Improvisationsteater för barn: Allt du behöver veta

Improvisationsteater är en rolig aktivitet för barn som hjälper dem att utveckla ett brett spektrum av färdigheter och förmågor. Dessutom hjälper det dem att uppnå mål på ett roligt sätt.
Improvisationsteater för barn: Allt du behöver veta
María Alejandra Castro Arbeláez

Granskad och godkänd av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Improvisationsteater för barn kan fungera som ett kraftfullt verktyg inom utbildning och utveckling. Utöver att lära dem om teater och skådespeleri kan improvisationsteknikerna de lär sig fungera som en värdefull resurs när de använder dem i det dagliga livet.

Att agera och improvisera i klassrummet och på andra håll stimulerar barnens kreativitet. Det främjar tankeförmåga och använder kroppen som ett uttrycksmedel.

Improvisation är kärnan i all konstnärlig skapelse. Med hjälp av denna teknik kan barn utforska en värld av möjligheter medan de lär sig om sin omgivning, sina klasskamrater och sig själva.

I slutändan innebär improvisationsteater att leka en lek med specifika regler. Genom den här leken får barnen fördjupa sig i känslor, tankar och verklighet. Att improvisera är att fokusera på ”här och nu” och som sådan kan man förstå den som en övning i medvetenhet.

Improvisationsteater för barn

Huvudmålet med improvisationsövningar för barn är att lära dem att improvisera, men det finns andra mål med. I den här artikeln tittar vi på andra viktiga mål med varje övning.

Det är viktigt att påminna barn om att när de improviserar är det viktiga att “släppa taget.” Detta lär dem förstå att man ibland måste låta bli att tänka på saker och helt enkelt låta dem hända.

Improvisationsteater med barn

Gruppimprovisation med musik

  • Antal barn: Du behöver minst fyra barn i gruppen.
  • Åldrar: Fyra år och uppåt.
  • Rekommenderad varaktighet: Fem minuter. Om det finns fler barn behöver du mer tid.
  • Improvisationsmål: Utveckla kroppsligt uttryck genom musik. Utforska musikaliska rytmer med kroppen. Att låta sig bli hänförd av musiken. Observera andra och fokusera.

Sätt på livlig musik och bilda en cirkel med barnen. Uppmuntra dem först att följa dina rörelser. Börja med att göra enkla och repetitiva rörelser med rytmen i musiken och låt barnen imitera dig.

Därefter turas barnen om med att göra en rörelse (även dessa till musikens rytm) och de andra måste imitera rörelsen. Vägled övningen genom att ropa ut namnet på barnet som tar ledningen.

Om de känner sig blockerade, påminn dem om att det viktiga är att improvisera och att ge sig hän till musiken – inte att tänka för mycket.

Improvisationsteater för barn: Utforska utrymmet

  • Antal barn: Du behöver minst fyra eller fem barn i gruppen.
  • Åldrar: Sex år och uppåt.
  • Rekommenderad varaktighet: 10 minuter. Om det finns fler barn behöver du mer tid.
  • Improvisationsmål: Uppmärksamma ens fysiska och emotionella tillstånd. Knyta an till andra. Att uttrycka sina egna känslor medan man upptäcker andras.

Instruera barnen att gå genom hela scenutrymmet med några grundläggande regler. De bör försöka täcka hela utrymmet. De bör hålla sig på samma avstånd från varandra, vilket betyder att det inte bör finnas för stora luckor mellan dem, och inte heller ska de gruppera sig för nära varandra.

När de går genom utrymmet berättar du vad de ska göra. Här är några riktlinjer:

  1. Gå i tystnad, titta bara på dig själv och observera hur du känner dig samtidigt som du är försiktig så att du inte kolliderar med någon av dina kamrater.
  2. Fortsätt gå och börja skapa ögonkontakt med andra. Tänk på hur du mår och vad som väcker vår ögonkontakt med andra.
  3. När du hör en klapp, hälsa på den klasskamrat som är närmast. Börja med en kort hälsning och varje gång blir hälsningen mer animerad.
  4. Lägg senare även till känslor som barnen kan spela upp. Till exempel att gå medan han eller hon är glad, ledsen, arg eller rädd.

