Vid vilken ålder är det som tänderna växer ut?
Många föräldrar frågar sig vid vilken ålder tänderna hos deras barn växer ut. Sanningen är att tandutbrottet har sin egen rytm och ordning. Det vill säga det varierar från en person till en annan. Det finns dock ungefärliga åldrar att uppskatta när detta kommer att hända, vilket återspeglar vad som händer hos de flesta barnen.
Att vara uppmärksam på dessa viktiga händelser i ditt barns mun är viktigt för att säkerställa dess hälsa. Genom att veta vad du har framför dig kan du ta hand om nya tänder mycket bättre.
Vid vilken ålder är det som tänderna växer ut?
Bäbiständer börjar bryta fram mellan 6 och 8 månader efter födseln. I vissa fall kan det börja förr eller senare eftersom detta, som vi redan har sagt, beror på varje barns tillväxttakt.
I allmänhet är de första tänderna som visas de nedre centrala tänderna, sedan de övre och laterala tänderna i båda munhalvor.
När de små har de första åtta tänderna i munnen, brukar det lugna ner sig i mellan 4 och 6 månader. I slutet av denna period börjar kindtänder och huggtänder att bryta ut.
Detta fenomen uppstår vid runt 12 till 18 månaders ålder och den första som dyker upp är den första kindtanden (övre och nedre). Den andra kindtanden på bägge sidor visas vanligtvis vid runt två års ålder, och huggtänderna kommer fram mellan 15 och 24 månader.
I allmänhet har de flesta barn sina 20 babytänder vid sin tredje födelsedag.
Vid vilken ålder kommer permanenta kindtänder ut?
Mjölktänder sitter kvar i barnets mun tills de fyller 5 eller 6. Vid denna tidpunkt börjar tandersättningen och de ersätts med sina permanenta alternativ
Ordningen för ersättningen upprätthåller vanligtvis samma mönster som hur det ligger till med mjölktänderna: Det börjar med framtänderna och fortsätter med resten av kindtänderna. På detta sätt faller barnets kindtänder ut vid cirka 10 till 12 års ålder och ersätts av den första och andra permanenta kindtanden.
Men utbrottet av de permanenta kindtänderna kräver inte att de tillfälliga faller ut, eftersom de ligger bakom de sista babytänderna. Detta sker vid cirka 6 års ålder (för den första kindtanden) och vid 12 års ålder (för den andra).
De sista tänderna som dyker upp är visdomständer. Deras utbrott inträffar mellan 18 och 21 år, även om det hos många människor aldrig dyker upp.
Betydelsen av den första permanenta kindtanden
Den första permanenta kindtanden är ett av de viktigaste tandelementen i munnen, eftersom dess korrekta utveckling gynnar adekvat ocklusion. När de övre tänderna är korrekt relaterade till de nedre tänderna kan munnen utföra sina funktioner korrekt.
Många gånger går utbrottet av denna tand obemärkt förbi, eftersom det i allmänhet inte finns några obehag då det händer hos spädbarn. Och genom att inte kräva att några tänder faller ut, verkar processen i det fördolda.
På grund av detta och dess placering i botten av tandbågen får den första kindtanden inte den uppmärksamhet den förtjänar, och det är ganska vanligt att dess hygien är otillräcklig. Följaktligen uppträder karies mycket ofta, och detta gynnar en tidig försämring av en tandhälsa som kommer att följa barnet livet ut.
Ta hand om ditt barns tänder
Kindtändernas uppgift är att krossa och mala ner mat. Av denna anledning har de en varierande storlek och en ojämn yta, med sprickor, spetsar och rynkor.
De anatomiska egenskaperna hos dessa tänder och deras placering gör deras hygien mycket svårare än med resten av tänderna. Följaktligen ackumuleras bakteriell plack, vilket predisponerar dem för tandförfall.
Tandborstning är ett mycket effektivt sätt att förebygga detta munhälsoproblem. Det bör ske från då de första tandelementen uppstår, med en mjuk borste och fluorerad tandkräm i lämpliga mängder. Dessutom måste den kompletteras med tandtråd, minst en gång om dagen.
