Gåstolar – fiender för barnets första steg?

Många av oss började gå med hjälp av gåstolar. Det är därför våra egna föräldrar insisterar på att vi använder dem för att hjälpa våra barn att ta sina första steg.

Men barnläkare rekommenderar faktiskt inte att man använder gåstolar. Varför inte?

De är inte bara ineffektiva för att lära barn att gå, utan ändrar även deras naturliga neurologiska och motoriska utveckling.

De utgör dessutom en fara för barn i hemmet, enligt studier som gjorts på senare år.

Neurologiska och evolutionsmässiga perspektiv

Gåstolar ifrågasätts av neurologer och specialister i evolutionspsykologi. Gåstolar stör krypandet som aktivitet. Att krypa är fundamentalt för varje barns evolutionära utveckling eftersom det sammankopplar hjärnhalvorna. Det skapar även viktiga informationsrutter för mognaden av flera kognitiva funktioner.

Enligt experter möjliggör krypandet för barn att koordinera motsatta rörelser. Det återskapar det korsade mönstret – en neurologisk funktion som möjliggör kroppsförskjutning av balansen.

När en bebis alternerar mellan vänster och höger ben, och höger arm med vänster, främjar det ett integrerat hjärntillstånd. De krypande rörelserna – som hoppas över med gåstolar – tonar musklerna som hjälper barnet att hålla ryggraden rak.

Det tränar även ögonens fokus. När de tittar på marken för att se var deras händer eller knän är stirrar barnen på en nära punkt.

När bebisen lägger tyngd på handflatorna och stödjer sig själv med axlar och handleder kommer den dessutom att uppfatta gravitationen och lära sig att handskas med den.

Det hjälper den att mäta världen och möjliggör en “lateralisering” i hjärnan, där en av hjärnhalvorna dominerar och den andra tjänar.

Gåstolar – hur ortopediska kirurger ser på dem

Enligt ortopediska specialister förändrar gåstolar den naturliga utvecklingen hos både ben och rygg eftersom de framtvingar vissa ställningar och rörelser.

Att använda en gåstol kräver inte bara att man lär sig att gå med benen isär, utan riskerar även abnormiteter i knä- och fotpositionerna.

Böjningen av benen påverkar otvivelaktigt ryggens utveckling. Vid den åldern är ryggen inte kapabel att hålla barnet upprätt, eftersom det ännu inte har styrkan att förbli upprätt.

Gåstolar tvingar även barn att gå på tå, en onormal position som vanligtvis fortsätter så länge de använder redskapet.

Det visar att bebisar inte är redo på en motorisk nivå att hantera balans, höjd och avståndskalkylering när de använder gåstolar.

Gåstolar lär inte barn att gå

Som specialister påpekar lär sig barn först att sitta, sedan att krypa och till slut att stå och gå. Processen är kopplad till mental utveckling som inte bör tvingas fram, eftersom varje barn har sin egen rytm.

Att sätta bebisen i en gåstol när den fortfarande inte vet hur man går skapar därför avstånd mellan sinnet och rörelser. Vad deras ben kan göra koordineras med deras mentala utveckling.

Flera vetenskapliga studier, inklusive en som publicerats i British Medical Journal, drog slutsatsen att bruket av gåstolar försenade de första stegen och störde motoriska färdigheter såväl som barnets kognitiva utveckling.

Men olyckor med gåstolar då?

Specialister rekommenderar att man inte använder gåstolar eftersom de ökar risken för allvarliga olyckor med 400%. Enligt siffror från Society of Pediatrics i Argentina drabbas runt 45% av alla barn som använder en gåstol av olyckor.

Det är ett faktum: hjulen och den lilla mängd kontroll som bebisar har kan orsaka olyckor av alla dess slag.

Barn som använder dem löper dubbelt så hög risk att slå sig i huvudet än barn som inte gör det. Barn som använder gåstolar utsätts även för dubbelt så många risker att få frakturer i armar och ben.

Dessa risker ökar fyrfaldigt när det kommer till att ramla nedför trappor, drabbas av brännskador, stickskador, kvävning och till och med döden.

Hur allvarligt kan det vara?

I vissa länder, som Brasilien och Kanada, är gåstolar helt förbjudna, men på andra håll får de fortfarande säljas och användas. Barnläkare och andra specialister rekommenderar dock att man inte använder dem.

Vissa tror att de vetenskapliga observationerna är överdrivna, speciellt om deras barn redan använder en gåstol eller om flera generationer har växt upp med dem.

De kan säga saker som, “jag älskar den”, “inget har hänt mitt barn” eller “jag lärde mig att gå jättesnabbt”.

Givetvis kan man undvika olyckor om gåstolar används med måtta, kontroll och extrem försiktighet.

Men det betyder inte att man inte riskerar sitt barns välmående och utveckling, och det för ett hjälpmedel som inte alls behövs.

I slutänden är beslutet helt upp till föräldrarna: ja eller nej till gåstolar?