Den statiska scenen

  • Antal barn: Du behöver minst fyra barn i gruppen.
  • Åldrar: Sex år och uppåt.
  • Rekommenderad varaktighet: Mellan 15 och 20 minuter. Om det finns fler barn behöver du mer tid.
  • Improvisationsmål: Arbeta i tystnad. Skapa egna karaktärer och en gruppscen. Lära sig att observera och gå bortom scenen. Att knyta an till andra och komma överens. Arbeta med kroppsligt uttryck.

Dela upp barnen i grupper. Om det är fler barn som ska ingå i aktiviteten kan du bilda mer än två grupper.

Improvisationsteater: grupp med barn

Denna aktivitet består av att arbeta i grupper för att skapa en statisk scen, lite som ett 3D-foto. Medan en grupp skapar sin bild är de andra barnen tysta med ryggen vänd mot dem. När bilden är klar vänder de andra barnen sig och ser tyst på den.

För att skapa den statiska scenen måste gruppen bestämma vem som ska spela vilken karaktär, berättelsen de vill framföra och vilken handling var och en av dem ska göra i bilden.

Efter att ha sett bilden en liten stund bör de andra barnen räcka upp sina händer och komma med gissningar om vad de ser. De kan gissa vilka karaktärerna är, vad de gör och vad som händer i den övergripande scenen.

Slutligen, ge barnen som bildar scenen ett tecken för att sätta liv i scenen genom att börja röra sig. De kan sedan förklara vad som hände i scenen och jämföra det som skådespelarna försökte förmedla med vad åskådarna tyckte att det såg ut som.

Sammanfattningsvis…

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att i improvisationsteater för barn är det viktigt att betona mindfulness och vikten av att tänka på ens klasskamrater.

Eleverna bör också lära sig att vara lika generösa med sig själva som de är med andra. Det finns inget utrymme för att vara fördömande och hånfull. I slutändan är målet att låta dem svepas med av dessa nya sensationer.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Daste C.; Jenger, Y. y Voluzan, J. (1978). El niño, el teatro y la escuela. Madrid: Villalar.
  • Eines, J. y Mantovani, A. (1997). Didáctica de la Dramatización. Barcelona: Gedisa.
  • Navarro Solano, M. (2007). Drama, creatividad y aprendizaje vivencial: algunas aportaciones del drama a la educación emocional. Cuestiones pedagógicas, 18, 163-174. https://idus.us.es/xmlui/bitstream/handle/11441/12845/file_1.pdf?sequence=1
  • Núñez Cubero, L. y Romero, C. (2004). La educación emocional a través del lenguaje dramático. Addenda a la II Ponencia: Los lenguajes de las Artes. Escenas y Escenarios en Educación, XXII-Site-Sitges Conference.
  • Núñez Cubero, L.; Bisquerra Alzina, R.; González Monteagudo, J. y Gutiérrez Moar, M.C.(2006). Emociones y educación: una perspectiva pedagógica. En J.M. Asensio; J. Carrasco García; L. Núñez Cubero y J. Larrosa (Coords.) La vida emocional. Las emociones y la formación de la identidad humana (171-196). Barcelona: Ariel.
  • Tejerina, I. (1994). Dramatización y teatro infantil. Dimensiones psicopedagógicas y expresivas. Madrid: Siglo XXI.
  • Vieites, M. F. (2017). La Pedagogía Teatral como Ciencia de la Educación Teatral. (UVIGO). Universidad de Vigo. Pontevedra. España. Revista Educaçao & Realidade, Porto Alegre 42 (4): 1421-1544. Recuperado de http://www.scielo.br/pdf/edreal/v42n4/2175-6236-edreal-62918.pdf
  • Laferriere, G. (1999). 11 La pedagogía teatral, una herramienta para educar. Educación social1, 55.  Recuperado de https://core.ac.uk/download/pdf/39108274.pdf

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.