De 7 huvudsakliga stereotyperna om ungdomar

Det är de huvudsakliga stereotyperna om ungdomar som skapar den felaktiga bilden om vad de kan och vad de uppnår.

När man läser titeln “De 7 huvudsakliga stereotyperna om ungdomar” dyker förmodligen några förinställda bilder och koncept upp i tanken, är detta bra eller dåligt?

Saken är den att ett av tonårens största problem är de fördomar som finns om den. Dessa skapar förväntningar som inte alltid överensstämmer med verkligheten, utan snarare med vad vi vill tro. Och på sikt produceras en fiktiv idé som stigmatiserar de unga som redan går igenom en tillräckligt osäker period.

Låt oss titta lite mer på vad dessa stereotyper handlar om, och försöka spåra var grunden till dem ligger.

De 7 huvudsakliga stereotyperna om ungdomar

Nedan kommer vi att beskriva några av de mest välkända stereotyperna som hemsöker unga människor i dagens samhälle.

1. De är rebelliska

Vi säger att ungdomar är upproriska, som om uppror vore något främmande och avlägset från vår egen verklighet. Något som vi inte har kontakt med i vuxenlivet.

Tonåren är ett skede där unga människor försöker utveckla sin egen identitet och detta innebär att de till en högre grad utövar sin rätt att bestämma och uttrycka sin åsikt. Men detta betyder inte att de är rebelliska. Och även om de vore det, skulle detta inte nödvändigtvis vara dåligt i sig.

Hur som helst är det onödigt att sätta etikett på en tonåring på det här sättet och inte låta den stärka sin autonomi eller fatta sina egna beslut med tillförsikt.

2. De är lata

I den meningen talar vi vuxna om våra barns lättja som om det vore något exklusivt för detta skede av livet. Som om det inte förkom i vuxen ålder, som om vi själva aldrig lät någon disk samlas i köket eller aldrig undviker vissa åtaganden.

Det är också bra att fråga sig själv vad det är de är lata mot, eftersom de har mycket energi och kan engagera sig på största allvar i de frågor som intresserar och inspirerar dem.

3. De har inga högt stående värderingar

Detta är en utbredd fördom, särskilt när traditionella värderingar ifrågasätts.

Till exempel hör vi många gånger fraser som: “De unga respekterar inte sina föräldrar längre.” Men om en tonåring argumenterar eller konfronterar sin far för att den upplevs vara oförskämd mot modern, vilken typ av värderingar pratar vi då om? Under många generationer gick, och i många kulturer går, idén om respekt hand i hand med tyst lydnad och rädsla, inte med samvetet och övertygelser.

På samma sätt som vid de tidigare fördomarna är vissa ungdomar rejält engagerade på annat håll, vilket fungerar som bevis på att specifika värderingar följs. Till exempel angående skydd av djur, jämställdhet eller skydd av planeten.

4. De är konfliktfyllda

En annan av de mest utbredda fördomarna är att unga människor agerar konfrontativt bara för att de känner för det. Om vi också lägger till några ytterligare komponenter, såsom social klass, etnicitet och kön, blir bilden tydlig.

Vad som ofta händer är att de som utövar auktoritetsroller, utifrån en vuxencentrerad ram, inte gillar att bli konfronterade eller utmanade, än mindre av dem som har andra uppfattningar om världen, eller av människor med mindre livserfarenhet, som tonåringar.

Andra gånger dyker aggressiva beteendemönster upp när föräldrarna saknar kompetensen att självsäkert sätta gränser.

5. De är instabila

Tonåren har sina egna utmaningar, eftersom förändringar sker på alla nivåer. Detta innebär vissa mycket specifika påtryckningar och upplevelser som kan gå hand i hand med känslomässiga svängningar. Men detta gör dem inte instabila. Det betyder bara att de fortfarande utvecklas.

6. De är lätta att påverka

Det är sant att under tonåren får kamratgruppen en stor betydelse och att acceptans ibland väger tyngre än differentiering. Att vara en del av en grupp är viktigt och det innebär i många fall att röra sig med strömmen.

Allt detta är dock en del av en normal process och de vuxna måste veta hur de ska följa med och vilka verktyg de ska tillhandahålla.

Återigen är det värt att ta en stund och vara självkritisk och fråga oss själva om samhället i allmänhet inte också är lättpåverkat: Reklam, konsumtion, bilder av vad vi ska vara, och så vidare.

7. De glor på sina mobiltelefoner hela dagen lång

Det är sant att användningen av mobiler i detta skede vanligtvis är överdriven och att detta medför problem när det gäller uppmärksamhet, koncentration och kommunikation inom familjen. Men vi måste inse att det är något som påverkar samhället som helhet (även i tidig ålder) och att vi måste fastställa regler om hur de ska användas på ett lämpligt sätt för alla. Det är värt att klargöra att absoluta förbud varken är effektiva eller uppfostrande.

Det finns inte bara en tonårstid

Som vi kan se finns det många fördomar och negativa stereotyper om ungdomar, men vi måste känna igen och ifrågasätta dem.

Detta innebär inte att unga människor lösgörs från sitt ansvar, och vi bör inte heller bortse från utmaningarna under detta skede. Det handlar snarare om att förstå att stereotypa etiketter inte längre räcker.

Det största problemet med dessa fördomar är att de binder oss till ett enda perspektiv, vilket vanligtvis är en ganska förenklad och orättvis uppfattning. Under nyckelstadier av identitetskonstruktion kan dessutom stereotyper vara ett stigma och begränsa unga människors potential.

När allt kommer omkring beror ungdomarnas motivation till stor del på vad de får från omgivningen. Och om de hör hela dagen att de är lata och upproriska, hur ivriga kommer de då att vara på att ändra den där djupt rotade bilden?

Av denna anledning är det viktigt att hela samhället ser över sina föreställningar om tonåren, som är mycket mer mångsidig än vi tror.

Dessutom får vi inte glömma på vilket sätt socialisering påverkar de föreställningar och tankar som vi internaliserar från tidig ålder och att dessa definierar hur vi tolkar världen.