Moderns beröring lindrar smärta hos prematura barn
Det råder ingen tvekan om att den bästa kuvösen för prematura bebisar är en omfamning i sin mors armar. Det är inte konstigt att denna kärleksakt som moderns beröring innebär, lindrar deras smärta och förbättrar deras tolerans mot medicinska procedurer. Enligt Världshälsoorganisationen finns det ingenting som går upp mot hud-mot-hud-kontakt.
Det finns således inget som moderns beröring inte kan läka. I dessa individuella fall fungerar den här handlingen av ömhet som stöd och uppmuntran för de barn som, av olika anledningar, kommit till världen innan vi förväntade dem. Av den här anledningen anses moderns beröring som mer sofistikerad och modern än någon sjukhusprocedur.
Som vetenskapen lyckas bevisa under en tid är en moders famn extremt välgörande för prematura barn. I åtskilliga studier har forskare slagit fast att humanisttekniker såsom känguruvård fungerar utmärkt.
De minskar antalet infektioner och fall av spädbarnsdöd, motverkar stress från ljudet av kuvöser och hjälper den fysiska, intellektuella och emotionella utvecklingen hos nyfödda. Viktigast av allt är att den lilla inte bara kan känna värmen av sin mamma och den familjära doften, utan även hennes hjärtslag.
Moderns beröring, att smeka den lilles själ
Moderns beröring är som en smekning av själen för det prematura barnet. Så till den grad att läkare bekräftar att dessa barn, som kärleksfullt stöttas av sina mödrar under behandlingen, har en tendens att inte väsnas lika mycket som de andra. Detta innebär att den här kärleksfulla kontakten hjälper dem att hantera smärta.
En kontakt med sin mamma och pappa är hälsosamt för bebisens utveckling. Många neonatologer vidhåller att hud-mot-hud-kontakt reglerar den lilles temperatur och stimulerar produktionen av bröstmjölk.
Vidare menar dessa specialister att det finns ännu fler fördelar med den här typen av kontakt. Nyfödda skyddar sitt nervsystem, stabiliserar sin hjärtrytm och andas bättre. Det är därför som moderns beröring smeker den prematuras själ så att han eller hon kan överkomma sin ömtålighet och svaghet. På så sätt kan han eller hon växa och utvecklas lycklig och hälsosam.
Det viktigaste är att barn som är lyckligt lottade nog att uppfostras med kängurumetoden har en kortare återhämtningsperiod än andra. Det är också fördelaktigt för fäder eftersom det kan minska stressen och ångesten som det kan innebära att ha ett inlagt barn.
Studier om vikten av mammans beröring
En studie utförd av McGill University på Montreal’s School of Nursing och publicerad av tidskriften BioMed Central Pediatrics förvånade världen. Hud-mot-hud-kontakt med modern reducerade smärta under neonatal testning och behandling.
I undersökningen mättes de nyföddas svar med vad som kallas “prematura barns smärtprofil”. I denna analyseras barnets ansiktsuttryck, puls och syrenivå i blodet. Resultaten fastslog att smärta hos nyfödda minskade tack vare moderns beröring.
De barn som man höll om återhämtade sig från smärtan efter en och en halv minut. Barnen i kuvöser led fortfarande tre minuter efter proceduren. Det kan verka som en minimal skillnad, men det spelar stor roll när det gäller livet och hälsan hos ett sådant litet barn.
En av undersökningarna som de prematura barnen genomgick var det smärtsamma PKU-provet. Det består av att man tar ett blodprov från handryggen eller hälen för att tidigt upptäcka sjukdomar.
Både naturen och – i det här fallet – vetenskapen, finner alltid sätt att lära oss mer. Som mödrar har vi en naturlig gåva. Vi är verkligen den bästa medicinen för våra barn, speciellt utformade för att vara bra för dem. Och precis som det populära talesättet säger så övervinner kärleken allt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Lotto, C. R., & Linhares, M. B. M. (2018). Contacto” Piel a Piel” en la Prevención del Dolor en Bebés Prematuros: Revisión Sistematica de la Literatura. Trends in Psychology, 26(4), 1699-1713. https://www.scielo.br/scielo.php?pid=S2358-18832018000401699&script=sci_abstract&tlng=es
- Martínez-Martínez, T., & Damian-Ferman, N. (2014). Beneficios del contacto piel a piel precoz en la reanimación neonatal. Enfermería universitaria, 11(2), 61-66. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1665706314726661
- Brundi, M., González, M. A., Enríquez, D., & Larguía, A. M. (2006). Contacto piel a piel madre/hijo prematuro. Conocimientos y dificultades para su implementación. Revista del hospital materno infantil Ramón Sarda, 25(4), 159-166. https://www.redalyc.org/pdf/912/91225403.pdf