Klassisk musik för barn: Vad ska de lyssna på?
Rytmen kan man få med sig redan i magen. Många mammor spelar klassisk musik för sina barn under graviditeten eftersom båda kan dra nytta av dess effekter.
Barn har förmågan att höra från den 20:e veckan av graviditeten. Från och med det ögonblicket påverkar musiken deras cirkulationssystem, stimulerar deras celler och gynnar deras hjärnas utveckling.
När det gäller modern gör musiken henne på gott humör som barnet kan känna av. När mamman slappar av, lyssnar på musik och koncentrerar sig på sin andning så kommer hennes hjärtslag att stimulera barnet.
Varför är klassisk musik bra för barn?
Vissa studier visar på att klassisk musik är bra för barn på många sätt, särskilt under deras tidiga år. De flesta av dessa fördelar är relaterade till hjärnans aktivitet som stimuleras på grund av olika typer av rytmer och komposition.
Några av dessa fördelar hos barn är:
- Stimulerar positiva känslor
- Ökar koncentration och uppmärksamhet
- Stimulerar kreativitet
- Ökar färdigheter inom matematik
- Hjälper dem att uttrycka sig
- Utvecklar kroppsspråket
- Gynnar sociala interaktioner
- Stimulerar bildandet av minnen, vilket därefter ökar den intellektuella kapaciteten
- Minskar stress och ångestnivåer
- Minskar värk och smärta
- Hjälper barnen att utveckla disciplin och ansvar om de, förutom att lyssna på musik, även spelar ett instrument
När barnen tar del av formell musikundervisning, finns det andra fördelar som förbättrad läsförmåga och IQ. Musik har även terapeutiska effekter för problem som dyslexi.
Typen av klassisk musik för barn beror på vad du vill stimulera
Lärare, pedagoger, musiker och föräldrar har studerat effekterna av musik på barn. De har kommit fram till några intressanta slutsatser om vilken musik som man ska lyssna på, beroende på det instrument som dominerar:
- Stränginstrument: Förbättrar koncentrationen vid studier.
- Slagverk: Utvecklar grovmotoriska färdigheter eftersom det stimulerar barnets hela kropp.
- Alla typer av klassisk musik: På grund av dess komplexa struktur, introducerar den barnet till känslor och språkstruktur.
Vad ska ni lyssna på?
Klassisk musik för spädbarn:
- Den klassiska Nu i ro slumra in i bädden så fin av Brahms
- Nocturne nr 2 av Chopin
- Klarinettkonsert, Pianokonsert nr. 21 och 23 och andra satsen av Violinkonsert nr 3 av Mozart
- Air från Bachs orkestersviter
- Für Elise, Clair de Lune och Sonata nr. 8 av Beethoven
- Adagio i G-moll av Remo Giazotto
Dessa är stycken vars sammansättning, harmoni och skönhet är mycket avkopplande. De hjälper till att reglera barns hjärtfrekvens och lugnar ner dem, vilket hjälper dem att somna lättare.
För att koncentrera sig och fokusera
För äldre barn kan listan ovan användas för studier. Ett annat alternativ är första satsen av Pianosonat i D-dur K 448 av Mozart. Liksom Pianosonat nr 11, K 331, III Alla Turca och Sonat nr 15, K 545, även dessa av Mozart.
För att leka och röra på sig
Den första satsen av Vivaldis Våren eller tredje satsen av Sommaren är mycket bra alternativ för att leka till eftersom de är stycken som ger kraft, entusiasm och glädje. Ett annat bra och dynamiskt alternativ är Brahms Ungersk Dans nr 1.
Vi kan även inkludera Flöjtkonserten BWV 1044 Allegro av Bach på denna lista. Sonat nr. 12 i F-dur av Mozart är ett annat utmärkt alternativ.
För att dansa eller springa
Det finns många exempel på mycket dynamiska musikstycken och kompositioner. Det här är fallet med Radetzkymarsch Op. 228 av Johann Strauss, Pomp and Circumstance March No. 1, Op. 39 av Edward Elgar.
Klassisk musik för känsliga barn
Tjajkovskijs Törnrosa är en klassiker och dess skönhet är fängslande, speciellt för de känsligaste och mer drömmande barnen. Det finns också Clair de Lune av Debussy, bland andra mycket populära musikstycken.
