Kännetecknen på preoperationellt tänkande enligt Piaget
Den välkända psykologen Jean Piagets teori om preoperationellt tänkande beskriver rationaliseringen av barn mellan 2 och 7 år.
Det preoperationella tänkandets period är det kognitiva skedet som barn går igenom mellan 2 och 7 års ålder. Den välkända psykologen Jean Piaget utforskade utvecklingen av den mänskliga tanken från det att den börjar vid födseln. I sin teori föreslog Piaget 4 steg genom vilka människor utvecklar kognitiv tanke och inlärning.
Piaget förstod att strukturerna för tanke och beteende hos barn är annorlunda än hos vuxna. Varje utvecklingsstadium har sina egna sätt att tänka, resonera, agera och känna. Det är viktigt att vi tar hänsyn till dessa skillnader för att följa med barn i deras utvecklingsprocesser.
Varför är denna information så viktig? Den hjälper oss att förstå hur små barn tänker och resonerar. Detta hjälper oss i sin tur att utbilda barn på ett sammanhängande och effektivt sätt, baserat på vår kunskap om hur de tänker och resonerar.
Preoperationellt tänkande enligt Piaget
Barn går igenom det preoperationella stadiet mellan åldrarna 2 och 7 år, ungefär. Innan det går de igenom det senso-motoriska stadiet, som börjar vid födseln och varar under de första 2 åren i livet.
“Om du vill vara kreativ, behåll en del av dig som ett barn, med den kreativitet och uppfinningsrikedom som kännetecknar barn innan de deformeras av det vuxna samhället.”
Vad karaktäriserar den preoperationella perioden?
Följande är kännetecknen för preoperationellt tänkande:
- Språket börjar utvecklas, vilket villkorar alla mentala strukturer
- Talförmågan möjliggör en annan mental struktur, i vilken symbolisk funktion är grundläggande. Barnet använder symboler för att representera objekt, platser och människor. Barn förstår att ord används för att namnge sakerna i sin omgivning.
- Barn bildar sig sin identitet, trots de förändringar som deras kroppar upplever. De känner igen sig själva, även när de växer och förändras. Detsamma gäller även för deras föräldrar, syskon, etc. De identifierar dem som de personer de är, även om deras utseende förändras.
- Lite i taget får barn kapacitet att sätta sig in i andra människors situation. Rollspel tillåter dem att ta på sig rollen av andra människor de känner till. De kan till exempel imitera sin mamma eller pappa när de utför hushållsuppgifter.
- Egocentrism är mycket närvarande under detta stadium. Barn i detta skede hanterar fortfarande världen från ett egocentrisk perspektiv. Med andra ord tror de att världen finns till för deras användning. Detta gör abstrakt tänkande väldigt svårt.
Abstrakta tankar börjar dyka upp i och med socialisering. Barn i detta skede leker i allmänhet på egen hand, även om de delar samma utrymme och leksaker som sina kamrater. Många föräldrar oroar sig för denna egenskap.
En vanlig fras under denna tidsperiod är “du måste dela med dig.” Men det är naturligt att barn vill ha alla leksaker för sig själva vid denna ålder.
Bildandet av begrepp och frågor
- Animism är en annan egenskap av preoperationellt tänkande. Barn i detta skede tillskriver intentionalitet till allt och därmed är alla saker animerade. Objekt är dumma för att de faller ner, månen är snäll för att den lyser upp natten, etc.
- Världen förklaras med magisk realism. Dessa barn skapar enkla förklaringar till allt som händer runt dem. Deras tankar är baserade på enkla kopplingar.
- Preoperationella tankar fungerar analogt genom etablering av jämförande relationer mellan data. Barn i detta stadium letar efter likheter och skillnader för att kunna dra slutsatser. Deras tankar är inte logiska.
- Barnet bildar begrepp, och ägnar inte mycket tid åt att bedöma om något är sant eller falskt. Ett barn ser till exempel att hennes mamma städar huset innan gästerna kommer på besök. Från och med det ögonblicket tror barnet att det kommer gäster så snart hon ser sin mamma städa.
- Detta är “varför”-stadiet. Barn upptäcker världen genom de vuxna i sin närhet, och genom att fråga “varför” får barnet svar. De frågor de ställer avslöjar karaktären på deras magiska tankeverksamhet.
- Barnet kan fråga om enkla, vardagliga saker eller mer komplicerade och transcendenta problem – som död eller sexualitet. Ibland är en bra strategi att bolla tillbaka frågan: fråga “Vad tror du?” Det tvingar barnet att tänka efter själv, skapa sig en hypotes och använda sin tankeverksamhet till att komma fram till ett svar.
- Irreversibiliteten i barnets tanke låter honom inte sammanfoga två kategorier till en. Till exempel kan hans mamma inte vara mormors dotter, för hon är ju redan hans mamma.
Individuella skillnader
Enligt Piaget påverkar individuella skillnader hur barn tänker under det preoperationella stadiet. Olika egenskaper är starkare hos vissa barn än hos andra.
Slutet av detta skede sammanfaller med förvärvandet av grundläggande inlärningsförmågor. Med andra ord, början av de konkreta operationernas stadium.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Berger, K. S. (2007). Psicología del desarrollo: infancia y adolescencia. Ed. Médica Panamericana.
- Cano De Faroh, A. (2007). Cognición en el adolescente según Piaget y Vygotski. ¿ Dos caras de la misma moneda? Boletim Academia Paulista de Psicologia.
- de los Heros, M. A. (2010). Aportes de Jean Piaget a la teoría del conocimiento infantil. Temática Psicológica, (6), 15-19. https://revistas.unife.edu.pe/index.php/tematicapsicologica/article/view/857/768
- Gaete, V. (2015). Desarrollo psicosocial del adolescente. Revista chilena de pediatría, 86(6), 436-443. https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?pid=S0370-41062015000600010&script=sci_arttext&tlng=en
- Hidalgo Jaramillo, M. P. (2015). Proyecto APP Titirivon. Manual de uso para padres (Bachelor’s thesis, Universidad Casa Grande. Facultad Mónica Herrera). http://dspace.casagrande.edu.ec:8080/bitstream/ucasagrande/534/1/Tesis815HIDm.pdf
- Linares, A. (2007). Desarrollo cognitivo: Las teorías de Piaget y de Vygotsky. Col-legi Oficial de Psicólegs de Catalunya.
- Piaget, J. (1980). Teoría del desarrollo cognitivo de Piaget. Creative Commons Attribution-Share Alike.