Konsekvenser av familjeproblem under graviditeten
Att leva i ett hem där det finns familjeproblem under graviditeten kan vara väldigt stressigt för den blivande mamman, och även för hennes bebis. De nio månaderna kan flyga förbi, och under perioden finns det flera faktorer som kan stressa mamman.
Familjebråk och gräl försvinner inte alltid utan att lämna ärr. Men när det kommer till graviditet kan dessa meningsskiljaktigheter vara speciellt skadliga. Därför är det bäst att hålla sig borta från konstanta familjeproblem under graviditeten.
Att undvika upprörande situationer och känslomässiga upp- och nedgångar kan vara fördelaktigt både för bebisen och mamman.
Oangenäma situationer kan ofta undvikas, men det finns såklart problem som är för överväldigande, oavsett om man är gravid eller inte. Det må vara bäst att hålla sig borta från saker som kan påverka ens graviditet negativt, men det är inte alltid möjligt.
Ibland kan svåra finansiella situationer eller ett pars meningsskiljaktigheter vara ett kontinuerligt problem. Den konstanta stressen kan göra mer skada än du tror. Om du väntar barn är det bäst att försöka hålla känslorna så stabila som möjligt.
Hur kan familjeproblem under graviditeten vara skadligt?
Att känna sig nedtyngd av familjeproblem kan påverkan hälsan. Givetvis finns det simpla irritationsmoment som inte har några större konsekvenser, men under graviditeten kan vissa saker ha långsiktiga effekter. Bebisens hälsa och stabilitet påverkas trots allt av hur mamman mår.
Alla hormonobalanser kan påverka utvecklingen av fostret, både fysiskt och mentalt. Det visar sig på ett antal olika sätt. Det kan till exempel leda till för tidig födsel. Det kan även lämna synliga bieffekter efter födseln.
Konsekvenserna av familjeproblem under graviditeten kan vara:
- Obalanserade hormonnivåer såväl som nervositet hos den gravida kvinnan kan leda till för tidig födsel på grund av det ökade artärtrycket. Samtidigt kan det ha konsekvenser för bebisens utveckling. Generellt leder det till förändringar i moderkakan. Det utgör en stor risk för fostret, vilket i sin tur leder till för tidig födsel.
- När grälen är konstanta och situationer som orsakar stress för familjen är fortskridande under graviditeten börjar bebisen också påverkas. Ett konstant tillstånd av stress kan göra den blivande modern deprimerad, och som ett resultat kan fostrets utveckling saktas ner. Det är en vanlig bieffekt kopplad till depression hos gravida kvinnor.
- Om ett foster lider på grund av moderns stress, deprimerade tillstånd eller familjeproblem kan bebisen födas med låg vikt. Detta på grund av hormonändringar som uppstår från svårigheter under graviditeten.
- Utvecklingen av bebisens hjärna kan också påverkas av de abrupta förändringarna hos den gravida modern. Akuta episoder av stress såväl som pågående problem under graviditeten kan leda till hormonobalanser.
- I vissa fall grundas ett barns beteendemässiga problem i saker som hände under graviditeten. Ett barns beteende kan påverkas av den framtida moderns känslomässiga upp- och nedgångar. Detta kan observeras under barnets första år i livet.
- I fall av väldigt hög stress eller kroniska känslomässiga problem kan modern till och med drabbas av missfall. Fosterdöd är en av de allvarligaste konsekvenserna av konstanta problem under graviditeten.
- Ett annat problem som kan uppstå i framtiden på grund av hormonobalanser från höga stressnivåer och kontinuerligt upprörande situationer under graviditeten är barnfetma. Som vi vet kan barnfetma vara en föregångare till fetma i vuxen ålder såväl som ätstörningar.
- Som ett resultat av långsamt fosterutveckling kan barn även drabbas av astma eller andra lungproblem. Uppskattningsvis 13% av alla barn vars mödrar utsätts för mycket stress kommer senare utveckla astma – antingen vid födseln eller senare under barndomen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Torres, O. G., Félix, R. L. C., & Villaseñor, A. S. Á. (2018). Relación del embarazo de alto riesgo con la dinámica familiar y el subsistema conyugal. Medicina general, 7(4), 1. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7132170