9 rekommenderade livsmedel vid en högriskgraviditet
Vid en högriskgraviditet påverkas näringsbehoven och måste tillgodoses för både moderns och hennes växande barns hälsa. Detta kräver en kost med två syften: den ska vara näringsrik och den ska skydda mot bland annat högt blodtryck, diabetes och fetma. Lär dig om några viktiga rekommenderade livsmedel vid en högriskgraviditet.
Kom ihåg att detta är en medicinsk situation som måste kontrolleras strikt av förlossningsläkaren/gynekologen, som kommer att ha sista ordet om behandlingen.
Näringsbehov under en högriskgraviditet
Näringsbehoven hos en gravida kvinna under en högriskgraviditet intensifieras på grund av gällande hälsotillstånd. Till exempel måste en gravid kvinna med diabetes vara särskilt försiktig med sitt sockerintag. Vid havandeskapsförgiftning bör natrium, kalium och D-vitamin också övervakas noggrannare.
Dessutom, vid en högriskgraviditet, kan barnet ha vissa hälsoproblem före, under eller efter förlossningen. Så en bra kost hjälper till att tillföra de näringsämnen som behövs för att förbättra hälsan, möta kroppens extra krav och stödja fostrets tillväxt.
Några viktiga näringsämnen att tänka på är proteiner, fetter och kolhydrater, vilka säkerställer energikvoten. Andra nyckelelement är folsyra, järn, fibrer, kalcium, omega-3 och även andra näringsämnen som bör ingå i kosten. Låt oss titta närmare på vilka livsmedel du bör inkludera i kosten vid en högriskgraviditet.
9 rekommenderade livsmedel att äta under en högriskgraviditet
Nedan listar vi de viktigaste livsmedlen som bör ingå i din kost under en högriskgraviditet.
1. Frukt och grönsaker
En artikel publicerad i American Journal of Obstetric and Gynecology inkluderar grönsaker och frukter bland de viktigaste hälsosamma livsmedlen under graviditet. Anledningarna är många: De är rika på vitamin C, vitamin A, kalium och folat. Fibrerna de innehåller kan hjälpa till att förhindra förstoppning, något som många drabbas av under graviditet.
Denna livsmedelsgrupp innehåller också antioxidanter i form av vitaminer eller polyfenoler, bland vilka antocyaniner och karotenoider som lykopen sticker ut. Enligt International Journal of Food Properties kan antioxidanter minska risken för kroniska sjukdomar.
Att välja de bästa frukterna och grönsakerna beror på varje högriskfall. En gravid kvinna med diabetes bör till exempel konsumera frukt och grönsaker med lågt glykemiskt index, eftersom de påverkar blodsockernivån i mindre utsträckning. Dessa inkluderar bland annat avokado, päron, persika, äpplen och kiwi.
2. Fisk rik på omega-3
Omega-3-fettsyror bör inte saknas i kosten för kvinnan under en högriskgraviditet. Detta fett är nödvändigt för utvecklingen av barnets hjärna och syn. Dessutom minskar det risken för för tidig födsel. Detta visar en artikel publicerad i tidskriften The Cochrane Database of Systematic Reviews.
Huvudsakliga animaliska källor till detta fett är fet fisk som lax, öring, tonfisk, sardiner och ansjovis. Dessutom innebåller dessa fiskar relativt låga koncentrationer av kvicksilver och anses därför vara säkra.
3. Ägg
Det finns flera skäl som motiverar ägg i kosten för gravida kvinnor under en högriskgraviditet. De är laddade med protein med alla essentiella aminosyror, vilket säkerställer bildandet av vävnader under barnets tillväxt.
Men även vissa experter, som Wallace och Fulgoni med sin publicerade artikel i Nutrients magazine, utmärker detta livsmedel för dess innehåll av änet kolin. Detta är ett viktigt näringsämne för hjärnans utveckling och hälsan för barnets nervsystem.
Andra viktiga näringsämnen som finns i ägg enligt tidskriften Maternal and Child Nutrition, för en korrekt utveckling av graviditeten, är bland annat vitamin B12, folat, selen och pantotensyra.
4. Magert kött
Magert kött är en utmärkt källa till protein av god kvalitet som bistår till barnets tillväxt. De innehåller också hemjärn, som absorberas 20-30 % mer jämfört med från vegetabiliska källor.
Våra kroppar behöver järn för att förebygga anemi, vilket kan orsaka vissa komplikationer som för tidig födsel och låg födelsevikt. Det hjälper också till att syresätta blodet.
