Mindre utlärning, mer inlärning: Rörelsen som förbereder barn för livet
Traditionellt har skolan varit ett utrymme för kunskapsöverföring, som huvudsakligen är teoretisk. Aspekter som känslor, attityder och värderingar har förpassats till det informella utbildningsområdet och inte behandlats i någon större utsträckning i klassrummet. Men i dagens värld räcker det inte med att erbjuda en läroplan med teoretiskt innehåll: barn måste förberedas på livet. Detta är målet som som projektet Mindre utlärning, mer inlärning (“Teach less, learn more“) grundar sig på.
Detta var mottot för en utbildningsreform som man genomförde i Singapore 2006. Syftet med den var att förbättra effektiviteten i undervisningen. Att spendera fler timmar i klassrummet och öka det akademiska innehållet är nämligen inte nödvändigtvis den bästa strategin. Nyckeln ligger i att lära barn att “lära sig hur man lär sig” och att utnyttja tiden de tillbringar i skolan på bästa sätt.
Mindre utlärning, mer inlärning: vad går det ut på?
Även om det kan låta paradoxalt är det faktiskt möjligt att mindre utlärning kan göra att man lär sig mer. Detta visar också utvärderingar där man jämför utbildningssystemen mellan olika länder, såsom PISA-rapporten. I Spanien spenderar eleverna betydligt mer tid i klassrummet än det europeiska genomsnittet, men deras resultat ligger däremot inte bland de bästa.
Tvärtom undervisar lärare i andra länder som Finland eller Sydkorea färre timmar per år och deras utbildningssystem uppvisar bland de högsta poängen. Det går att minska undervisningstimmar om man lägger tonvikten på att ta tillvara dem effektivt och se till att de har verklig betydelse för lärandet. Syftet är kort sagt att göra undervisningen mer effektiv och optimal.
Mindre utlärning och mer inlärning innebär mindre arbetsbelastning
Att minska läroplanens innehåll och elevernas arbetsbelastning är en av premisserna. Därför är tanken att inte överbelasta dem med information eller med uppgifter under eller efter skoltiden. Istället handlar det om att göra ett bra urval av innehåll.
Flexibilitet
Skolor måste anpassas mot gemensamma mål, men varje klassrum och varje lärare ska ha friheten och flexibiliteten att förnya vad och hur de undervisar. På så sätt kan pedagogiken anpassas till varje barngrupps särskilda behov.
Bra lärare
Det är viktigt att göra ett bra urval av lärare och värdesätta deras arbete. Att välja de bästa och ge dem tillräckliga resurser för att utföra sitt arbete är grundläggande. På så sätt säkerställer vetskapen om att lärarna har de nödvändiga färdigheterna att inlärningen sker på bästa pedagogiska sätt i klassrummet, vilket är optimalt.
Uppmärksamhet på känslor
Känslor är en avgörande nyckel i inlärningsprocessen. Därför är det viktigt att vi skapar positiva och stimulerande miljöer i klassrummet, som främjar entusiasm och intresse och gör att eleverna har roligt av processen.
Metainlärning: en huvudnyckel inom rörelsen “Mindre utlärning, mer inlärning”
Som vi sa är huvudnyckeln i förslaget “Mindre utlärning, mer inlärning” att fokusera på att hjälpa barn att “lära sig hur man lär sig”. Därför är det inte så mycket en fråga om att erbjuda ett visst innehåll av specifika ämnen som snart kommer att bli föråldrade. Tvärtom försöker man med denna rörelse ge dem verktyg och personliga resurser för att kunna fortsätta lära sig hela livet.
Under denna premiss lägger man tonvikten på att utveckla aspekter som följande:
- Inpränta användbara och funktionella värderingar och attityder
- Utveckla kritiskt tänkande, analytisk förmåga och förmågan att argumentera
- Generera, utveckla eller låta eleverna förvärva sina egna inlärningsstrategier, som de kan generalisera till olika sammanhang och använda närhelst de behöver det
- Uppmuntra kreativitet, originalitet och förmågan att hitta innovativa lösningar på olika problem
- Prioritera motivation att lära och prestationsorientering, så att eleverna tycker om att lära sig och fortsätter att lära sig efter skolperioden
- Arbeta med frustrationstolerans, uthållighet och motståndskraft
- Bygga upp självförtroende och självkänsla
- Bygga självständiga elever som vet hur man klarar sig på egen hand och inte bara följer order och direktiv
Förbereder barnen för livet
I korthet innebär detta motto att lärare undervisar färre timmar och eleverna lägger mindre tid på att studera, men att resultaten är mycket bättre. Det beror på att man investerar i kvaliteten på undervisningen och använder rigorösa metoder för att göra den mer effektiv. Detta leder till tydliga fördelar i de akademiska resultaten samt tillfredsställda elever under skoltiden. Men det förbereder också barnen för livet.
För några decennier sedan var det vanligt att man skaffade ett jobb som man behöll livet ut. Miljön ser dock annorlunda ut idag: den är osäker och allt mer krävande. Dagens elever kommer så småningom att behöva möta nya situationer som de inte har förberetts specifikt för i skolan. Men de kommer att ha attityden, värderingarna och personliga strategier för att hantera dem. Detta är den verkliga vinsten och det övergripande målet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Arellano, A. B., Wong, J., & Gopinathan, S. (2015). Desarrollo profesional docente en Singapur: describiendo el panorama. Psychology, Society & Education, 7(3), 423-441.
- Forés, A., Gamo, J. R., Guillén, J. C., Hernández, T., Ligioiz, M., Pardo, F., & Trinidad, C. (2015). Neuromitos en educación. El aprendizaje desde la neurociencia. Barcelona: Plataforma Editorial.