Religiös mobbning: vad är det och hur påverkar det ungdomar?
Vi tror att vi befinner oss i en tid då vi blivit mer toleranta och medvetna om mångfald. Men tittar vi på skolor får vi en helt annan bild. Fall av mobbning mot minoriteter, elever som sticker ut för någon fysisk, psykologisk eller kulturell skillnad, är dagens ordning på många ställen. Och specifikt är religiös mobbning mer närvarande än någonsin i klassrummen.
Enligt uppgifter som från organisationen Southern Poverty Law Center verkar rasism vara den främsta motivationen bakom majoriteten av hatincidenter i skolor. Dessutom ser man också en ökning av antisemitiska och antimuslimska känslor som leder till aggression mot barn från religiösa och etniska minoriteter.
Eftersom konsekvenserna för dessa barn och ungdomar kan vara allvarliga och långvariga vill vi idag uppmuntra dig att tänka på detta faktum. Vi vill också ge dig några riktlinjer för hur du kan upptäcka religiös mobbning och bör agera i dessa fall.
Vad är religiös mobbning?
Religiös mobbning är mobbning som uppstår på grund av en elevs religiösa tillhörighet. Det är baserat på hat och diskriminering mot en person som är annorlunda (just i det aktuella sammanhanget) och tar som grund barnets tro, sedvänjor eller kläder som är relaterade till deras trosbekännelse.
Som man kan läsa på webbplatsen Stopbullying.gov kan användningen av klädsel som hijab eller patka (turban) utlösa dessa aggressioner. Att följa vissa traditioner som fasta, avhållsamhet från viss mat eller bön är också motiv för diskriminering i skolor. Och detta kan leda till olika former av religiös mobbning:
- Sårande och kränkande kommentarer om barnets religiösa sedvänjor eller övertygelser.
- Förolämpningar, hån, hot eller förnedring.
- Socialt utfrysande.
- Fysiska trakasserier som kan innefatta att slå eller knuffa barnet för att tvinga det att avlägsna sina religiösa kläder.
- Nätmobbning, vilket är samma typ av diskriminering och hatiska kommentarer på internet.
Läs vidare: Nätmobbning i skolan: Juridiska aspekter
Vilken påverkan har religiös mobbning på ungdomar?
Tonåren är ett avgörande skede i bildandet av en personlighet och karaktär. Att bli utsatt för mobbning, oavsett slag,, under dessa år kan få allvarliga och varaktiga återverkningar. Men när det kommer till religiös mobbning får det särskilda konsekvenser, eftersom tro är djupt kopplat till personlig övertygelse, identitet och kulturarv.
Att bli offer för mobbning ökar risken för ångest, ensamhet, låg självkänsla, självskador och dålig hälsa i allmänhet. Dessutom är det förknippat med rökning och olaglig droganvändning och förekomsten av psykosomatiska störningar. Detta är slutsatsen av en metaanalys publicerad i World Journal of Psychiatry.
Men dessutom, enligt en artikel i Global Public Health, är etnokulturell och religiös mobbning signifikant förknippat med symtom på depression, självmordstankar och avsiktligt tillfogade skador av en annan. Det finns alltså särskilda effekter av denna typ av mobbning.
Samtidigt kan religiös mobbning hindra ungdomars andliga utveckling. Det kan få dem att ifrågasätta sin tro och betrakta den som en källa till skam.
Eftersom andlighet är en sfär av stor betydelse för människor och som också kan fungera som en skyddande faktor för den övergripande hälsan, är det en allvarlig situation att beröva dem denna typ av inre tillväxt.
Ta reda på mer: Typer av psykiskt våld som drabbar barn
Hur kan vi som föräldrar upptäcka religiös mobbning?
Minderåriga berättar inte alltid om de är utsatta för mobbning. Detta kan bero på skam, rädsla för ytterligare repressalier eller för att de känner att ingen kan hjälpa dem. Därför är det viktigt att föräldrar och lärare är uppmärksamma så att de kan upptäcka tecken som kan tyda på att något är fel. Följande är några av de vanligaste:
- De vill inte gå på vissa lektioner.