Vuxna bör borsta sina barn tills de kan göra det bra själva, vilket sker cirka 6 till 8 år. Sedan bör de fortsätta att övervaka detta arbete.
Att ta hand om kosten är också en mycket viktig punkt för barnets munhälsa. Att begränsa konsumtionen av socker och ultrabearbetade livsmedel har en positiv inverkan på munhålan.
Slutligen är besök hos barntandläkaren lika viktiga och bör börja under det första levnadsåret. Hos dem får föräldrar råd om vård av barnets mun, beroende på deras ålder och deras särskilda behov. Dessutom kan de fånga några problem tidigt och behandla dem innan de blir alltför komplicerade.
För att ta hand om permanenta kindtänder kan tandläkaren använda tätningsmedel för gropar och sprickor eller aktuella fluorbehandlingar. Alla dessa är förebyggande åtgärder, som förbättrar de naturliga egenskaperna hos dessa element och minskar risken för karies.
Det är viktigt att hålla koll på vid vilken ålder som tänderna växer ut
Att veta den uppskattade tiden för utseendet på tänderna gör att familjer kan förbereda sig för att erbjuda lämplig vård. Att ha friska tänder hjälper barns mun att bli utvecklade smidigt.
Med en ansvarsfull ledsagning ser du till att dina små får ett vackert och hälsosamt leende.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Magela, R. E., Leslie Imara, D. A. G., Brismayda, G. G., Maiyelín, L. R., & Gladia, T. M. (2015, July). CARACTERÍSTICAS DE LA ERUPCIÓN DENTARIA Y FACTORES QUE INFLUYEN EN EL ORDEN Y CRONOLOGIA. In Congreso Internacional de Estomatología 2015.
- Salvatore, L. A., Abal, A. A., Castelli, P. E., Pérez Novoa, M. J., & Obiols, C. I. (2018). Primer molar permanente. La llave para una boca sana. In VI Jornadas de Extensión del Mercosur (UNICEN, Tandil, 24 al 27 de abril de 2018).
- Ayala Pérez, Y., Carralero Zaldívar, L. D. L. C., & Leyva Ayala, B. D. R. (2018). La erupción dentaria y sus factores influyentes. Correo Científico Médico, 22(4), 681-694.
- Dopico, M., & Castro, C. (2015). Importancia del primer molar permanente y consecuencias clínicas de su pérdida en edades tempranas del desarrollo. Acta odontológica Venez, 45(2), 23-37.
- Manrique, T. O. O., Castillo, H. A. M., & de Neira, J. B. M. Z. (2013). Secuencia de erupción dentaria de caninos y premolares inferiores en una muestra de niños peruanos. Odontología Sanmarquina, 16(1), 13-16.
- De la Tejera Chillón, A., Gómez, I. P., Barrera, G. B., Quinzán, Y. S., & Junco, A. R. (2017). Cronología y secuencia de erupción de los primeros molares permanentes. Medisan, 21(01), 12-18.
- Alzate-García, F. D. L., Serrano-Vargas, L., Cortes-López, L., Torres, E. A., & Rodríguez, M. J. (2016). Cronología y secuencia de erupción en el primer periodo transicional. Ces Odontología, 29(1), 57-69.
- Mártir Ventura, W. L., Mejía Llanes, Á. J., & Ramírez Guerrero, O. E. (2010). Tipos de secuencia y rangos cronológicos de erupción dentaria de caninos permanentes y premolares en pacientes atendidos en las clínicas de la Facultad de Odontología de la Universidad de El Salvador.
- Rojas Alcocer, I. L. (2020). Conocimiento, actitudes y prácticas sobre la importancia del primer molar permanente en padres de niños entre 6 a 12 años atendidos en la Clínica del Niño y Madre Gestante de la Universidad Inca Garcilaso de la Vega en el año 2019-I.
- Serafín, D. M., & Herrera, A. G. (2011). Cronología y variabilidad de la erupción dentaria. MediCiego, 17(4).