Andra alternativ
Listan över klassiska stycken kommer att vara lika varierad och omfattande som föräldrarnas musikaliska smak och andra inflytelserika personers i barnens liv.
Dessa människor ansvarar för att barnen kommer i kontakt med klassisk musik för första gången. Lite i taget kommer barnen att utveckla sin egen smak, sina egna preferenser och lära sig älska sina favoritstycken.
Om föräldrarna inte är särskilt kunniga om genren finns det listor på Internet som kan vara till stor hjälp. Du behöver bara söka på något i stil med “klassisk musik för barn” eller “klassisk musik för bebisar” i din sökmotor och sedan välja mellan resultaten.
Du kan också välja artister som presenterar klassisk musik i en mer modern stil. Vanessa Mae, Yiruma, Lindsey Striling, Piano Guys och Two Cellos, är några av de mest populära i denna genre.
Alla dessa är utmärkta alternativ, även för oss själva. Deras musik är verkligen fantastisk!
Många av dessa underbara stycken finns tillgängliga online på olika audiovisuella plattformar. Innehållet är tillgängligt för alla, utan kostnad, så vi har inte längre någon ursäkt för att inte vända oss till dessa klassiska stycken som kommer att ge oss så många underbara fördelar. Fördelar som vi ger till våra barn.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Anchundia, P. S. J., Cedeño, B. S. R., Anchundia, J. L. J., & Gavilánes, A. E. P. (2021). La música en los procesos motivacionales del aprendizaje en estudiantes de educación general, básica, nivel superior. Cuadernos de Educación y Desarrollo, 13(3), 114-129. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=8978347
- Bouloukou, F. (2022). Adaptación curricular para trabajar la dislexia en educación primaria a través de la música [Doctoral dissertation, Universidad de Córdoba]. Repositorio Helvia. https://helvia.uco.es/xmlui/handle/10396/23195
- Carrión, R. G., Arza, N., & Marauri, J. (2022). Tertulias musicales dialógicas. Revista Padres y Maestros (389), 47-53. https://revistas.comillas.edu/index.php/padresymaestros/article/view/17922
- Fernandez, N. B., Trost, W. J., & Vuilleumier, P. (2019). Brain networks mediating the influence of background music on selective attention. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 14(12), 1441-1452. https://academic.oup.com/scan/article/14/12/1441/5716608?login=false
- François, C. (2019). La relevancia de la música en el desarrollo lingüístico de los bebés. Llengua, Societat i Comunicació, 17. https://hal.science/hal-02447007/
- Gillanders, C., Díaz, M. Á. T., & Mera, J. A. C. (2019). Música y emociones: pautas para su inclusión en la formación inicial del profesorado de infantil y primaria. Hekademos: Revista Educativa Digital, (26), 48-57. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=6985277
- Holler, A., & Gogolewska, M. Cómo los niños y las niñas experimentan la música clásica. Instituto Central Internacional para la Juventud y la Televisión Educativa (IZI). TELEVIZION, 25-29. https://izi.br.de/spanish/televizion/35-2022-S/35_2022_S.html
- Jiménez, D. N. E. Capítulo 5 Desarrollo afectivo del alumno de preescolar a través de la educación musical: Una perspectiva de la educadora. Handbook T-II, 40. https://www.ecorfan.org/handbooks_desafios_contemporaneos2.php
- Putkinen, V., Huotilainen, M., & Tervaniemi, M. (2019). Neural encoding of pitch direction is enhanced in musically trained children and is related to reading skills. Frontiers in Psychology, 10, 1475. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2019.01475/full
- Rodríguez, I. K. A. (2021). La música clásica para mejorar la atención en los niños y niñas de inicial II, de la Unidad Educativa Cristiana Verbo, Chimborazo, periodo 2019-2020 (tesis de grado, Universidad Nacional de Chimborazo). Repositorio Digital UNACH. http://dspace.unach.edu.ec/handle/51000/7482
- Soles, E. G. R., Porto, M. D. M., & Incalla, D. P. (2022). La música: su importancia “inadvertida” para el desarrollo del niño. Paidagogo, 4(1), 62-73. https://educas.com.pe/index.php/paidagogo/article/view/102
- Welch, G. F., Biasutti, M., MacRitchie, J., McPherson, G. E., & Himonides, E. (2020). The impact of music on human development and well-being. Frontiers in Psychology, 11, 1246. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2020.01246/full