Hur man utvecklar språkförvärv
Vill du lära dig hur man hjälper ett barn att utveckla språkförvärv?
Det är något alla föräldrar gör, även om de kanske inte inser det. Så länge ditt barn har de nödvändiga förmågorna att förvärva språk kommer processen ske av sig själv, gradvis men effektivt.
Men om du vet hur barn utvecklar språkförvärv kan du bidra till det och få bra resultat.
Språkförvärv kan beskrivas på följande sätt: Det mänskliga språket är en process. Det kommer från tanken och tilldelar lingvistiska egenskaper till informationen man har fått via sinnena.
Därför är de flesta fullt utrustade från födseln för att lära sig sitt modersmål. Det är såklart främst genom språket som människor kommunicerar.
Att lära sig kommunicera med ett gemensamt språk med folk runt omkring är en utmaning under livets första år. Men talutvecklingen är en process som kan ta åratal och vara ända in i puberteten.
Vi plockar först upp grunden till det lingvistiska systemet. Det är bara senare som vi går vidare till meningsuppbyggnad och pragmatik.
Språkförvärvet
Språkförvärvet kan delas in i tre grundläggande delar: form, innehåll och användning. När föräldrarna vet i vilken fas av språkförvärvet barnet befinner sig i kan de delta bättre i processen.
Form:
Det här är en av de svåraste delarna att identifiera, eftersom det är helt abstrakt. Men vi vet att det utvecklas från födseln upp till fem eller sex års ålder.
Om ditt barn är i fasen där det internaliserar språkets form rekommenderar experter att man hjälper dem att känna igen några grundläggande grammatiska sammankopplingar, ljud, vokaler och ord.
Innehåll:
Den här fasen indikerar att barnet har gått vidare från att lära sig olika ljud och hur de kopplas samman. Att nå denna punkt innebär att barnet har lärt sig innebörden av majoriteten av orden det stöter på.
Användning:
Den här delen kan ta längre tid att utvecklas. Att etablera ett lämpligt språkbruk kräver en avancerad semantisk kunskap. Med förvärvet av pragmatik är individen redo att förstå indirekta språkformer, som ironi, humor eller tvetydigheter.
Det möjliggör även för barnet att utröna om ett uttryck är lämpligt eller inte och anpassa sitt språk till situationen.
Hur kan vi bidra till språkförvärvet?
Även om vi har förklarat dem separat överlappar form och innehåll i varje fas. För att hjälpa dem med utvecklingen är det därför inte bra att skippa något eller gå för snabbt fram.
Men utelämna ändå inte information som kan vara användbart för barnet att ta in medan de kognitiva förmågorna utvecklas.
Hur man utvecklar språkförvärv
- Prata med ditt barn hela tiden. Din kommunikation med ditt barn ska utvecklas under åren.
- Använd en lämplig ton: inte för hög och inte för tyst, glad och uttrycksfull, med exklamationer och frågor.
- Använd gester och se till att ditt barn tittar på. På det sättet kommer det börja ta till sig de uttryck du använder och även ditt tal. Var medveten om din muns rörelser; det gör ljuden lättare att upprepa.
- När ditt barn gör sina första ljud är det viktigt att svara, upprepa och ha små konversationer med dem.
- Att läsa en saga är ett bra sätt att göra de små medvetna om språkets former, och förbereda dem på att förstå innehåll.
- Även om du inte har hört dina barn säga några ord än förstå de vad de hör, speciellt när du använder enkla uttryck. Det är nu dags att ge dem budskap och lära dem ett ordförråd.
- Det är aldrig dåligt att förklara saker som barnet ser runt omkring sig. När du ser något intressant i din omgivning, ge information om det.
