Barn med epilepsi: Orsaker, symtom och behandling

De flesta barn med epilepsi kan leva ett normalt liv. De flesta av dem kommer att behöva medicinering, men det finns dem som inte behöver det.

Det är även möjligt att epilepsin växer bort innan barnet når vuxen ålder. Detta beror emellertid på flera olika faktorer.

Genom att veta de möjliga orsakerna, symptomen och behandlingarna kommer detta att ge dig möjligheten att hålla epilepsin under kontroll.

Genom att göra detta kan du undvika potentiellt kritiska ögonblick och onödiga problem. Viktigast av allt kommer du märkbart att förbättra ditt barns livskvalitet.

Vilka är orsakerna?

Orsaken till epileptiska anfall är brist på kontroll av elektriska impulser och är orsakat av obalans i signalsubstanserna i hjärnan. Detta händer när det finns ett överskott av dessa kemikalier som ansvarar för signalering mellan neuronerna.

En annan orsak kan vara en minskning av antalet signalsubstanser. Men i de flesta fall av barn med epilepsi är det ett idiopatisk tillstånd, vilket betyder att det uppstår på grund av okända orsaker.

Det finns kryptogena eller symptomatiska epileptiska anfall, vilka triggas av en specifik orsak. De kan uppstå på grund av hjärnhinneinflammation, hjärntumörer, trauma, abnormiteter eller stroke.

I vissa fall finns det en historia av epilepsi i familjen. Dessutom kan gener eller kromosomer ha abnormiteter.

Symptom på epilepsi hos barn

Ett barn sägs lida av epilepsi när han eller hon har haft mer än ett anfall. Många barn har olika symptom före en attack. Dessa kan vara huvudvärk, beteendemässiga förändringar eller matsmältningsbesvär. Det är möjligt för dessa tecken att gå obemärkta förbi, eller till och med i vissa fall ha inga tecken alls som förvarnar.

Vi bör påpeka att det finns flera typer av epileptiska anfall, från korta absenser till tonisk-kloniska anfall då barnet blir stel i hela kroppen (tonisk kramp). Därefter faller han eller hon medvetslös omkull med rytmiska muskelryckningar (kloniska kramper) i hela kroppen.

Vissa anfall orsakar muskelchock i hela kroppen. Dessa är okontrollerbara och repetitiva, med total förlust av medvetande.

Andra anfall är partiella och oföränderliga. De påverkar bara en del av kroppen. Efter en attack kan barnet ha en period av dåsighet och trötthet och kan ibland inte reagera på stimuli under ungefär en timme.

Hur vet jag om mitt barn har epilepsi?

Det första är att ditt barn måste ha minst en attack eller ett anfall för att en specialist ska kunna utföra en fysisk utvärdering. Detta inkluderar en undersökning av barnets kropp och en utredning om attackernas varaktighet.

Ni kommer också att diskutera de typer av rörelser som har inträffat under attacken, och om barnet har varit medvetslös eller en viss del av kroppen påverkades.

Utvärderingen avslutas alltid med ett elektroencefalogram (EEG). Detta test mäter hjärnans elektriska aktivitet som bestämmer vilken typ av anfall eller attacker som barnet har haft samt de möjliga orsakerna.

Ett blodprov är också viktigt eftersom de kan hjälpa till att diagnostisera möjliga tillstånd som kan orsaka av epilepsi. Om neurologen anser att det är lämpligt, kommer hon också att föreslå en datoriserad axiell tomografi för att kunna se en eventuell akut neurologisk skada eller annan sjukdom.

I slutändan kan en magnetisk resonanstomografi (MRI) göras av hjärnan för att avslöja nya anfall och var de är i hjärnan.

Medicinska behandlingar av barn med epilepsi

Generellt sett behöver barn med epilepsi medicineras.  Du bör dock komma ihåg att det här är en komplex sjukdom som påverkar alla barn på olika sätt.

Därför svarar inte alla barn på samma sätt på samma medicinering, så det finns ingen behandling som fungerar för alla fall.

Lyckligtvis finns det ett brett utbud av antikonvulsiva medel eller antiepileptika som kan bidra till att minska frekvensen av attacker eller anfall.

Det är viktigt att korrekt följa läkarens instruktioner för effektiv behandling. Det måste finnas en viss nivå av medicinerna i kroppen för att behandlingen ska fungera.

För barn med epilepsi som inte svarar på medicinen finns det andra alternativ. Det finns medicintekniska produkter som kan behandla anfall och dietterapi som till exempel en ketogen diet. Denna diet är fri från kolhydrater och syftar till att minska barnets glykemiska index.

I händelse av allvarlig epilepsi finns det möjlighet till hjärnkirurgi.

Kan epilepsi botas?

Epilepsi kan ofta botas eller kontrolleras med medicinering. Detta beror emellertid på flera faktorer, såsom typen av epilepsi, reaktionen mot antikonvulsiva mediciner och den ålder då attackerna börjar. En annan faktor är om det har förekommit någon skada på nervsystemet som kan orsaka sjukdomen.

Symptomatiska epilepsier är svåra att bota, och även att kontrollera dem, eftersom de är konditionerade av en typ av hjärnanomali. Dessutom kan attackerna i dessa fall gradvis skada nervsystemet.