis, Universidad Pedagógica de Bucaramanga]. Repositorio Institucional. https://repository.unab.edu.co/handle/20.500.12749/901
-
Méndez, P. L., Serna, J. H. G., Gallego, P. P., Rendón, L. B., & Botero, C. A. (2015). GUIA práctica sobre Pautas de Crianza y Relaciones Familiares. Ediciones de la Gobernación de Risaralda.
- Moneta, M. (2003). El Apego. Aspectos clínicos y psicobiológicos de la díada madre-hijo. Santiago: Cuatro Vientos.
- Pérez, V. M. O. (2007). La buena educación: Reflexiones y propuestas de psicopedagogía humanista. Anthropos Editorial.
- Valencia, L. I. (2012). El contexto familiar: un factor determinante en el desarrollo social de los niños y las niñas. Poiésis, (23). https://revistas.ucatolicaluisamigo.edu.co/index.php/poiesis/article/view/332