Fördelarna med gruppdynamik i klassrummet

Gruppdynamik i klassrummet bidrar till att förbättra hur klassen fungerar och gör det möjligt att uppnå målen för gruppen. I den här artikeln ska vi titta närmare på vad detta innebär.

Skriven och verifierad av pedagogen María Matilde.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

För att förstå vad vi menar när vi pratar om gruppdynamik i klassrummet måste vi först och främst definiera vad gruppdynamik faktiskt är.

Vad innebär gruppdynamik?

Dynamik, eller gruppdynamik, hänvisar till den psyko-sociala disciplinen som studerar och analyserar kvalifikationer, utveckling, problem, krafter och det ömsesidiga beroende som uppstår inom en grupp. Den amerikanska psykologen av tyskt ursprung, Kurt Lewin, var pionjären när det kommer till att studera grupper på detta sätt.

Lewin försökte få en bättre förståelse för grupper och hur de fungerar. Han förklarade hur deras interna förändringar berodde på krafter och förhållanden som påverkar grupperna som helhet och tittade på hur medlemmarna reagerar.

Genom att studera och analysera krafterna som förekommer i en grupp kan vi förstå den bättre. Att arbeta med dynamik kan därmed bidra till att förbättra hur medlemmarna i gruppen arbetar tillsammans. Så hur är allt detta möjligt?

Gruppdynamik i klassrummet

Flera gruppdynamiker har utvecklats för att arbeta med grupper och hur de fungerar. Många av dem är väl lämpade att arbeta med i klassrummet om vi betraktar klassen som en grupp.

Dessa gruppdynamiker, även kända som grupprocesser, hänvisar till systematiserade media eller tillämpade procedurer. De syftar till att organisera gruppen bättre och utveckla dess aktiviteter.

Därefter utvecklas olika aktiviteter och lekar för klassrummet baserat på kunskapsbasen som gruppdynamikteorin ger. Detta är lekar och aktiviteter som kan hjälpa gruppen att uppnå de föreslagna målen och öka dess effektivitet.

I det specifika fallet med gruppdynamik i klassrummet är syftet att stimulera lärande, socialisering, kreativitet, sammanhållning, kommunikation, samarbete, autonomi, ansvar etc. Förutom detta bidrar det till att lösa problem och konflikter inom gruppen.

Det finns flera välkända exempel på gruppdynamiker, såsom diskussionsgrupper, rollspel, brainstorming eller Phillips 6.6. Dessa tekniker fungerar som en grund för utvecklingen av andra dynamiker, aktiviteter och lekar att arbeta med inom grupper, allt enligt de specifika egenskaperna hos varje grupp.

Några exempel

Gruppdynamik klassificeras på många olika sätt, beroende på författarna i fråga. Men i nästan samtliga fall finns det gemensamma förhållanden såsom de eftersträvade målen, gruppens mognad, dess storlek, dess miljö eller dess medlemmars egenskaper.

Vid arbete med gruppdynamik i klassrummet måste man ta hänsyn till dessa och andra förhållanden. Här är några exempel:

• Kommunikation och samarbete: Den stora väggmålningen
  I grupper om sex elever måste de komma överens om en idé som ska representeras i en stor målning. Målet med denna dynamik är att öka kommunikationen och samsynen bland gruppmedlemmarna baserat på lagarbete, aktivt lyssnande och respekt för andras åsikter.
• Kommunikation, motivation och vägledning för uppgiften: Intervjuer mellan två parter
  Två och två ställer man växelvis frågor till varandra om ett specifikt ämne. Syftet med denna dynamik är att belysa elevernas förkunskaper och använda detta för att få inspiration att arbeta djupare med ämnet.
• Problemlösning och kreativitet: Hur löser vi detta?
  Eleverna ska ge vägledning och komma med möjliga lösningar på ett problem. Detta kan exempelvis vara hur man kan övervinna rädsla för mörker eller bli mindre blyg. Målet med denna dynamik är att tillhandahålla kreativa lösningar och idéer och diskutera problem som kan påverka oss alla.