Den känsliga perioden efter förlossningen
Den fjärde trimestern, dvs. perioden efter förlossningen, är en tid av stor moderlig sårbarhet på alla nivåer. I detta skede är bebisen och mamman fortfarande en fysisk enhet, samtidigt som bebisen blir alltmer självständig.
Det är en period av rädsla, av oro, av njutning och av sammankoppling som ger upphov till ett antal blandade känslor. Dessa kan i slutänden bli överväldigande.
Men varför händer det? För att de första tre månaderna efter födseln kommer med enorma fysiska, emotionella och psykologiska förändringar.
Låt oss ta en titt på några av obehagen och problemen som kan inträffa under perioden efter förlossningen:
Kroppsjusteringar
Kroppen börjar till exempel svettas mycket och den nya mamman drabbas av värmevallningar, vilket är helt normalt, om än inte välkänt. Det är även vanligt att man tappar hår på grund av hormonförändringar, men det kommer växa tillbaka naturligt.
Den nya mamma kan även blöda i fyra till sex veckor, under den tid som livmodern läker platsen där moderkakan satt. Det är väldigt obehagligt och svårt att hantera för vissa kvinnor.
Sex under perioden efter förlossningen
Ett annat vanligt problem för nya mödrar är smärta vid sexuellt umgänge, speciellt om de genomgått episiotomi (ett snitt som går från vulva till anus och som underlättar födseln).
Men oavsett om episiotomi har utförts eller inte kan hormonförändringarna som sker vid amning samt tröttheten från sömnlösa nätter leda till viss vaginal torrhet.
I dessa stunder av emotionell extas kan det vara svårt att förstå anledningen till varför du inte njuter av eller vill ha sex. Därför kan man få uppfattningen att moderskapet och sexet slår ut varandra, när så inte är fallet.
Båda aktiviteterna kräver vila och hängivelse – tillstånd vi inte alltid vet hur man prioriterar.
Förlossningsdepression
Det är ett något tabubelagt ämne, men förlossningsdepression drabbar fler än 80% av alla kvinnor under de första två veckorna efter förlossningen. Av dessa 80% kommer runt 15% fortsätta lida av någon form av psykiatrisk åkomma senare. Det kan röra sig om depression eller ångest.
Det krävs stor ansträngning för att acceptera att en mor kan känna så mycket mörker i stunder av ljus. Men om man försöker förstå vågen av förändringar hon utsätts för blir det lättare att förstå den vädjan som kommer från deras kropp och sinne.
Experter rekommenderar att man tar tillräckligt med omega-3, håller bra blodsockernivåer (lågt blodsocker förvärrar förlossningsdepression) samt leder ett hälsosamt liv när det kommer till kost och vanor.
Det kommer hjälpa till att återställa hormonbalansen, vilket stödjer din känslomässiga stabilitet.
Förlossningen öppnar ett känslomässigt fönster
Från och med befruktningen översvämmas kvinnan av en virvelvind av känslor, kunskap och beteenden som kan vara väldigt komplicerade att hantera.
Perioden efter förlossningen kan faktiskt börja te sig väldigt svår, eftersom huden då är mycket tunnare. Som en konsekvens förstärks varje känsla till max. Det spelar ingen roll om känslan är positiv eller negativ, den kommer stärkas oavsett.
Kort sagt är det enda som verkar evigt och naturligt i moderskapet ambivalensen, speciellt under perioden efter förlossningen. Det ska dock inte skrämma dig, för saker och ting normaliseras när du är mer uppmärksam på dina uppfattningar och mindre på dina förväntningar.
Kvinnan måste förstå att en bebis är en gigantisk förändring i hennes liv, och att både hennes kropp och sinne måste förbereda sig på detta viktiga skede i livet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Evans, M., Vicuña, M., & Marín, R. (2003). Depresión postparto realidad en el sistema público de atención de salud. Revista chilena de obstetricia y ginecología, 68(6), 491-494.
- Hasbún Hernández, J., Risco Neira, L., Jadresic Marinovic, E., Galleguillo U, T., González A, M., & Garay S, J. (1999). Depresión postparto: prevalencia y factores de riesgo. In Rev. chil. obstet. ginecol.
- Medina, E. (2013). Diferencias entre la depresión postparto, la psicosis postparto y la tristeza postparto. Perinatología y Reproductiva Humana.
- Mendoza, C., & Saldivia, S. (2015). Actualización en depresión postparto: el desafío permanente de optimizar su detección y abordaje. Revista médica de Chile, 143(7), 887-894. https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?pid=S0034-98872015000700010&script=sci_arttext
- Miranda Moreno, M. D., Bonilla García, A. M., & Rodríguez Villar, V. (2015). Depresión Postparto. Trances.