- Barnet verkar inte ha några kompisar i skolan.
- Pratar inte under lektionen, eller ljuger.
- Är irriterad, korthuggen eller apatisk. De uppvisar en förändring i humöret.
- Har störningar i sömn- eller ätmönster eller klagar över somatisk smärta.
- Uttrycker motvilja mot sina kläder, speciellt kläder som symboliserar deras religion.
- Börjar ifrågasätta sin tro, blir ointresserad eller ovillig att delta i religiösa aktiviteter som de en gång tyckt om.
Vad kan vi göra åt det?
Generellt sett bygger religiös mobbning på missuppfattningar som elever har om sina kamraters tro eller religion. Enligt en rapport från Trinity College Digital Repository baseras det på en rad stereotyper och generaliseringar, till exempel att alla judar skulle vara materialistiska, opatriotiska eller illojala. Eller att alla muslimer skulle vara terrorister eller stödja terrorism.
Därför bör utgångspunkten vara utbildning av elever med fokus på respekt för mångfald för att bryta ner dessa skadliga och förankrade stereotyper.
Dessutom bör skolor vidta åtgärder för att förhindra uppkomsten av dessa mobbningsscenarier. Detta kan de exempelvis göra genom att anta effektiva åtgärder tillsammans med föräldrarna eller med klasskamraterna som syftar till att ge skapa verktyg som minskar dessa bråk.
Vi kan också vidta vissa åtgärder på hemmaplan, som att rapportera vad som händer till skolan, eller till myndigheterna om detta skulle behövas. Vi kan också erbjuda det mobbade barnet olika verktyg för att hantera situationen.
Till exempel visar en studie från Journal of Psychodidactics på att stöd från föräldrar eller vuxna i hemmet hjälper unga mobbningsoffer att upprätthålla högre nivåer av tillfredsställelse med livet trots sin situation. Men det är samtidigt också nödvändigt att stärka deras självkänsla och lära dem lämpliga hanteringsstrategier. I dessa fall kan det vara mycket positivt att vända sig till en barn- och ungdomspsykolog.
En uppmaning till medvetenhet
Kort sagt, i ett samhälle som alltmer präglas av mångkultur, kan religiös mobbning bli ett stort problem. Och ingen ska under några omständigheter behöva vara utsatt för mobbning Därför behöver vi vara uppmärksamma på ungdomar som ofta är mest sårbara för denna situation.
För offren kan detta allvarligt skada deras psykologiska hälsa och känslomässiga välbefinnande. I sin tur kan detta begränsa deras personliga tillväxt, relationer med andra och andliga utveckling. Det är därför viktigt att vi hemma kan upptäcka situationen, erbjuda stöd och uppmuntra dem att gå i terapi vid behov.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Kosmin, B. A., & Keysar, A. (2015). National demographic survey of American Jewish college students 2014: Anti-Semitism report.
- Moore, S. E., Norman, R. E., Suetani, S., Thomas, H. J., Sly, P. D., & Scott, J. G. (2017). Consequences of bullying victimization in childhood and adolescence: A systematic review and meta-analysis. World journal of psychiatry, 7(1), 60.
- Miranda, R., Oriol, X., Amutio, A., & Ortúzar, H. (2019). Bullying en la adolescencia y satisfacción con la vida:¿ puede el apoyo de los adultos de la familia y de la escuela mitigar este efecto?. Revista de Psicodidáctica, 24(1), 39-45.
- Pan, S. W., & Spittal, P. M. (2013). Health effects of perceived racial and religious bullying among urban adolescents in China: A cross-sectional national study. Global Public Health, 8(6), 685-697.
- Salgado, A. C. (2014). Revisión de estudios empíricos sobre el impacto de la religión, religiosidad y espiritualidad como factores protectores. Propósitos y representaciones, 2(1), 121-159.
- Southern Poverty Law Center. (2019). Hate at School. https://www.splcenter.org/sites/default/files/tt_2019_hate_at_school_report_final_0.pdf
- Stopbullying.gov. (2021). Raza, etnia, nacionalidad y religión. https://espanol.stopbullying.gov/acoso-escolar-mke0/grupos