Lär dig att säga nej på ett positivt sätt
Ingen gillar att neka sina barn att få något de vill ha. Tyvärr så är det viktigt som föräldrar att säga nej ibland. Det är därför vi borde veta hur man säger det på rätt sätt.
Barn har gåvan att vara bedårande, men de kan också få oss att förlora kontrollen. Även om de vanligtvis är oskyldiga och glada, kan de bli ganska envisa när något fastnar i huvudet på dem.
I situationer som dessa är det svårt att säga nej till dem. Därför är det viktigt för oss att lära oss att säga nej på ett positivt men bestämt sätt.
Det spelar ingen roll om det är ditt barn eller inte – de flesta vuxna har svårt att neka ett barn saker. De är så oskyldiga, rena och söta.
När vi ser dem ledsna eller arga när de nekas något, kan skulden bli outhärdlig. Oavsett så måste vi vara ansvarsfulla och få dem att förstå att livet inte är en lek.
Ju tidigare de lär sig den läxan, desto fortare kommer de att lära sig att leva.
De måste börja utveckla sin tolerans mot frustration. Det är mycket bättre om denna kunskap delas med dem av människor som älskar dem.
Oroa dig inte för att bli hatad eller att få dem arga på dig. Att säga nej till ett barn kräver inte mycket övning. Du måste bara ta ett djupt andetag.
Allt du gör är för deras eget bästa, så du borde inte känna dig skyldig.
Tips på hur man kan säga nej på ett positivt sätt
1. Förklara vad som händer
Tala med dem innan du fattar beslut. Förklara varför du nekar deras förfrågan, dela med dig av dina resonemang.
Gör det lugnt utan att höja din röst, annars blir de väldigt nervösa.
Ibland är det bättre att behandla våra barn på ett vuxet sätt. De borde skaffa sig ansvar samtidigt som de lär sig hur man beter sig.
Om du förklarar för dem varför du säger nej på ett lugnt och avslappnat sätt, kommer de att förstå det.
2. Var uppmärksam
De kan gråta, skrika eller försöka med emotionell utpressning. För att undvika att falla i fällor är det viktigt att vara uppmärksam.
På så sätt kommer du att vara förberedd när något sådant händer. Barn vet att om en vuxen visar svaghet så kan de dra nytta av situationen.
Med detta i åtanke, var inte för hård mot dem. De har känslor och deras känslor kan skadas.
Om de reagerar på ett dåligt sätt bör du vara förstående och visa dem att världen inte går under helt enkelt för att du sa nej.
“Livet är vår odödlighets barndom.”
–Johann Wolfgang von Goethe–
3. Känn dig inte dålig
Att lära sig att säga nej till ett barn är mycket svårt. Men att sätta gränser kommer att förhindra att de blir svåra vuxna. De kommer att upptäcka att saker inte alltid blir som de vill.
Känn dig inte dålig även om det gör ont i dig. Det är vårt ansvar som föräldrar att utbilda den nya generationen – de kommer att uppskatta det när de blir äldre.
Var därför lugn. Du är inte en giftig förälder till dina barn, du är bara orolig för deras framtid.
4. Var konsekvent
Säg inte en sak och sedan en annan. När ditt beslut har fattats finns det ingen anledning att gå tillbaka, även om det leder till utbrott och tårar.
Om du ändrar dig om och om igen, förvirrar du bara barnen. De kommer inte veta hur man ska reagera på ett “nej”.
“Nej” betyder “nej”. Var konsekvent, fokusera inte på dina tvivel. Om dina barn börjar tänka att dina beslut varierar beroende på ditt humör, tar de dig inte på allvar.
I takt med att er relation fortskrider kommer det bli alltmer komplicerat. Det är det sista vi vill som föräldrar.
5. Var bestämd
Det är viktigt att vara bestämd mot dem. Du kan säga “nej” till någonting och “ja” till något annat. På så vis vet de att du inte har något emot dem – du säger helt enkelt nej för deras eget bästa.
Du kan också förhandla med dem. Om de accepterar och är lydiga kan du ge dem en liten belöning.
Glöm inte att berätta för dem hur stolt du är över att de är ansvarsfulla. Detta får dem att må bra över sig själva.
Sammanfattningsvis är det vårt ansvar som föräldrar att lära dem att saker inte alltid går som de vill och att inte alla kommer att göra livet enklare för dem.
Att möta nedslående och frustrerande situationer i barndomen, kommer att få dem att mogna. De kommer att börja förstå betydelsen av sina reaktioner.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Carmen, D., & Carrasquillo, Y. (2018). DISCIPLINA POSITIVA: HERRAMIENTA PARA LOS PADRES. Educrea.
- Nelsen, J. (2001). Disciplina positiva. Editora Cultrix.
- Escrivá, M. V. M., García, P. S., Porcar, A. M. T., & Díez, I. (2001). Estilos de crianza y desarrollo prosocial de los hijos. Revista de psicología general y aplicada: Revista de la Federación Española de Asociaciones de Psicología, 54(4), 691-703. https://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/2364995.pdf
- Rangel, J. V. (2003). Estilos de crianza, estilos educativos y socialización:¿ Fuentes de bienestar psicológico?. Acción pedagógica, 12(1), 48-55. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=2972859
- Jorge, E., & González, M. C. (2017). Estilos de crianza parental: una revisión teórica. Informes Psicológicos, 17(2), 39-66. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7044268
- Mestre, M. V., Tur, A. M., Samper, P., Nácher, M. J., & Cortés, M. T. (2007). Estilos de crianza en la adolescencia y su relación con el comportamiento prosocial. Revista latinoamericana de psicología, 39(2), 211-225. https://www.redalyc.org/pdf/805/80539201.pdf
- Rojas, M. (2015). Felicidad y estilos de crianza parental. Documento de Trabajo). México: Centro de Estudios Espinosa Yglesias. https://ceey.org.mx/wp-content/uploads/2018/06/16-Rojas-2015.pdf