- Relatera till din omgivning, lyssna och svara. Det hjälper dig att förbättra språkkvaliteten. Gör noga avvägda rättningar. Dessa är direkta redskap för att utveckla språkförvärv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Albornoz, E. R. (2015). Palabras que nutren y arrullan. Avances del proyecto disposición lectora para bebés. Educere, 19(62), 193-201. https://www.redalyc.org/pdf/356/35641005017.pdf
- Del Carmen Díez, M., Sanz, D. I. P., De Caso, A. M., García, J., & García-Martín, E. (2008). El desarrollo de los componentes del lenguaje desde aspectos psicolingüísticos. International Journal of Developmental and Educational Psychology: INFAD. Revista de Psicología, 2(1), 129-135. https://www.redalyc.org/pdf/3498/349832321013.pdf
- Ece Demir‐Lira, Ö., Applebaum, L. R., Goldin‐Meadow, S., & Levine, S. C. (2019). Parents’ early book reading to children: Relation to children’s later language and literacy outcomes controlling for other parent language input. Developmental Science, 22(3). https://doi.org/10.1111/desc.12764
- Fernández García, M. E. (2014). El desarrollo y estimulación del lenguaje en niños de 0 a 3 años [tesis de grado en Educación Infantil, Universidad de Valladolid]. Repositorio Documental. https://uvadoc.uva.es/handle/10324/6781
- Fomasi, I., & Travaglini, P. J. (2016). Cuidados corporales de acuerdo con los principios de Pikler. RELAdEI (Revista Latinoamericana de Educación Infantil), 5(3). https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7598504
- Gonzalez, S. L., Alvarez, V., & Nelson, E. L. (2019). Do Gross and Fine Motor Skills Differentially Contribute to Language Outcomes? A Systematic Review. Frontiers in Psychology, 10. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.02670
- Grolig, L. (2020). Shared Storybook Reading and Oral Language Development: A Bioecological Perspective. Frontiers in Psychology, 11. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.01818
- Gutiérrez, M., & López, F. (2005). Interacción verbal madre-bebé: responsividad e intencionalidad. Revista Mexicana de Psicología, 22(2), 491-503. https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=243020634012
- Laing, C. E. (2017). A perceptual advantage for onomatopoeia in early word learning: Evidence from eye-tracking. Journal of Experimental Child Psychology, 161, 32-45. https://doi.org/10.1016/j.jecp.2017.03.017
- Montecinos, J. P. (2000). Adquisición y desarrollo del lenguaje y la comunicación: una visión pragmática constructivista centrada en los contextos. Límite: revista de filosofía y psicología, (7), 54-66. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=1086886
- Motamedi, Y., Murgiano, M., Perniss, P., Wonnacott, E., Marshall, C., Goldin‐Meadow, S., & Vigliocco, G. (2020). Linking language to sensory experience: Onomatopoeia in early language development. Developmental Science, 24(3). https://doi.org/10.1111/desc.13066
- Navarro Pablo, M. (2003). Adquisición del lenguaje. El principio de la comunicación. Cauce, 26, 321-347. https://idus.us.es/xmlui/bitstream/handle/11441/13138/file_1.pdf?sequence=1
- Nuñez Celis, M. C. (2019). Proyecto de intervención estimulación temprana en el desarrollo del lenguaje en preescolar [tesis de grado en Especialización en Neurodesarrollo y Lenguaje, Universidad CES]. Repositorio Digital Institucional. https://repository.ces.edu.co/handle/10946/4803
- Saint-Georges, C., Chetouani, M., Cassel, R., Apicella, F., Mahdhaoui, A., Muratori, F., … & Cohen, D. (2013). Motherese in interaction: at the cross-road of emotion and cognition?(A systematic review). PloS one, 8(10), e78103. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0078103
- Sentis, X. A. F. (2004). Desarrollo pragmático en el habla infantil. Onomázein, (10), 33-56. http://cuadernos.info/index.php/onom/article/view/31625
- Tamis-LeMonda CS, Rodriguez ET. (2008). Parents’ role in fostering young children’s learning and language development. In: Tremblay RE, Barr RG, Peters RDeV, Boivin M, eds. Encyclopedia on Early Childhood Development. Montreal, Quebec: Centre of Excellence for Early Childhood Development, 1-10. https://citeseerx.ist.psu.edu/document?repid=rep1&type=pdf&doi=3c1bf6d7e0b6404227e6a9da97cf7836cdf85868
- Weisleder, A., & Fernald, A. (2013). Talking to children matters: Early language experience strengthens processing and builds vocabulary. Psychological Science, 24(11), 2143-2152. https://doi.org/10.1177/0956797613488145.