Georgieffs arbete publicerat i tidskriften The Annual Review of Nutrition understryker också vikten av järn för gravida kvinnor. Enligt studien minskar tillräckligt järnintag risken för sjukdom hos modern och stärker fostrets hälsa.
5. Magra mejeriprodukter är rekommenderade livsmedel vid en högriskgraviditet
Det mesta av kalcium och vitamin D som kroppen behöver under graviditeten kan vi få från mejeriprodukter. Dessa innehåller många av de näringsämnen som stöder barnets benutveckling och moderns benhälsa. De ger också vitamin B12 och protein.
Välj helst magra mejeriprodukter för att förebygga en ökning av lipider i blodet. Detta gäller särskilt gravida kvinnor med hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och fetma.
6. Baljväxter
Baljväxter, såsom kikärtor, linser, ärtor, bönor m.m. är en källa till vegetabiliskt protein och fibrer. De ger också järn och folsyra, som är avgörande för att utveckla röda blodkroppar och stimulera bildandet av barnets nervrör.
En artikel publicerad i tidskriften BMC Pregnancy Childbirth 2018, visar att ju högre konsumtion av baljväxter, desto lägre är risken för låg graviditetsålder. Dessutom är baljväxter också förknippade med en lägre förekomst av typ 2-diabetes, vilket framgår av en artikel publicerad i tidskriften Clinical Nutrition.
7. Fullkorn
Fullkorn som ris, havre, majs, vete och fullkornsbröd hjälper till att upprätthålla blodsockernivån och främjar mättnad under graviditeten.
De ger olösliga fibrer som hjälper till att minska risken för förstoppning och hemorrojder som kan uppstå under detta skede. De tillhandahåller också B-vitaminer som är nödvändiga för barnets utveckling och upprätthållande av energinivåerna hos den blivande mamman.
8. Nötter
Nötter ger lite av allt för graviditeten. De är en bra källa till protein, B-vitaminer, vitamin E, omega-3-fetter och mineraler som järn, kalcium, magnesium, fosfor och zink.
En artikel publicerad i European Journal of Epidemiology 2019, visar att intag av nötter från tidig graviditet är kopplat till bättre långsiktig neuropsykologisk utveckling hos barnet.
9. Rekommenderade livsmedel under en högriskgraviditet: Vatten
Vi kanske inte tänker på att vatten är ett livsmedel direkt, men detta måste ingå som ett huvudsakligt inslag i kosten för kvinnor under en högriskgraviditet. Enligt tidskriften Nutrition Reviews är vatten, förutom att det upprätthåller kroppsliga processer involverat i bildandet av fostervattnet, bröstmjölksproduktionen, blodcirkulationen och moderns allmänna hälsa.
Olämpliga livsmedel under en högriskgraviditet
Vissa livsmedel bör undantagas från menyn vid en högriskgraviditet. Till exempel bör livsmedel som innehåller mycket socker och mättat fett uteslutas. Detta eftersom de kan bidra till fetma och övervikt med tillhörande komplikationer, enligt tidskriftenObstetrics and Gynecology.
Rå eller dåligt tillagad mat kan utgöra en risk för infektion av bakterier och parasiter som kan vara skadliga för fostret.
Fisk och skaldjur med hög kvicksilverhalt måste också undantas från kostplanen. Undvik s värdfisk, haj, gulfenad tonfisk, Malacanthidae från Mexikanska golfen och kungsmakrill.
Slutligen bör du även begränsa din koffeinkonsumtion, och framför allt bör du så långt som möjligt undvika alkohol och tobakssprodukter. Enligt en studie publicerad i tidskriften BJOG kan alkohol orsaka för tidig förlossning, låg födelsevikt och problem i barnets utveckling.
En sista överblick
Högriskgraviditeter kräver att man ägnar särskild uppmärksamhet åt kosten. Att välja rätt mat som färsk frukt och grönsaker, baljväxter, nötter, fullkorn, fet fisk, ägg och magert kött hjälper till att förebygga och undvika komplikationer.
Glöm inte att även utesluta livsmedel som kan förvärra högrisktillståndet, som bland annat fet mat, sockerarter, ultraprocessad mat, bakverk, kakor, bakverk, smör, chips och kakor.
