Ditt barn uppfostras först i hemmet

Ditt barn uppfostras först i hemmet

Senaste uppdateringen: 17 september, 2018

Hemmet är den första sociala miljön som ditt barn kommer uppleva. Ditt barn uppfostras först i hemmet. Det är en plats där den lille kommer få den emotionella uppfostran som kommer garantera dess psykologiska välmående.

Hemmet är den plats där barnet kommer bli kramat och pussat. Det är den plats där det kommer lära sig att vara artig och säga tack.

Det som du lär barnet i hemmet kommer hjälpa det att växa upp och bli en glad och respektfull person.

Sociologerna och psykologerna vet att den familjedynamik som pågår i hemmet kommer ha en direkt påverkan på hur personen växer upp. Det som händer innanför dessa väggar är ofta en miniversion av det samhälle som personen sedan kommer komma ut i. Ett hem kan vara en plats där det antingen råder demokrati eller diktatur.

Som föräldrar måste vi därför förstå och tänka på vilken typ av uppfostran vi ger dem. Varje ord, handling och gest kommer påverka barnets hjärna.

Psykologer med speciell expertis inom psykologiska klimat har förmågan att observera den interaktion och dynamik som uppstår mellan medlemmarna av en viss social grupp. De kan enkelt läsa av hur saker och ting står till i familjen genom att titta på hur familjemedlemmarna interagerar.

Ibland behöver de bara höra vilken ton personen använder eller se vilket ansiktsuttryck personen har. Den information som dessa tecken ger visar om hemmet är en lycklig eller olycklig plats.

Vi bör vara medvetna om en sak: Ett hem bör vara en tillflykt och en psykologisk och emotionell referenspunkt för varje barn. Så låt oss bygga ett lyckligt och meningsfullt hem för våra barn.

Segelbåtar och hus.

Mitt hem är litet, men det är fullt av stora hjärtan

Vissa hus är större på insidan än på utsidan. Ibland behöver man bara gå in i huset för att känna av balansen.

Man kan se kärleken i ansiktet på de personer som bor där. Det är en plats där ett barn upplever en glädje som får det att känna som om hemmet är ett slott.

Det finns helt klart lyckliga hem. I dessa hem kan vi se vissa kännetecken som är värda att tänka lite extra på.

Ett hem med positiva känslor

Hem med positiva känslor är också hem där de personer som bor där besitter en emotionell intelligens.

  • För att vi ska kunna känna oss positiva måste vi lära oss att hantera våra negativa känslor. När en person känner sig arg så bör personen kunna prata om detta för att man ska kunna komma fram till en slutsats.
  • Ett hem med lycka och harmoni är också ett hem där personerna har en empatisk förståelse. De kan sätta sig in i en annan persons situation och förstå dennes synsätt. De vet också hur man hittar lösningar.
  • Ett lyckligt hem är ett hem med närhet, pussar, kramar och en miljö där varje barn känner sig uppskattat och skyddat.
Målning av familj.

Ett barn uppfostras först i hemmet där det lär sig värderingar

Att uppfostra ett barn med värderingar är grunden till att få barnet att bli väluppfostrat. Det är ett sätt att uppfostra barn som bryr sig om andra och om naturen, vilket i det långa loppet leder till en mer harmonisk värld.

  • Då föräldrarna är de första som barnen stöter på i livet, är det viktigt att uppfostran börjar i hemmet. Barn bör lära sig enkla och grundläggande saker som att säga tack, förlåt och god morgon.
  • Denna respekt kommer ha en påverkan på barnens omgivning. När de säger tack eller förlåt kommer de förstå att detta är kraftfulla ord. Det är ord som för folk samman och som skapar en miljö med respekt och vänskap.

Värderingar är sociala konstruktioner som gör att barnet ser världen på ett autentiskt sätt. Detta inkluderar saker som att ta hand om djur och natur, uppskattning av jämlikhet och rättvisa, att försvara de svaga, hjälpa andra, läsning, kunskap, frihet etc.

Våra barn uppfostras först i hemmet och om vi lär dem bra värderingar kommer vi ge världen riktigt speciella personer.

Ballong och landskap.

Glöm inte att ett hem är mycket mer än väggar och fönster. Ett hem är en plats där vi lever tillsammans. Ett barn uppfostras först i hemmet och detta hem är som en andra livmoder där barnet lär sig viktiga lärdomar för livet.

Bilder: Iwona Lifsches


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bowlby, J. (1986). Vínculos afectivos: formación, desarrollo y pérdida. Madrid: Morata.
  • Bowlby, J. (1995). Teoría del apego. Lebovici, Weil-HalpernF.
  • Garrido-Rojas, L. (2006). Apego, emoción y regulación emocional. Implicaciones para la salud. Revista latinoamericana de psicología, 38(3), 493-507. https://www.redalyc.org/pdf/805/80538304.pdf
  • Marrone, M., Diamond, N., Juri, L., & Bleichmar, H. (2001). La teoría del apego: un enfoque actual. Madrid: Psimática.
  • Moneta, M. (2003). El Apego. Aspectos clínicos y psicobiológicos de la díada madre-hijo. Santiago: Cuatro Vientos.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.