De underbara fördelarna med artistisk gymnastik
Artistisk gymnastik är en populär fritidsaktivitet efter skolan, särskilt bland tjejer. Det är lite annorlunda än rytmisk gymnastik och kombinerar smidighet, styrka och elegans med sina övningar. Förutom att utbilda och utveckla kroppen är det också en mycket uttrycksfull disciplin. Även om det alltid har ansetts vara en kvinnlig sport rekommenderar man det starkt för både pojkar och flickor.
Artistisk gymnastik: Vid vilken ålder är det bäst att börja?
“Den bästa åldern att börja med artistisk gymnastik är mellan tre och fem år.”
Artistisk gymnastik består av att kombinera olika kroppsrörelser för att skapa en koreografi. För att göra det kan man också använda olika gymnastikredskap. Det finns många olika övningar i den här sporten, som har betraktats som en olympisk sport sedan de olympiska spelen i Aten 1896.
Den lämpligaste åldern för att börja lära sig denna disciplin är mellan tre och fem år. I det här skedet av livet har barn bäst förutsättningar att utveckla grundläggande motoriska färdigheter och lära sig bra hållning. Men det betyder inte att man inte kan börja lära sig sporten senare, även i ungdomsåren.
Gymnastikövningar
Övningarna som utförs i artistisk gymnastik beror på var barnet är i sin utveckling. Allteftersom man tränar och utvecklar sina färdigheter ökar övningarnas svårighet och krav.
De är indelade i tre faser: grundläggande, akrobatiska och artistiska.
- Den grundläggande gymnastiken syftar till att träna kroppen fysiskt. Liksom andra sporter stärker det också barns hälsa och bidrar till utvecklingen av deras motorik och fysiska förmågor.
- Under den akrobatiska fasen introducerar man mer komplexa övningar, som balans-, vändnings- och kontaktövningar, samt luftburna och delvis luftburna övningar. Barnen introduceras för olika redskap, samt mattor och trampoliner.
- Under den artistiska fasen introduceras barnen för olika discipliner, till exempel truppgymnastik eller individuell gymnastik med fokus på redskap. Övningarna ökar även i svårighetsgrad.
Skillnader mellan kvinnlig och manlig artistisk gymnastik
Den artistiska gymnastiken varierar för män och kvinnor. De tävlar inte bara separat precis som i andra sporter, utan de utför också olika övningar. Även om dessa liknar varandra finns det också betydande skillnader:
- Kvinnor använder fyra redskap: hopp, barr, bom och fristående.
- Män använder sex redskap: ringar, barr, räck, hopp, bygelhäst och fristående.
Fördelar med artistisk gymnastik för barn
“Med artistisk gymnastik utvecklar barn sina fysiska förmågor och förbättrar sina sociala färdigheter.”
Sporten är mycket krävande och kräver både viljestyrka och att man tränar mycket. Men den ger också stora fördelar för barn. Artistisk gymnastik hjälper barn att:
- Förbättra sina motoriska färdigheter: styrka, flexibilitet, koordination och hastighet, bland annat.
- Utveckla sin balans och känsla för rytm.
- Korrigera eventuella dåliga kroppshållningar.
- Få förtroende för sig själva.
- Förbättra sin koncentration.
- Förbättra lagarbete, socialisering, kamratskap och respekt för andra.
Om de gillar den här krävande sporten uppmuntrar den dessutom dina barn att utveckla uthållighet och ansvar. De lär sig också att utnyttja sin fritid mer effektivt samt förvärvar värderingar som tålamod och mod, och den hjälper dem att bättre tolerera frustration.
Rekommendationer
Som föräldrar måste vi ta hänsyn till flera aspekter innan vi anmäler våra barn till artistisk gymnastik. Naturligtvis är det viktigt att de gillar sporten och är motiverade att träna hårt. Det borde inte bli en skyldighet för dina barn att träna, och de fysiska behoven bör anpassas till deras utvecklingsnivå.
För att göra det måste vi noggrant överväga var vi ska skriva in dem. Vi måste se till att läraren eller tränaren har erfarenhet av artistisk gymnastik, att gymmet har alla redskapen och framförallt att det har vidtagit lämpliga säkerhetsåtgärder.
