Hur saliv påverkar barns tänder
Fukt är en av de mest framträdande egenskaperna i munhålan. Saliven ansvarar för att hålla tänderna, tungan och andra strukturer i barns mun våta vilket möjliggör deras funktioner. Fortsätt läsa för att lära dig hur saliv påverkar barns tänder.
Under de första månaderna av barnets liv fullbordar spottkörtlarna sin utveckling och salivproduktionen blir tydlig. Dreglandet hos barn är en av manifestationerna av en korrekt utsöndring av denna vätska. I genomsnitt producerar vuxna cirka 1 liter saliv per dag. Hos barn kan denna mängd nå upp till 1 och en halv liter per dag
Barn och saliv
Saliv är en klar vätska som mestadels består av vatten. Den innehåller också elektrolyter, slem, antibakteriella element och enzymer. Det produceras av de stora spottkörtlarna – parotis, sublinguala och submaxillära körtlar – och av de mindre körtlarna som är utspridda på slemhinnan i läpparna och gommen.
Denna vätska som människor utsöndrar konstant och naturligt är avgörande för att munnen ska fungera korrekt. Den högsta produktionen sker före, under och efter måltider. Den når sin topp vid middagstid och minskar avsevärt på natten, under sömnen.
Saliv är involverat i många fysiologiska processer, såsom matsmältning och tal. Samtidigt hjälper det till att upprätthålla oral och allmän hälsa. Låt oss titta på dess funktioner i detalj.
Salivens funktioner
Saliv smörjer och håller munnen, slemhinnorna och tänderna fuktiga, vilket hjälper till då maten ska sväljas. Dessutom finns det andra funktioner som saliv påverkar:
- Saliven fuktar maten och hjälper till att bilda matbolus som underlättar sväljning. Dessutom börjar enzymerna som den innehåller matsmältningsprocessen genom att bryta ner maten innan den når magen.
- Den låter oss uppfatta matens olika smaker. Om munnen inte hade tillräckligt med fukt skulle tungan inte kunna uppfatta matens olika smaker.
- Den fungerar som en självrengörande mekanism som sköljer bort skräp för att upprätthålla munhygienen.
- Saliven minskar bakteriernas skadliga effekt genom sin självrengörande mekanism och sin utjämnande kapacitet, som motverkar och neutraliserar miljön i munnen när den blir för sur eller för basisk. På så sätt hjälper den till att förebygga karies.
- Den kan föra kalcium och fluor till barns tänder. Dessa remineraliserande egenskaper hjälper till att stärka och vårda emaljen under en längre tid.
Hur saliv påverkar barns tänder
Saliv spelar en grundläggande roll för munhälsan och välbefinnandet för barns tänder. Dess antibakteriella egenskaper och dess sköljande och renande effekter hjälper till att hålla tänderna fria från skräp.
Dessutom påverkar saliv barns tänder tack vare dess förmåga att neutralisera syror som produceras av bakterier. Dessutom spelar dess remineraliserande effekter en defensiv roll för att minska risken för karies. Men om denna vätska minskar försvinner skyddet, och risken för sjukdomar i munnen ökar.
Uppkomsten av karies hos barn
I allmänhet har barn som sover med öppen mun eller som andas genom munnen fler hål i tänderna än de som andas genom näsan. I dessa fall exponeras de övre framtänderna för utomhusluften, torkar ut och bakteriell plack förblir vidhäftad på deras yta. Detta eftersom saliven då inte kan utföra sin renande funktion.
Barn som inte har mellanrum mellan tänderna är också mycket mer benägna att få hål i dem. I det här fallet beror det på att saliv inte kan flöda och rengöra det interproximala området.
Barn som lider av vissa sjukdomar, såsom astma, bronkit eller emfysem; eller som använder vissa mediciner, såsom kortikosteroider eller luftrörsvidgare, kan drabbas av förändringar i salivens sammansättning eller mängd. Denna effekt ökar också risken för karies. I dessa fall är det viktigt att ta hand om munhygienen för att motverka frånvaron av saliv.
Hur man vet om ett barn har tillräckligt med saliv
De flesta barn producerar rätt mängd saliv naturligt. För att detta ska ske är vätskebalansen och en balanserad kost väsentliga. Vissa barn kan dock drabbas av muntorrhet till följd av vanor, hälsotillstånd eller medicinering. Det här är några av symptomen som hjälper dig att identifiera muntorrhet hos ett barn:
- Mycket klibbig eller tät saliv
- Torra och spruckna läppar
- Smärta i mungipan när barnet öppnar munnen
- Torr, sprucken och sträv tunga
- Svårigheter att tugga, svälja, smaka och tala
- En kontinuerlig känsla av törst
Hur man ökar salivproduktionen för att skydda barns tänder
Saliv är ett grundläggande element för att ta hand om barns tänder och deras munhälsa. Nu när du är medveten om hur saliv påverkar barns munhälsa följer här är några tips för att hjälpa ditt barn att producera tillräckligt med saliv:
- Att tugga mat: Att ge barn mat i bitar att tugga på främjar salivproduktionen.
- Att tugga sockerfritt tuggummi: Så länge barnet vet hur man tuggar tuggummi på ett säkert sätt kan dessa produkter erbjudas då och då för att främja salivproduktionen.
- Tillräcklig hydrering: Genom att erbjuda mycket vatten till dina små behåller de dem hydrerade och med den nödvändiga mängden vätska för en adekvat salivsekretion. Det är viktigt för dem att få i sig mellan 1,5 och 2 liter vatten dagligen.
Dessa rekommendationer ersätter inte ordinarie rutiner för munhygien utan kompletterar endast munvården. Med tillräcklig salivproduktion, plus regelbunden munvård, kommer ditt barns tänder att skyddas mot karies.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- MORALES-CHÁVEZ, M. A. R. I. A. N. A. (2020). El rol de la saliva en el riesgo de caries en pacientes pediátricos con autismo. Revisión de la literatura. Odontología Pediátrica, 28(2), 84-91.
- Sáenz Masís, M. F., & Madrigal López, D. (2019). Capacidad buffer de la saliva y su relación con la prevalencia de caries, con la ingesta de diferentes bebidas comerciales. Odontología Vital, (31), 59-66.
- Gargantini, P., & Joison, A. (2019). Estudio del pH y niveles de flúor en saliva y placa dental en niños con dentición permanente temporaria y mixta. Revista Methodo, 4(3).
- Tan, T. M., Arango, E. L., & Labarcena, B. R. (2019). Características del esmalte y rol de la saliva como factores de riesgo a caries dental. Progaleno, 2(3), 224-235.
- Lluman Guapi, D. S. (2020). Formación de caries relacionado con la dieta y PH salival en pacientes pediátricos de 5 a 10 años (Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología).
- Escalona, T. P., Ortiz, H. R. C., Palomino, Y. P., Tamayo, M. I., & Rodríguez, M. I. R. (2015). Relación entre factores de riesgos y caries dental. Multimed, 19(4), 1-13.
- Santiago-Lagunes, L. M., Ríos-Gallardo, P. T., Perea-Martínez, A., Lara-Campos, A. G., González-Valadez, A. L., García-Osorio, V., … & Reyes-Gómez, U. (2020). Importancia de una hidratación adecuada en niños y adolescentes. Salud Quintana Roo, 11(39), 27-30.
- Cabrera Chaguala, J. P., Calderón Moreno, J. S., Jiménez Rodríguez, M. F., & Riveros Gallo, Y. K. (2021). Relación entre los medicamentos antiasmáticos y el desarrollo de caries dental en niños y adolescentes. Revisión sistemática.
