Så lär du dig att känna igen värkar

Så lär du dig att känna igen värkar

Senaste uppdateringen: 06 november, 2018

Hur kan du veta när du känner värkar? Många förstföderskor är rädda för att de inte kommer att kunna känna igen värkarna när förlossningen startar.

Dessutom upplever många kvinnor en annan typ av värkar innan förlossningen har påbörjats.

Dessa värkar förbereder moderns kropp för barnets ankomst, men det är inte en signal att din bebis är redo att bli född. Som ett resultat förvirrar dessa sammandragningar många mammor och gör att de känner att de hela tiden måste vara på sin vakt.

Här ska vi hjälpa dig att skilja mellan de olika typer av sammandragningar och värkar du kan uppleva under graviditeten.

Tecken på att det är dags att föda

Den så kallade prodromalfasen är den sista fasen av graviditeten före födseln. Under denna period blir kroppen redo för utdrivningen och förlossningen.

Det är väldigt viktigt att känna igen att din kropp befinner sig i den här fasen eftersom det indikerar att du går in i värkarbetet. Naturligtvis, om du är en förstföderska, kan den här fasen vara i flera dagar.

Nedan följer några tecken på att din kropp befinner sig i den här fasen:

Slemproppen går

Slemproppen är en barriär som skyddar moderns livmoder från infektion. Så här vet du att din kropp har släppt din slempropp:

  • Intensiva vaginala flytningar som varar i flera dagar. Dessa flytningar liknar äggvita.
  • Intensiva gulaktiga vaginala utsöndringar med gelatinkonsistens.
  • Blodfärgade flytningar; de kan vara bruna, röda, rosa etc.
  • En gelatinliknande klump som kan innehålla spår av blod.

Din slempropp kan släppa upp till 10 dagar före ditt barns födelse. Det är dock en indikation på att du befinner dig i sista graviditetsfasen.

Foster

Vattnet går

Ett annat tecken på att ditt barns ankomst närmar sig är att vattnet går. Detta är frisättningen av fostervattnet som ditt barn har simmat runt i i livmodern.

Det känns ofta som att du har kissat på dig. Det kan komma ganska mycket vätska på en gång, eller så kan du läcka lite i taget.

Värkar och sammandragningar

När du går in i värkarbetet börjar du känna sammandragningar. De behöver inte nödvändigtvis vara regelbundna eller ens särskilt smärtsamma till att börja med.

Men allteftersom tiden går, blir de mer intensiva. Värkarna under förlossningen är följande:

  • De kan vara oregelbundna först, men de blir starkare och mer rytmiska med tiden.
  • De kommer att komma var 5:e minut och vara ca 50 sekunder.
  • Smärtan kommer att öka i jämn takt.
  • Smärtan kommer inte att gå över, oavsett vilken position du väljer.

Öppningsfasen

Under öppningsfasen av livmoderhalsen utvidgas den tills den är 1-2 fingrar öppen. Det här är självklart ett tecken som du inte kan observera på egen hand. Istället kan din barnmorska eller gynekolog undersöka i vilket stadium av öppningsfasen du är.

Värkar kontra falska värkar

Det är väldigt vanligt att börja känna sammandragningar och tro att din bebis kommer när som helst – speciellt om du är en förstföderska!

Det är okej, det här är helt nytt för dig. För att hjälpa dig att lösa upp dina tvivel vill vi dela med dig några av de viktigaste egenskaperna hos falska värkar:

  • Sammandragningarna är oregelbundna.
  • Frekvens och intensitet ökar inte från värk till värk.
  • Sammandragningarna tenderar att komma och gå med långa, oregelbundna perioder mellan sig.
  • Det gör lite ont i underlivet.

Men hur känns äkta värkar?

Det är svårt att förklara hur det känns när du har en riktig sammandragning. Det finns många faktorer som påverkar hur det känns, till exempel barnets position. Känslan är annorlunda för alla kvinnor.

Det ögonblick då sammandragningen sker bestämmer också vad du kommer att känna. Detta beror på att sammandragningar förändras allteftersom förlossningen framskrider.

Först och främst börjar du märka att din mage blir allt hårdare. Det kommer att nå en viss punkt, och sedan gå tillbaka till sitt normala tillstånd. Detta kommer att hända om och om igen.

Om du märker att din mage blir hård, kanske du märker att dina livmoderväggar spänns. Detta kommer att göra det lättare att känna din bebis rörelser.

De första sammandragningarna kommer inte att vara längre än 30 sekunder, och flera minuter kan gå innan du känner nästa komma.

Beroende på barnets position kommer alla mammor att känna smärtan av sina sammandragningar på olika sätt. Nedan kommer vi att förklara de olika typer av sammandragningar du kan uppleva:

Ryggsmärta

1. Intensiva kramper

Om du upplever kramper under din menstruation så vet du vad vi pratar om. Kramperna som kommer med värkarna kommer dock att vara mycket starkare än vad du är van vid.

Några mödrar hävdar att det är som att ha menstruationssmärtor åtföljda av kramper och magknip.

2. Smärta i dina höfter och din rygg

Den här typen av sammandragning är vanlig för mödrar vars barn är placerade mot ryggen. Med andra ord vilar ditt barns rygg mot din egen rygg.

Mödrar som upplever dessa sammandragningar säger att det är som om deras höfter sträcker sig bort från ryggen. Oroa dig inte, dina höfter kommer inte att lossna – det är bara som det känns!

3. Tolererbar smärta

Ja det stämmer. Smärta som du kan tolerera. Vissa mödrar är väldigt rädda för att föda eftersom de fruktar att smärtan kommer att bli för mycket. När tiden kommer, förväntar de sig att smärtan blir värre och sämre.

Men när det är över, säger de ofta att det inte var så illa som de förväntade sig. Snarare var smärtan tolererbar.

Vi hoppas att den här informationen hjälper dig att inse när ditt värkarbete börjar, och när det inte gör det.

Om du är osäker på när tiden är inne kommer din läkare att kunna svara på dina frågor och berätta vad som händer.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Brown, H. Trabajo de parto. Manual MSD- Versión para público general. [En línea].
  • ¿Cuáles son las etapas del trabajo de parto?– NIH Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.