Behandling av astma hos barn: Vad du bör känna till
Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Det är ett folkhälsoproblem som har ökat de senaste åren och leder till att vi använder stora mängder läkemedel. I den här artikeln kommer vi därför att fokusera på vad du bör veta om behandling av astma hos barn.
När vi står inför en akut astmaattack är det viktigaste att behandla syrebristen, även kallad hypoxemi.
Vad är astma?
Enligt International Pediatric Consensus är astma en störning som kännetecknas av “återkommande andningssvårigheter och ständig hosta i en situation där astma är möjlig och andra mindre frekventa sjukdomar har uteslutits.”
De vanligaste symtomen på en astmaattack är följande:
- Väsande, pipande andning.
- Dysapné.
- Hosta.
- Tryck över bröstet.
- Blockering av luftvägarna.
- Bronkial hyperreaktivitet.
- Inflammation i luftvägarna.
Behandling av astma hos barn
Man delar vanligen in behandlingen av astma i två stora block. Å ena sidan har vi behandlingen vid akuta attacker och å andra sidan den kroniska underhållsbehandlingen för att hålla symptomen under kontroll. Huvudmålen för astmabehandling hos barn är:
- Minska och försöka eliminera kroniska symtom.
- Förhindra uppkomsten av akuta attacker.
- Att i möjligaste mån undvika användning av läkemedel och dess biverkningar.
De viktigaste läkemedlen som används vid behandling av astma hos barn är:
- Bronkodilatorer, för symptomlindring.
- Antiinflammatoriska, används för att kontrollera sjukdomen.
Behandling av en akut astmaattack
När vi står inför en akut kris ändras behandlingsmålen och det viktigaste är att behandla hypoxemi; minskningen av syretrycket i blodet. I själva verket är detta den första bedömningen som genomförs hos ett barn som visar tecken på att ha en astmaattack.
För att göra bedömningen av partiellt syretryck i arteriellt blod använder läkare en pulsoximeter som mäter syremättnad. Beroende på resultaten kan de därmed klassificera krisen efter hur allvarlig den är:
- Mild: O2-mättnad är högre än 94%.
- Måttlig: O2-mättnad är mellan 91% och 94%.
- Grav: O2-mättnad är mindre än 91%.
De klassificerar det som hypoxemi när partiellt syretryck i arteriellt blod sjunker under 91% eller 60 mmHg. I dessa fall bör barnet snarast föras till ett sjukhus. Detsamma gäller när det finns risk för komplikationer, en historik med hög risk eller om barnet inte svarar på behandlingen.
I händelse av en akut attack är den behandling man använder som det första alternativet administration av beta-2-adrenerga läkemedel som barnet får andas in. Man administrerar dem med ett inhaleringssystem med tryckkammare eller med en nebulisator. Det mest använda läkemedlet är salbutamol. Andra alternativ kan vara ipratropiumbromid eller kortikosteroider.
Administrering av syre är nödvändig för alla patienter med en syremättnad på mindre än 94%. Därför måste de ta sig till ett sjukhus där man de kan kontrollera och övervaka dem mer noggrant.
Kontinuerlig underhållsbehandling av astma hos barn
När vi pratar om kronisk behandling är det mycket viktigt att beakta barnets ålder. I allmänhet överväger läkare möjligheten att använda immunterapi, förutom farmakologisk behandling, och deras utbildning lägger särskild vikt på hanteringen av sjukdomar och attacker.
Som vi nämnde tidigare bör man, under behandling av astma hos barn, undvika den kroniska konsumtionen av läkemedel så långt som möjligt. Du bör börja med en grundläggande behandling som du vid behov kan öka gradvis.
De vanligaste läkemedlen vid kontinuerlig behandling är inhalerade kortikosteroider, såsom budesonid eller flutikason. Det är viktigt att kontrollera kortikosteroiddoserna för att undvika oönskade biverkningar. Om du måste öka dosen är det lämpligt att kombinera dem med en bronkodilator.
Tänk på att de flesta astmaattacker hos barn under 3 år beror på virusinfektioner. Symtomen försvinner oavsett behandling, så du bör inte använda onödiga mediciner som kan göra mer skada än nytta.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Escribano Montaner, A., Ibero Iborra, M., Garde Garde, J., Gartner, S., Villa Asensi, J., & Pérez Frías, J. (2003). Protocolos terapéuticos en asma infantil. Protocolos Diagnóstico-terapéuticos AEP. Neumología y Alergia. Madrid: Asociación Española de Pediatría, 187-210.
- Laita, J. C., Fernández, J. D. B., Montaner, A. E., Benítez, M. F., de la Rubia, S. G., Garde, J. G., … & Martínez, C. P. (2007, September). Consenso sobre tratamiento del asma en pediatría. In Anales de Pediatría (Vol. 67, No. 3, pp. 253-273). Elsevier Doyma.
- de Arriba Méndez, S., Pellegrini Belinchón, J., Ortega Casanueva, C. (2016). Tratamiento del niño asmático. Pediatr Integral; XX (2): 94-102.