Kom också ihåg att söka råd från yrkeskunniga läkare och nutrionister, eftersom våra rekommendationer i denna artikel endast är en bas och generell utgångspunkt. Din läkare bör vara den du vänder dig till för att diskutera din individuella kost.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Becerra-Tomás, N., Díaz-López, A., Rosique-Esteban, N., Ros, E., Buil-Cosiales, P., Corella, D., Estruch, R., Fitó, M., Serra-Majem, L., Arós, F., Lamuela-Raventós, R. M., Fiol, M., Santos-Lozano, J. M., Díez-Espino, J., Portoles, O., Salas-Salvadó, J., & PREDIMED Study Investigators (2018). Legume consumption is inversely associated with type 2 diabetes incidence in adults: A prospective assessment from the PREDIMED study. Clinical nutrition (Edinburgh, Scotland), 37(3), 906–913. https://doi.org/10.1016/j.clnu.2017.03.015
- Georgieff, M. K., Krebs, N. F., & Cusick, S. E. (2019). The Benefits and Risks of Iron Supplementation in Pregnancy and Childhood. Annual review of nutrition, 39, 121–146. https://doi.org/10.1146/annurev-nutr-082018-124213
- Gignac, F., Romaguera, D., Fernández-Barrés, S., et al. (2019). Maternal nut intake in pregnancy and child neuropsychological development up to 8 years old: a population-based cohort study in Spain. European Journal of Epidemiology, 34, 661–673. https://doi.org/10.1007/s10654-019-00521-6
- Jideani, A. I. O., Silungwe, H., Takalani, T., Omolola, A. O., Udeh, H. O., & Anyasi, T. A. (2021). Antioxidant-rich natural fruit and vegetable products and human health. International Journal of Food Properties, 24(1), 41-67. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10942912.2020.1866597
- Lutter, C. K., Iannotti, L. L., & Stewart, C. P. (2018). The potential of a simple egg to improve maternal and child nutrition. Maternal & child nutrition, 14 Suppl 3(Suppl 3), e12678. https://doi.org/10.1111/mcn.12678
- Marshall, N. E., Abrams, B., Barbour, L. A., Catalano, P., Christian, P., Friedman, J. E., Hay, W. W. Jr, Hernandez, T. L., Krebs, N. F., Oken, E., Purnell, J. Q., Roberts, J. M., Soltani, H., Wallace, J., & Thornburg, K. L. (2022, mayo). The importance of nutrition in pregnancy and lactation: lifelong consequences. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 226(5), 607-632. doi: 10.1016/j.ajog.2021.12.035. PMID: 34968458; PMCID: PMC9182711
- Martínez-Galiano, J. M., Amezcua-Prieto, C., Salcedo-Bellido, I., González-Mata, G., Bueno-Cavanillas, A., & Delgado-Rodríguez, M. (2018). Maternal dietary consumption of legumes, vegetables and fruit during pregnancy, does it protect against small for gestational age?. BMC pregnancy and childbirth, 18(1), 486. https://doi.org/10.1186/s12884-018-2123-4
- Middleton, P., Gomersall, J. C., Gould, J. F., Shepherd, E., Olsen, S. F., & Makrides, M. (2018). Omega-3 fatty acid addition during pregnancy. The Cochrane database of systematic reviews, 11(11), CD003402. https://doi.org/10.1002/14651858.CD003402.pub3
- Patra, J., Bakker, R., Irving, H., Jaddoe, V. W., Malini, S., & Rehm, J. (2011). Dose-response relationship between alcohol consumption before and during pregnancy and the risks of low birthweight, preterm birth and small for gestational age (SGA)-a systematic review and meta-analyses. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology, 118(12), 1411–1421. https://doi.org/10.1111/j.1471-0528.2011.03050.x
- Popkin, B. M., D’Anci, K. E., & Rosenberg, I. H. (2010). Water, hydration, and health. Nutrition reviews, 68(8), 439–458. https://doi.org/10.1111/j.1753-4887.2010.00304.x
- Schummers, L., Hutcheon, J. A., Bodnar, L. M., Lieberman, E., & Himes, K. P. (2015). Risk of adverse pregnancy outcomes by prepregnancy body mass index: a population-based study to inform prepregnancy weight loss counseling. Obstetrics and gynecology, 125(1), 133–143. https://doi.org/10.1097/AOG.0000000000000591
- Wallace, T. C., & Fulgoni, V. L. (2017). Usual Choline Intakes Are Associated with Egg and Protein Food Consumption in the United States. Nutrients, 9(8), 839. https://doi.org/10.3390/nu9080839
