Kaizenmetoden för att motverka lättja hos barn

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 17 maj, 2019

Vi tenderar att vara mer toleranta med lättja hos barn än hos vuxna. Men det finns också lägen då vi oroar oss över barns brist på aktivitet – särskilt när det gäller tonåringar. Därför vill vi idag prata om Kaizenmetoden, ett japanskt recept för att odla en bättre arbetsmoral hos barn.

Lättja kan komma i vägen för att göra hushållssysslor, städa sitt rum eller till och med göra läxor. Barn kan till och med känna sig lata när det gäller aktiviteter som de skulle tycka om att göra. De har ofta brist på motivation och tvekar inte att skjuta upp saker som de borde göra.

Varför är barn lata? Hur kan vi hjälpa dem att vända lättjan till energi? Kaizenmetoden är en japansk teknik som är effektiv och som kan tillämpas i de flesta situationer. 

Hur fungerar Kaizenmetoden?

Vi vet hur lata barn kan bete sig. De tar lång tid på sig för dagliga aktiviteter, matteuppgifter, eller att göra sin mamma en enkel tjänst. De är också för lata för att vakna tidigt eller borsta sina tänder, för att inte tala om att plocka undan sina leksaker. För alla de här situationerna finns någonting som kallas en-minuts-principen, som vi förklarar nedan.

Kaizenmetoden, eller en-minuts-principen, fungerar på ett positivt sätt. Namnet på japanska betyder visdom för förändring. Det anses vara en väldigt effektiv metod för att övervinna lättja och apati. Generellt syftar det till att vi inte ska lämna saker oavslutade, och att vi ska vara mer beslutsamma när vi arbetar med en uppgift.

Lyckligtvis är den här metoden lika effektiv för vuxna som för barn. Den kan därför hjälpa oss själva också om vi behöver det. Processen för att uppnå detta fungerar som följer:

Metoden

• Med konsekvens och hängivenhet kan vi schemalägga en daglig uppgift, som ska utföras vid samma tid varje dag. För det här, sätter vi en timer på en minut, för att avsätta tid bara för att uppnå ett visst mål. Eftersom det bara handlar om en minut, så kan barnet inte klaga över aktiviteten som de bli ombedda att göra. Den tickande klockan använder tid för att motivera dem och ber dem att skynda sig.
• Kom ihåg att den schemalagda aktiviteten ska vara densamma varje dag, och vid samma tid. Om det till exempel är svårt för dem att hålla ordning på sina leksaker så ska det här vara på deras schema varje dag. I en minut ska de fokusera på att plocka upp efter sig.
• Det är viktigt att förbli konsekvent, och att stanna hos dem medan de utför sin uppgift. Och glöm inte att faktiskt sätta klockan på en minut. Det här är den tiden som de har på sig för att utföra uppgiften – för att se till så att de gör den omgående.
• Kaizenmetoden är effektiv för barn, eftersom de internaliserar den och ser den som en lek. Det är roligt att tävla mot klockan och bli färdig vid den förväntade tiden. Vi ber inte om mycket – bara att de ägnar 60 sekunder åt en uppgift.
• När det kommer till läxor, tillämpas en-minuts-regeln stegvis. En minut för det här problemet, en för att läsa det här stycket, en till för att färglägga den här kartan. Att ta tid på varje uppgift skapar bättre koncentration och gör att man minimerar tiden som man ägnar åt arbetet.
• När de vänjer sig vid det, kommer de att göra det utan att behöva bli pressade. Tiden kanske inte ens betyder någonting för dem, och de kommer att göra det automatiskt. När vi börjar se förbättringar, kan vi öka tiden till 5 minuter, och senare 10. Snart kommer det att bli en vana, och de kommer inte längre att vara kontrollerade av lättja.

Kaizenmetodens bakgrund

Japanen Masaaki Imai skapade den här tekniken, och han tänkte då på vad som är orsakerna bakom att vi blir lata. Även om det gäller även vuxna så kan man se hos barn att de försöker undvika komplexa uppgifter till att börja med. De upplever också lättja när de vet att en aktivitet som de ska göra kan ta lång tid.

Brist på motivation, och tron att de är inkapabla att lyckas med uppgiften kan också bidra till att de halkar efter med sitt arbete. Ibland är bristen på konsekvenser den viktigaste orsaken bakom deras lättja. Om vi inte är bestämda med att se till att de gör någonting, och ingenting händer om de inte gör det, så hittar de sätt att få slippa.

Masaaki Imai tror att processen med gradvis anpassning skapar väldigt stabila vanor. Som metodens namn antyder så handlar det om att erövra kunskap för att kunna förändras. Samtidigt behöver förändringen inte kräva en stor ansträngning för att du ska förbli motiverad och motståndskraftig.

Den översta bilden kommer från kwanchaichaiudom.