Vad är Feynmanmetoden för inlärning?
Kort sagt är Feynmanmetoden en enkel studieteknik för självstyrd inlärning. Det är en memoreringsmetod som består av fem steg. Varje steg får hjärnan att omedvetet samla den information som den försöker memorera, lite i taget.
Metoden har fått sitt namn efter Richard Feynman, en amerikansk teoretisk fysiker som bidrog till bland annat kvantelektrodynamiken, partikelfysiken och suprafluiditet. Feynman deltog bland annat i Manhattanprojektet. Dessutom hade han erfarenhet av exakt vad man kan förvänta sig från den här studietekniken: inlärning av komplicerade idéer.
Richard Feynman
Vid 15 års ålder hade Feynman redan lärt sig avancerad algebra, trigonometri, differentiell och integrerad matematik och mycket mer. Innan han studerade på universitet gjorde han redan matematiska experiment med en metod som involverade hans egna idéer.
Han var en stor teoretisk fysiker och fick Nobelpriset 1965 för sin teori om kvantelektrodynamik. Dessutom var han professor i fysik vid California Institute of Technology.
Som professor var han populär bland sina elever. Han kunde få dem att förstå de mest komplicerade teorierna om fysik med ett enkelt och lättillgängligt språk.
Som ett resultat kom eleverna att förstå ämnet mycket bra. Och detta gav upphov till Feynmanmetoden, en studieteknik som är tillämplig både för inlärning och undervisning.
Det är skillnad mellan att förstå något och veta namnet på något. För att förstå något måste vi kunna förklara det på ett kort och exakt sätt.
Feynmanmetoden, med sitt fokus på inlärning, menar att om du inte kan förklara något för ett barn förstår du förmodligen inte det ordentligt. Du har bara en fullständig förståelse för något när du kan förklara det kort och exakt.
De fem stegen som utgör Feynmanmetoden
Välj begreppet att lära dig eller som du vill lära ut
Metoden börjar med att klargöra och bestämma det exakta konceptet du vill lära dig eller förstå. Du måste skriva konceptet högst upp på ett tomt papper. Ju mer specifikt, desto bättre och effektivare blir resten av inlärningsprocessen.
Utveckla temat på papper
Använd det enklaste språket du kan och skriv en förklaring av idén. Gör det på samma sätt som om du skulle undervisa någon som inte känner till konceptet. Det är okej att börja med en bredare sammanfattning och sedan bli mer och mer specifik.
Att uttrycka idén i allmänna termer räcker inte för att fullständigt visa full förståelse. Snarare är det bara en utgångspunkt från vilken du kan börja arbeta. Med andra ord, det visar början på din förståelse.
Leta efter ny kunskap
Om du inte kan förklara ämnet ordentligt, gå tillbaka till ditt papper och läs det en gång till. Undersök och gå tillbaka till grundmaterialet tills din förklaring verkar mer eller mindre korrekt.
Du kan använda all information du har tillgänglig. Använd till exempel intressanta fakta och bilder. Använd dig av dina anteckningar, böcker och information du hittar på internet eller andra källor. Allt som hjälper dig att bättre förstå temat och få ny kunskap passar bra.
Det är viktigt att följa detta steg ordentligt och göra utförliga efterforskningar. För framgång med Feynmanmetoden måste detta steg genomföras ordentligt och fullständigt.
Dokumentera ny kunskap och förtydliga den
När du förvärvar ny kunskap, reflektera över och dokumentera den. Fokusera särskilt på hur den har förändrat din förståelse av ämnet.
Att skapa bilder, konceptuella kartor, diagram eller något annat som hjälper dig att klargöra dina egna tankar kommer att vara användbart. Kort sagt, du försöker visa – exakt och precist – en mer eller mindre fullständig förståelse av konceptet som du försöker lära dig eller lära ut med Feynmanmetoden.
Allteftersom din förståelse förändras bör din demonstration av denna förståelse också förändras. Detta kommer att fördjupa din förståelse för temat och belysa inlärningsprocessen. Detta kan också leda till att du lär dig nya ämnen.
Skriv med egna ord det som du studerar som om du skulle lära ett barn
Under det här steget vet du om du har begripit och tillgodosett dig den information du ville memorera. För att slutföra detta steg måste du ta informationen som du har utvecklat och skriva ner den igen. Men skriv det på ett annat sätt med det enklaste språket du kan. Använd med andra ord ett vardagligt och enkelt språk utan facktermer.
Slutligen, försök att säga allt högt, precis som om du skulle förklara det för ett litet barn. Alla exempel du kan använda för att hjälpa ett barn att förstå informationen bättre kommer att vara användbara.
Genom att följa dessa enkla steg ökar du din kunskap om alla tänkbara ämnen från dag ett. Dessutom får du förmågan att förklara din förståelse för alla på ett tydligt och enkelt sätt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gleick, James. (1993). Genius: The life and science of Richard Feynman. Vintage.
