Debattekniker i klassrummet

5 minuter

Debattekniker utvecklar kommunikation och muntligt uttryck hos studenter. På samma sätt främjar själva debatten reflektion och en kritisk anda hos barnen.

Skriven och verifierad av pedagogen Marta Crespo Garcia.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Det är viktigt att lära eleverna att tala offentligt, eftersom det är en av de viktigaste färdigheterna som krävs i socialt och arbetsliv. En bra strategi för detta ändamål är att använda debattekniker. Här är några av dem.

Debattekniker

Debattekniker utvecklar kommunikation och muntligt uttryck hos studenter. Den uppmuntrar också till aktivt deltagande och värderingar som respekt. Vi kan säga att debatter är ett bra sätt att främja reflektion och argumentation, eftersom de uppmuntrar eleverna att ta ställning och försvara den.

Vad är deras egenskaper ?

De kräver förberedelse och organisation.
Debattens ämne måste vara genomförbart för ifrågasättande och analys.
De tillåter integration av muntlig kommunikationskunskap och argumentationskapacitet.
De förespråkar respekt, tolerans och samarbete.
En debatt handlar om att konfrontera motsatta ståndpunkter angående ett ämne eller problem.

En pojke räcker upp handen i ett klassrum.

Några debattekniker

Liten gruppdiskussion (14 år och uppåt)

Detta sker ansikte mot ansikte med utbyte av idéer om ett ämne av intresse bland en liten grupp studenter. Det är en informell och flexibel diskussion, men med några grundregler:

Diskussionsämnet måste vara av intresse för hela gruppen.
Utbytet av idéer måste följa en viss logisk ordning, även om diskussionen måste vara spontan.
Gruppen eller läraren måste välja en koordinator och en sekreterare.
Ett aktivt och gratis deltagande bör uppmuntras.
Det är en bra idé att stå eller sitta i en cirkel så att alla kan se varandra och kunna kommunicera ansikte mot ansikte.

Processen:

Pedagogen väljer det ämne som gruppen ska diskutera. De presenterar det för barnen i förväg så att de kan tänka på det, samla information och därför göra diskussionen rikare och mer grundad.
Gruppen väljer en koordinator och en sekreterare. Koordinatorn leder dagens session och måste stimulera gruppens deltagande.
Sekreteraren ansvarar för att skriva ner de idéer som uppstår under diskussionen, registrera slutsatserna och hålla reda på tiden.
Eleverna väljer reglerna som en grupp, liksom den tid de kommer att ägna åt diskussionen och medlemmarnas presentationer (cirka två eller tre minuter).
Gruppens medlemmar avslöjar sina idéer och synpunkter fritt och försöker att inte avvika från ämnet.
När samordnaren finner det lämpligt kommer de att pausa för att sammanfatta vad som har hänt eller be om förtydligande på någon punkt.
Eleverna måste nå sina slutsatser genom konsensus.
I slutet av diskussionen kommer samordnaren att sammanfatta vad gruppen har diskuterat och formulera slutsatser. Sekreteraren kommer att anteckna dessa slutsatser.
Slutligen påpekar pedagogen de allmänna slutsatserna och sammanfattar ämnet som gruppen har diskuterat.

Snöboll eller pyramid (från 10 års ålder)

Pedagogen presenterar ett ämne och barnen måste arbeta med det. Arbetet sker i tre faser:

Första fasen. Eleverna bildar par för att prata om och diskutera ämnet som läraren har presenterat.
Andra fasen. Paren delar in sig i undergrupper om fyra. Mellan de fyra diskuterar de ämnet.
Tredje fasen. Grupperna om fyra samlas för att bilda grupper om 8. Bland de 8 eleverna kommer de fram till en slutsats som de måste presentera för hela klassen. Det är sekreteraren för varje grupp som presenterar slutsatserna de har kommit till alla andra.

Det är viktigt för läraren att ange den tid som eleverna kommer att ha för varje fas. De bör också säkerställa ett klimat för kommunikation och deltagande bland studenterna. Denna teknik gynnar autonomt tänkande, verbalt uttryck och kommunikation.

Viskande eller samtidiga dialoger (från 10 års ålder)

Viskning är en teknik som består i att dela upp en grupp i par. På detta sätt håller hela gruppen dialog samtidigt om samma ämne. På några minuter kan läraren få en gemensam åsikt om en fråga de har ställt för gruppen.

Varje par diskuterar tyst (för att inte störa de andra) ett ämne eller problem som läraren har föreslagit. En av medlemmarna kommer att fungera som sekreterare, som kommer att läsa det slutliga yttrandet eller slutsatsen när alla idéer sätts ihop.

Genom denna teknik kan läraren snabbt känna till förståelsen och tvivel om ett ämne eller en förklaring. De kan också använda den för att fatta beslut om vilka ämnen som är mest intressanta för gruppen, regler, procedurer att följa, etc.

Paneldiskussioner (från 12 års ålder)

Denna teknik innebär en debatt mellan två undergrupper inom klassgruppen. Läraren eller eleverna kan föreslå ämnet som grupperna kommer att diskutera, beroende på deras intressen.

I denna teknik spelar pedagogen en mycket viktig roll. De fungerar som vägledare och moderator och bör uppmuntra deltagande genom att ställa frågor, lyfta fram argumenten som varje grupp presenterar och påpeka de punkter av största intresse.

Pedagogen presenterar ämnet för diskussion och fastställer reglerna för deltagande. Varje grupp måste ha olika positioner om det föreslagna ämnet. I var och en av grupperna finns det en talesman som är “specialist på ämnet”. De andra medlemmarna tar rollen som åskådare som ibland kan uppmanas att delta.

Debattens ordning:

Presentation av argumenten i undergrupp A, utan rätt att svara
Presentation av argumenten i undergrupp B, utan rätt att svara.
När presentationerna har gjorts kommer undergrupp A att ställa frågor till undergrupp B. Undergrupp B kommer sedan att ställa frågor till undergrupp A.
Frågor från gruppen till undergrupp A, med rätt att svara.
Frågor från gruppen till undergrupp B, med rätt att svara.
Fri diskussion bland de andra medlemmarna i undergrupperna. De kan ställa frågor, begära förtydliganden, motbevisa argument etc.

Alla ingrepp kan bli åtföljda och stödda av material som är lämpligt, till exempel bilder, filmer, vittnesmål i inspelade intervjuer, videor, skriftliga dokument, etc.

I slutet av aktiviteten kommer pedagogen att göra en sammanfattning eller slutsats om de olika argumenten som uttrycks och peka på punkterna överens och oenighet. På samma sätt avslutas de med en presentation av de viktigaste idéerna om ämnet som har diskuterats.

Kort sagt, debattekniker kräver alltid organisation och förberedelse. Dessutom måste debatter vara motiverande. Läraren ska ställa frågor och reflektioner som väcker och utmanar elevernas sinnen.

Samtidigt ska pedagogen få eleverna att ifrågasätta informationen och skapa tvivel om den. Alltså, på detta sätt kommer barn att kunna generera kritiskt tänkande.