Vad är Apgarskalan och varför är den så viktig?
När en kvinna ska genomgå en förlossning är det enda hon vill att få sitt barn i sin famn. Efter nio månader av spänd väntan är det första du vill veta om din bebis mår bra. För att utesluta möjliga risker undersöker man barnet bara några minuter efter födseln och gör en bedömning enligt Apgarskalan.
Hälsokontrollen är idag en självklar rutin. Det finns inga risker för bebisen och undersökningen utförs på samma sätt på alla nyfödda.
Vad är Apgarskalan?
De första tio minuterna i en nyfödd bebis liv är kritiska. Det är därför som läkare direkt undersöker bebisen med hjälp av Apgarskalan. Det är ett snabbt test som visar barnets hälsotillstånd.
Testet genomförs vanligtvis precis efter förlossningen, och sedan igen efter fem minuter. Ibland även en tredje gång efter tio minuter.
Processen utvärderar fem kriterier. Kriterierna bedöms på en skala mellan 0 till 2 och summeras sedan för att få en total poäng:
- Hudfärg
- Puls
- Grimaser, reflex, retbarhet
- Muskeltonus, aktivitet
- Andning
Det första Apgar-testet är till för att ta reda på hur bebisen har svarat på förlossningen. Det andra testet visar istället hur barnet har kunnat anpassa sig till världen utanför livmodern. Det andra testet anses vara det viktigaste.
Undersökningen är ett av de viktigaste verktygen inom neonatologi.
Testet används främst för att snabbt kunna se om den nyfödda bebisen behöver andningshjälp, har hjärtproblem eller har några nervskador.
Om bebisens poäng slutar på mellan 7 och 10 visar det att den har genomgått förlossningen utan problem. Om resultatet hamnar mellan 5 och 7 har barnet fått syrebrist under förlossningen. I dessa fall ska extra syre tillsättas.
Mycket få bebisar får en poäng som är under 5. Vanligtvis händer det bara vid en för tidig förlossning eller om man genomgått akut kejsarsnitt. Då finns det också risk för hjärtproblem eller andningsproblem eftersom de genomgått en svår födsel.
Kriterierna som bedöms
- Hjärtfrekvens. Enligt barnläkare är det här det viktigaste kriteriet som bedöms enligt Apgarskalan. Om barnet inte har några hjärtljud är poängen satt till 0. Om det är mindre än 100 slag per minut är poängen 1. Om hjärtslagen överstiger 100 under tiden som testet görs är poängen 2.
- Andningstestet genomförs för att se lungornas tillstånd och hälsa. För att undersöka detta observeras alla rörelser vid ut- och inandning noggrant. När barnet inte andas blir det 0 poäng, om andningen är långsam eller oregelbunden blir det 1. Om bebisen andas ordentligt eller gråter får den 2 poäng.
- Muskeltonus. Det här är styrkan i den nyföddas rörelser och hur armar och ben böjs. En bebis har god muskeltonus om den kan röra armar och ben och är aktiv, då blir det 2 poäng. Svag muskeltonus bestäms om kroppsdelarna istället hänger slappt eller är utsträckta, då är det 0.
- Nästa kriterium bestäms genom den nyfödda bebisens ofrivilliga reaktion på smått irriterande yttre påverkan. Främst tecken på irritation såsom gråt, grimaser, hostningar, nysningar eller sparkar observeras. Om en reaktion uteblir blir poängen 0, om svaga rörelser eller grimaser märks är det 1. Om bebisen gråter, hostar eller nyser får den 2 poäng.
- Hudfärg. Den här punkten har att göra med bebisens syresättning och varierar beroende på barnets pigment. På mörkhyade barn tittar man i munnens slemhinnor, på hornhinnan, på läpparna och på hand- och fotsulor. Om barnet är ljushyat tittar man på hudfärgen och jämför den med händer och fötter.
Under varje undersökning poängsätter läkaren alla kriterier efter den angivna skalan, som är mellan 0 till 2.
Den slutgiltiga poängen ger ett första besked om den nyfödda bebisens hälsa. Testet visar också om det är något som bör uppmärksammas lite extra för att bebisen ska få ett liv med minsta möjliga, eller helt utan, hälsokomplikationer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Hübner, M. E., & Juárez, M. E. (2002). Test de Apgar: Después de medio siglo¿ sigue vigente?. Revista médica de Chile, 130(8), 925-930.
- Apgar, V. (2015). A proposal for a new method of evaluation of the newborn infant. Anesthesia & Analgesia, 120(5), 1056-1059.