Den artistiska gymnastiken kräver mycket engagemang och disciplin. Många barn vill ofta hoppa över lektioner eller till slut ge upp helt och hållet. Därför är det viktigaste av allt att de har sina föräldrars stöd och uppmuntran, och att de finner rätt balans mellan träning och utbildning.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Federación Internacional de Gimnasia. (s.f.). Población. Sitio web FIG. Consultado el 13 de mayo 2023. https://www.gymnastics.sport/site/pages/about-population.php
- Megías, M. E. P., & Maldonado Mora, B. (2020). Cuerpo, emociones e imagen corporal: La narración de una deportista de Gimnasia Rítmica. ESPIRAL CUADERNOS DEL PROFESORADO, 13(27), 121–133. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7553431
- Rodríguez García, L. (2015). Influencia del polimorfismo del receptor de andrógenos en la masa ósea, masa muscular y condición física en niños y niñas. [Tesis doctoral: Universidad de las Palmas de Gran Canaria]. Repositorio institucional. https://accedacris.ulpgc.es/handle/10553/17567
- Rojas-Vásquez, J., Caniuqueo-Vargas, A., & Fernandes Filho, J. (2014). EFECTOS DE UN PROGRAMA DE GIMNASIA ARTÍSTICA EN EL DESARROLLO MOTOR DE ESCOLARES DE 6 A 11 AÑOS CON DIAGNÓSTICO DE TDAH. Revista Horizonte Ciencias De La Actividad Física, 5(1), 18-23. http://www.revistahorizonte.ulagos.cl/index.php/horizonte/article/view/14
- Díaz López, D., Hechavarría, R. R., & Cala, M. A. (2019). Referentes teóricos del desarrollo de la saltabilidad en la categoría 7-8 años de Gimnasia Artística (Revisión). Roca: Revista Científico – Educaciones de la provincia de Granma, 15(3), 191–202. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7121643
- González-Valencia, H., Isaza-Gómez, G. D., & Parra-Estrada, L. K. (2021). Práctica pedagógica para la enseñanza de la gimnasia artística: etapa de iniciación deportiva. Cultura, Educación y Sociedad, 12(2), 95-112. https://revistascientificas.cuc.edu.co/culturaeducacionysociedad/article/view/3046
- Monterroso Salazar, J. P. (2016). Estrategia de Gestión para el entrenamiento de la técnica de Gimnasia Artística Femenina en niñas de 5 a 8 años de edad (Doctoral dissertation). http://biblioteca.galileo.edu/tesario/handle/123456789/306
- Portos, M. (2019). Gimnasia artística y deportiva. Parte 2. EN: G. Cachorro y M. Giles (Coords.). Sistematización de experiencias en educación física. La Plata: Universidad Nacional de La Plata; EDULP. https://www.memoria.fahce.unlp.edu.ar/library?a=d&c=libros&d=Jpm2631
- Ruano Masiá, C., Sellés Pérez, S., & Cejuela Anta, R. (2021). Perfil antropométrico en gimnastas de diferente nivel de rendimiento: un estudio comparativo. Revista Española De Nutrición Humana Y Dietética, 25(Supl. 1), e1257. https://doi.org/10.14306/renhyd.25.S1.1257
- Tenempaguay Galán, G. B. (2022). La gimnasia artística como recurso Pedagógico para la estimulación temprana en niñas de 3 a 5 años [Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil, Facultad de Educación Física, Deportes y Recreación]. Repositorio institucional. http://repositorio.ug.edu.ec/handle/redug/65089
- Rivera, H. J. (2021). ESCUELA NACIONAL DE ENTRENADORES DEPORTIVOS ASIGNATURA ESTADO DEL ARTE DEL DEPORTE Y DEL SISTEMA DE PREPARACIÓN DEPORTIVA “ENTRENAMIENTO Y PREVENCIÓN DE LESIONES EN LA ACROBACIA AÉREA”. Comisión Nacional de Cultura Física y Deporte. Ciudad de México. https://www.academia.edu/45015345/ESCUELA_NACIONAL_DE_ENTRENADORES_DEPORTIVOS_ASIGNATURA_ESTADO_DEL_ARTE_DEL_DEPORTE_Y_DEL_SISTEMA_DE_PREPARACI%C3%93N_DEPORTIVA_ENTRENAMIENTO_Y_PREVENCI%C3%93N_DE_LESIONES_EN_LA_ACROBACIA_A%C3%89REA_