Dålig kost hos barn - detta blir konsekvenserna
Konsekvenserna av att barnen äter en dålig kost inkluderar allvarliga sjukdomar och permanenta hälsoproblem. En balanserad kost är en del av en hälsosam livsstil och reducerar risken för problem senare i livet.
Att arbeta preventivt och undvika konsekvenserna av en dålig kost
Läkarna är överens om att det är bättre att arbeta preventivt än att försöka bota de problem som uppstår. Att äta en balanserad kost som täcker barnens alla näringsbehov kan ge ett livslångt skydd mot vissa åkommor och sjukdomar.
Om man antar dåliga kostvanor under barndomen så kan detta leda till problem som stannar hos oss under resten av livet.
En hälsosam och varierad kost under de tidigare åren, formar vår metabolism när vi blir vuxna.
Dålig utveckling, försämrad koncentration och utmattning, är bara några av konsekvenserna av en dålig kost. Barn som inte får rätt näringsämnen har ofta mer problem med att läsa och studera.
Undernärda barn har ofta problem med huden och håret. De drabbas också av synproblem och försämrad mental och fysisk utveckling.
Viktökning och viktminskning
Oavsett om barn äter för mycket eller för lite så har undernäring allvarliga konsekvenser för kroppen.
En av konsekvenserna är kraftig viktökning eller viktminskning. Andra effekter som ofta ses senare i livet är högt blodtryck, osteoporos, samt njur- och hjärtsjukdomar.
De personer som har en dålig kost löper också större risk för högt kolesterol och vissa typer av cancer.
Järnbrist
Järnbrist kan leda till anemi. Den effekt som uppstår på barnens intellektuella utveckling går inte att återställa. Detta begränsar deras analysförmåga och förståelse.
Muskelsvaghet
En dålig kost kan också göra så att barnen drabbas av muskelsvaghet. Barn med detta tillstånd kan bli letargiska och bleka och tenderar att gråta ofta.
En låg fysisk prestationsförmåga och dåliga betyg i skolan är andra risker. Bebisar med sämre muskler tenderar också att lära sig gå i ett senare skede.
“En bristande översikt rörande vad barnen äter är
ofta en av anledningarna till att de har en dålig kost.”
Fetma hos barn
Om barnen går upp för mycket i vikt blir det svårare för dem att röra sig och leka. Detta kan dessutom orsaka hormonproblem, diabetes, högt kolesterol, andningssvårigheter och leversjukdomar.
När barnen äter paketerade rätter, processat kött, fet snabbmat, sötsaker och friterat så kommer ofta konsekvenserna snabbt.
Alltför mycket kolhydrater, protein och fett i ett barns kost kan också orsaka problem med hälsan. Det är viktigt att man hittar rätt balans.
För mycket protein eller proteinbrist
Protein är viktigt för att muskelfibrerna ska kunna växa. Alltför mycket protein kan dock överbelasta njurarna och levern, som har som uppgift att ta bort gifter från kroppen.
Det kan ackumuleras för mycket kalcium då kroppen har svårigheter med att göra sig av med avfall, vilket leder till smärtsamma njurstenar. För mycket kalcium kan dessutom reducera upptaget av andra mineraler från kosten.
En brist på protein kan ge upphov till andra problem, som utmattning, dålig muskelutveckling och svaghet.
Kolhydrater: för mycket eller för lite
Alltför mycket kolhydrater under barndomen kan orsaka diabetes och hjärtsjukdomar, samt fetma. För mycket socker ger upphov till karies, humörsvängningar, koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet.
Barn som inte får tillräckligt med kolhydrater kan känna sig trötta och letargiska. Kolhydraterna är kroppens bränsle: rätt mängd ger oss rätt energi.
Rätt mängd och typ av fett
En kost med alltför mycket fett kan leda till viktuppgång. En brist på fett kan å andra sidan ge upphov till en brist på vitamin A, D, E och K, irritation, koncentrationssvårigheter och letargi.
Vitaminbrist leder också till sköldkörtelproblem, fetma, anemi, skörbjugg och engelska sjukan. Föräldrarna bör dessutom tänka på om barnet uppvisar andra symptom, som exempelvis utmattning, kramper, huvudvärk, humörsvängningar och en reducerad mental kapacitet.
Konsekvenserna av en dålig kost kan bli permanenta. Det är därför viktigt med en hälsosam kost tidigt för att man ska kunna leva ett långt och hälsosamt liv.
Det kan vara svårt att få barnen att äta näringsrik kost, men det är viktigt för deras framtida utveckling.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Asociación Colombiana de Dermatología y Cirugía Dermatológica. Desnutrición. Cambios en la piel.
- Calder P. C, Jackson A. A. Undernutrition infection and immune function. Nutritional Research Reviews. Junio 2000. 13 (1): 3-29.
- Chen G. How diet and nutrition impact a child’s learning ability. Public Schools Review. Mayo 2022.
- Fondo de las Naciones Unidas para la Infancia (UNICEF). Children, food and nutrition: growing well in a changing world. Octubre 2019.
- Fondo de las Naciones Unidas para la Infancia (UNICEF). Estado Mundial de la Infancia 2019. Niños, alimentación y nutrición. Crecer bien en un mundo en transformación. 2019.
- Gómez Santos F. Desnutrición. Boletín Médico del Hospital Infantil de México. Septiembre-Octubre 2016. 73 (5): 297-301.
- Government of Alberta. Healthy eating in children: problems caused by poor nutrition. Diciembre 2020.
- Holick M. F. The vitamin D deficiency pandemic: approaches for diagnosis, treatment and prevention. Review in Endocrine & Metabolic Disorders. Junio 2017. 18 (2): 153-165.
- Mayo Clinic. Obesidad Infantil. Noviembre 2022.
- Scherbaum V, Srour M. L. The role of breastfeeding in the prevention of childhood malnutrition. World Review of Nutrition and Dietetics. 2016. 115: 82-97.
- Seravalle G., Grassi G., Obesity and hypertension. Pharmacol Res, 2017. 122: 1-7.
- Switcowski K. M, Gingras V et al. Patterns of complementary feeding behaviors predict diet quality in early childhood. Nutrients. Marzo 2020. 12 (3): 810.
- World Health Organization (WHO). Anaemia.
- World Health Organization (WHO). Malnutrition. Junio 2021.
- World Health Organization (WHO). Enfermedades no transmisibles. Septiembre 2022.
- Wu G., Dietary protein intake and human health. Food Funct, 2016. 7 (3): 1251-65.
- Zavaleta N, Astete-Robilliard L. Efecto de la anemia en el desarrollo infantil: efectos a largo plazo. Revista Peruana de Medicina Experimental y Salud Pública. Noviembre-Diciembre 2017. 34 (4).
